Pannkakslunch och brudklänningar
Mannen min steker pannkakor medan jag kollar på engelskt prinsbröllop. Perfect. En tår trillade ner när dom möttes vid altaret. Bröllop har den effekten på mig. Vad tyckte ni om hennes klänning? Jag gillade klänningen upptill, gillade att det var spetsärmar och inte vanliga tråkiga heltäckande ärmar som många andra kungligheter har men jag tyckte att den blev lite stor, lite mycket, nertill. Men det är klart, efter att ha sett bilderna på Dianas klänning så framstår ju vilken klänning som helst som minimalistisk!
Årets första grillning
Jag vet att vi är sena. Alla andra har redan haft preimären. Men för oss var det årets första grillning. I alla fall riktiga grillning. Två gånger har vi grillat korv i år på engångsgrillar. En gång i snö och solsken, en gång i blåst men under vårens första solstrålar. Idag tände vi vår riktiga grill och låg på en filt i gräset och myste. På menyn stod det kycklingspett med grekisk sallad och tzatziki. Så enkelt och så löjligt gott!
Sista måltiden
Det här med att äta ensam är ju ingen höjdare. Trots att jag gör det halva året så vänjer jag mig aldrig. Jag försöker äta någotlunda vettig mat även om jag helst bara hade ätit ett par knäckemackor och en burk makrill i tomatsås på stående fot i köket. Men någon gång ikväll, eller i alla fall inatt, kommer sambon hem och det är slut på de fantasilösa och tråkiga måltiderna (även om de blir rätt färgglada!). Ni får ha lite överseende med mig att jag bara babblar om hans hemkomst men jag känner mig som en kär, fnittrig tonåring. Avmönstringsdagar är lite som julafton!
Grupparbete - satans påfund
På ett sätt är skolan redan slut för den här terminen. Inga mer föreläsningar, inga mer tentor. Dock finns det ju ett men. Ett ganska stort sådant. Det heter 7,5 hp grupparbete. Och det kommer gå åt helvete. Den optimistiska delen av mig börjar sakta men säkert försvinna, i alla fall inför denna uppgift. Det kommer inte gå. Det kommer bli tidernas sämsta grupparbete. I alla fall det sämsta jag satt mitt namn på.
För ett par veckor sedan gjorde vi en rätt tydlig projektplan. Där stod det bland annat att vi till den här veckan skulle ha läst relevant litteratur, gjort bakgrundsresearch om företaget och så vidare. Innan påsk gjorde vi en ännu tydligare lista på saker att göra under påskhelgen. Jag har gjort min del.
Jag har mailat en A4-sida med länkar om det aktuella ämnet till de andra. Jag har tre kapitel kvar i den sista kursboken. Jag har klottrat ner några sidor med tankar och frågor inför intervjun på fredag. Jag har funderat på hur vi kan använda de teorier vi valt ut.
En av gruppmedlemmarna var till Berlin över påskhelgen. Det är henne jag känner bäst. Hon hade inte gjort särskilt mycket då hon inte haft tillgång till internet. Hon hade dock med sig litteraturen och har snart läst ut den även hon. Men hon har koll på läget. Hon hänger med. För hon är påläst. De andra två har inte ens beställt alla böcker utan står i kö på biblioteket för att låna dem. När jag frågar om inte de har några länkar att dela med sig av svarar de att de inte googlat. De hade inte en enda fråga nerskriven inför den intervjuguide vi skulle upprätta idag. Så i slutändan blev intervjuguiden mina tankar och funderingar. Och de demokratiskt utvalda teorierna är vi bara två stycken som läst om och är insatta i.
Jag är irriterad och lite smått förbannad. Hur svårt kan det vara att göra sin del? Min del av arbetet föll på metod och teoretisk referensram. Jag ville inte vara ansvarig för analys, resultat eller slutsats då det finns en viss risk att jag är iväg och föder barn då. De andra förstod det och tyckte det var fair. Jag är snart klar med min del. I alla fall i stora drag. Sen blir det ju lite finjusteringar i efterhand såklart. Jag funderar på om jag efter det ska släppa allt. Låta de andra göra som de vill och bara strunta i att mitt namn kommer stå på en katastrofalt dålig produkt? Problemet är att jag är ambitiös. Jag är duktig. Jag kan skriva arbeten. Och det kommer inte kännas bra att lämna ifrån mig något som inte ens är i närheten av vad det hade kunnat bli...
För ett par veckor sedan gjorde vi en rätt tydlig projektplan. Där stod det bland annat att vi till den här veckan skulle ha läst relevant litteratur, gjort bakgrundsresearch om företaget och så vidare. Innan påsk gjorde vi en ännu tydligare lista på saker att göra under påskhelgen. Jag har gjort min del.
Jag har mailat en A4-sida med länkar om det aktuella ämnet till de andra. Jag har tre kapitel kvar i den sista kursboken. Jag har klottrat ner några sidor med tankar och frågor inför intervjun på fredag. Jag har funderat på hur vi kan använda de teorier vi valt ut.
En av gruppmedlemmarna var till Berlin över påskhelgen. Det är henne jag känner bäst. Hon hade inte gjort särskilt mycket då hon inte haft tillgång till internet. Hon hade dock med sig litteraturen och har snart läst ut den även hon. Men hon har koll på läget. Hon hänger med. För hon är påläst. De andra två har inte ens beställt alla böcker utan står i kö på biblioteket för att låna dem. När jag frågar om inte de har några länkar att dela med sig av svarar de att de inte googlat. De hade inte en enda fråga nerskriven inför den intervjuguide vi skulle upprätta idag. Så i slutändan blev intervjuguiden mina tankar och funderingar. Och de demokratiskt utvalda teorierna är vi bara två stycken som läst om och är insatta i.
Jag är irriterad och lite smått förbannad. Hur svårt kan det vara att göra sin del? Min del av arbetet föll på metod och teoretisk referensram. Jag ville inte vara ansvarig för analys, resultat eller slutsats då det finns en viss risk att jag är iväg och föder barn då. De andra förstod det och tyckte det var fair. Jag är snart klar med min del. I alla fall i stora drag. Sen blir det ju lite finjusteringar i efterhand såklart. Jag funderar på om jag efter det ska släppa allt. Låta de andra göra som de vill och bara strunta i att mitt namn kommer stå på en katastrofalt dålig produkt? Problemet är att jag är ambitiös. Jag är duktig. Jag kan skriva arbeten. Och det kommer inte kännas bra att lämna ifrån mig något som inte ens är i närheten av vad det hade kunnat bli...
SMS-konversation mellan herr och fru Mupp
Igår kväll fick jag ett sms.
I hamn, bunkrar, biljetten ligger här :) Stavanger, Oslo, Arlanda, Kalmar! Landar 22 :) Mycket att göra nu! Puuuuuuuuss!
Jag blir glad. Men lite fundersam och messar tillbaks.
När? Imorgon? På onsdag? Ikväll?!
Svaret kommer inom en minut.
Aha, missade det! :) Imorgon!
Ja, det är minsann inte lätt att få ner all relevant fakta med hjälp av 160 tecken. Mannen i huset kommer i alla fall hem ikväll istället för imorgon som det normalt brukar vara och det gör mig så glad! Om cirka tolv timmar har jag honom hemma igen. Det är underbart! Och bäst av allt är att han kommer vara hemma i tre månader den här gången!
I hamn, bunkrar, biljetten ligger här :) Stavanger, Oslo, Arlanda, Kalmar! Landar 22 :) Mycket att göra nu! Puuuuuuuuss!
Jag blir glad. Men lite fundersam och messar tillbaks.
När? Imorgon? På onsdag? Ikväll?!
Svaret kommer inom en minut.
Aha, missade det! :) Imorgon!
Ja, det är minsann inte lätt att få ner all relevant fakta med hjälp av 160 tecken. Mannen i huset kommer i alla fall hem ikväll istället för imorgon som det normalt brukar vara och det gör mig så glad! Om cirka tolv timmar har jag honom hemma igen. Det är underbart! Och bäst av allt är att han kommer vara hemma i tre månader den här gången!
Jag och magen
V. 34
Här om dagen gick vi in i vecka 34. Och jag måste säga att det är först nu som jag fullkomligt älskar min mage! Livet i magen har jag älskat sen h*n visade sig genom två streck på en plaststicka men själva magen har jag inte varit lika förtjust i. Eftersom den var rätt stor och dallrig från början tyckte jag länge att jag bara såg fet ut. Nu är den dock perfekt! Den är hård och rund och allmänt mysig. Och bäst av allt, jag ser gravid ut! Jag må vara en gravid tjockis men det råder ingen större tvekan om att det inte bara är glass som gömmer sig under tröjan...
I andra bloggar ser jag att de flesta tjejer börjar tröttna på sina magar när de kommit ungefär så långt som vi är nu. De säger att magen är tung, klumpig och i vägen. Jag är som sagt helt frälst i min mage! Jag har aldrig upplevt den som tung och enda gången hittills den varit i vägen på allvar var när jag skulle häva mig över ett staket i en fårhage. Tack och lov är det ingen syssla jag gör överdrivet ofta...
Jag vet inte om min mage är stor, liten eller normal. Vissa kallar mig tjock, andra tror inte på mig när jag säger att vi ska ha i mitten på juni och frågar vart jag gömt magen och enligt SF-måttet ligger vi precis på mittenkurvan. Det är nog den värsta biten med att vara gravid, att alla ska ha en åsikt. Alla kan och vet så mycket. Men allra värst är nog alla frågor man får om sin hälsa. Helt plötsligt är det okej att fråga hur mycket man gått upp i vikt eller om man har halsbränna, hemorrojder eller urinvägsinfektion. Jag har aldrig gillat att diskutera krämpor och jag skulle aldrig i livet komma på tanken att prata om "pinsammare" krämpor som underlivsbesvär på en släktträff eller med någon ytlig bekant. Möjligtvis att jag skulle fråga min mamma i hemlighet när jag var helt säker på att linjen inte var avlyssnad...
Nu är det ju dock så att jag mått fantastiskt bra under hela graviditeten. Jag väntar fortfarande på att morgonillamåendet skall knocka mig. Typ. Jag kan inte komma på en enda fysisk sak att klaga på. Däremot suger det att inte få dricka vin, äta mögelost och blodiga biffar men det är en annan historia. När människor frågar hur jag mår och jag svarar ärligt, att jag mår finfint, så är dom där igen. Åsikterna. Ibland har jag upplevt att vissa anser att min graviditet är mindre värd än andras eftersom allt hittills varit så bra. Min mamma sa att hon upplevde samma sak när hon väntade min bror. Åsiktsmaskinerna säger något i stil med vänta bara, det kommer. Jag har nu väntat i 34 veckor på morgonillamåendet. Det är inte här än. Jag väntar även på suget att äta betong, dricka bensin eller käka saltlakrits. Nope. Noll och inget. Men jag väntar. Jag börjar oroa mig för att detta välbefinnande skall komma tillbaks som en boomerang. Smack! Där kom högt blodtryck, foglossning, havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes och en svår förlossning. Jag tyckte barnmorskan kollade lite undelrigt på mig när jag sa det. Hon sa dock att om jag inte fått diabetes än kommer jag inte få det. Skönt. En punkt att stryka på listan över worst case scenario. Men fram till dess ska jag bara fortsätta må bra och älska min mage!
I andra bloggar ser jag att de flesta tjejer börjar tröttna på sina magar när de kommit ungefär så långt som vi är nu. De säger att magen är tung, klumpig och i vägen. Jag är som sagt helt frälst i min mage! Jag har aldrig upplevt den som tung och enda gången hittills den varit i vägen på allvar var när jag skulle häva mig över ett staket i en fårhage. Tack och lov är det ingen syssla jag gör överdrivet ofta...
Jag vet inte om min mage är stor, liten eller normal. Vissa kallar mig tjock, andra tror inte på mig när jag säger att vi ska ha i mitten på juni och frågar vart jag gömt magen och enligt SF-måttet ligger vi precis på mittenkurvan. Det är nog den värsta biten med att vara gravid, att alla ska ha en åsikt. Alla kan och vet så mycket. Men allra värst är nog alla frågor man får om sin hälsa. Helt plötsligt är det okej att fråga hur mycket man gått upp i vikt eller om man har halsbränna, hemorrojder eller urinvägsinfektion. Jag har aldrig gillat att diskutera krämpor och jag skulle aldrig i livet komma på tanken att prata om "pinsammare" krämpor som underlivsbesvär på en släktträff eller med någon ytlig bekant. Möjligtvis att jag skulle fråga min mamma i hemlighet när jag var helt säker på att linjen inte var avlyssnad...
Nu är det ju dock så att jag mått fantastiskt bra under hela graviditeten. Jag väntar fortfarande på att morgonillamåendet skall knocka mig. Typ. Jag kan inte komma på en enda fysisk sak att klaga på. Däremot suger det att inte få dricka vin, äta mögelost och blodiga biffar men det är en annan historia. När människor frågar hur jag mår och jag svarar ärligt, att jag mår finfint, så är dom där igen. Åsikterna. Ibland har jag upplevt att vissa anser att min graviditet är mindre värd än andras eftersom allt hittills varit så bra. Min mamma sa att hon upplevde samma sak när hon väntade min bror. Åsiktsmaskinerna säger något i stil med vänta bara, det kommer. Jag har nu väntat i 34 veckor på morgonillamåendet. Det är inte här än. Jag väntar även på suget att äta betong, dricka bensin eller käka saltlakrits. Nope. Noll och inget. Men jag väntar. Jag börjar oroa mig för att detta välbefinnande skall komma tillbaks som en boomerang. Smack! Där kom högt blodtryck, foglossning, havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes och en svår förlossning. Jag tyckte barnmorskan kollade lite undelrigt på mig när jag sa det. Hon sa dock att om jag inte fått diabetes än kommer jag inte få det. Skönt. En punkt att stryka på listan över worst case scenario. Men fram till dess ska jag bara fortsätta må bra och älska min mage!
B-b-b-bingolotto!
Gott folk, jag vann minsann en bingolott i Korpens motionsbingo! Hejja mig! Så på söndag blir det dejt med Lotta Engberg och jag spår att tiden som fattig student då kommer vara över. Jag ser bilar, miljoner, resor och annat smått och gott framför mig.
Kommer ni ihåg när Bingolotto var ett nytt påfund, när Loket var programledare? Kommer ni ihåg vilka konstiga vinster det fanns då? Vad sägs om en årsförbrukning av kaffe, vinterdäck eller kattmat? Jag minns att jag flera gånger hörde någon vinna något som dom inte tyckte om eller inte hade nytta av. För i ärlighetens namn, vad ska jag med en årsförbrukning kattmat till? Mata dammråttorna?
Jag har aldrig vunnit något av högre värde. Jag vet att jag en gång vunnit 500 kronor på en skraplott jag köpte i Visby. Då blev jag lycklig. Jag vet också att jag vunnit 500 kronor i en JackVegas-automat när jag var tonåring. Jag var sådär berusad som bara en nybliven 18åring kan vara på krogen, förstod inte riktigt vad spelet gick ut på så jag sparkade till automaten och helt plötsligt skrev den ut ett kvitto på 500 riksdaler. Behöver jag säga att jag var kung i baren den kvällen?
Jag blir alltid löjligt glad när jag vinner något, även om det bara är en ny trisslott. Eller en bingolott. När jag fick bingo ute i spåret idag ville jag bara skrika biiingooo så att alla kunde höra att jag vunnit men jag bet mig i tungan samtidigt som leendet gick från öra till öra. Så nu håller jag tummarna för att jag vinner något på söndag, om så bara en ny bingolott. Och det bästa är att en tipspromenad till hinns med så då kanske även sambon kan vinna sig en lott...?
Kommer ni ihåg när Bingolotto var ett nytt påfund, när Loket var programledare? Kommer ni ihåg vilka konstiga vinster det fanns då? Vad sägs om en årsförbrukning av kaffe, vinterdäck eller kattmat? Jag minns att jag flera gånger hörde någon vinna något som dom inte tyckte om eller inte hade nytta av. För i ärlighetens namn, vad ska jag med en årsförbrukning kattmat till? Mata dammråttorna?
Jag har aldrig vunnit något av högre värde. Jag vet att jag en gång vunnit 500 kronor på en skraplott jag köpte i Visby. Då blev jag lycklig. Jag vet också att jag vunnit 500 kronor i en JackVegas-automat när jag var tonåring. Jag var sådär berusad som bara en nybliven 18åring kan vara på krogen, förstod inte riktigt vad spelet gick ut på så jag sparkade till automaten och helt plötsligt skrev den ut ett kvitto på 500 riksdaler. Behöver jag säga att jag var kung i baren den kvällen?
Jag blir alltid löjligt glad när jag vinner något, även om det bara är en ny trisslott. Eller en bingolott. När jag fick bingo ute i spåret idag ville jag bara skrika biiingooo så att alla kunde höra att jag vunnit men jag bet mig i tungan samtidigt som leendet gick från öra till öra. Så nu håller jag tummarna för att jag vinner något på söndag, om så bara en ny bingolott. Och det bästa är att en tipspromenad till hinns med så då kanske även sambon kan vinna sig en lott...?
Tipspromenad
Nu är det dags för Korpens Tipspromenad! Det är ju min lilla helgrutin. Dock brukar den vara på söndagar men var den här helgen flyttad till idag vilket gjort mig lite fundersam. På motionsbingon kan man vinna Bingolotter men Bingolotto var ju igår? Om man vinner en Bingolott idag, måste man vänta enda till nästa söndag för att få mysa i soffan med Lotta Engberg?
Och ja, jag misstänker att någon kastat om siffrorna i min ålder. 72 känns som en mer passande siffra för mig och mitt mysliv just nu...
Och ja, jag misstänker att någon kastat om siffrorna i min ålder. 72 känns som en mer passande siffra för mig och mitt mysliv just nu...
Veterinär?
Det råkar inte vara så att någon av er läsare är veterinär, djursjukvårdare eller något annat inom djursjukvårdsbranschen?
Nej, jag har inget sjukt husdjur. Jag håller på med ett skolarbete om hälsa/ohälsa på arbetsplatser och vårt partnerföretag är ett djursjukhus. Att hitta information på internet om veterinärers hälsa/ohälsa är svårt då dessa sökord främst mynnar ut i träffar gällande djurs hälsa/ohälsa.
Så om det är någon som är insatt i ämnet och känner för att ge en infallsvinkel, tips på vart det finns bra information om detta eller bara rent allmänt har något att säga om hälsan/ohälsan på ett djursjukhus så be my guest!
Nej, jag har inget sjukt husdjur. Jag håller på med ett skolarbete om hälsa/ohälsa på arbetsplatser och vårt partnerföretag är ett djursjukhus. Att hitta information på internet om veterinärers hälsa/ohälsa är svårt då dessa sökord främst mynnar ut i träffar gällande djurs hälsa/ohälsa.
Så om det är någon som är insatt i ämnet och känner för att ge en infallsvinkel, tips på vart det finns bra information om detta eller bara rent allmänt har något att säga om hälsan/ohälsan på ett djursjukhus så be my guest!
Tre ensamma nätter
Tre ensamma nätter. Det är vad som återstår för mig. På onsdag kommer sambon hem! Inte nog med att han kommer hem, han ska ha en fritur och blir hemma i tre månader. Ett kvartal! Lyx. Anledningen är den kommande bebisen. Skulle han fortsatt jobba enligt sitt schema skulle han vara på Nordsjöns oljefält vecka 38-42. Det kändes som en typiskt dålig idé ansåg vi. Så tre ensamma nätter. Igår kom jag på att efter dessa tre ensamma nätter kommer jag aldrig mer vara ensam. Inte på många, många år i alla fall... Så jag antar att det är nu jag ska passa på att sova mitt i sängen och rulla från sida till sida så graciöst som bara jag kan...?
Fynd!
Här om dagen skrev jag om geocahing och den frustration jag känt över två gömmor här i stan. Jag har försökt på dem ett flertal gånger utan att finna dem. Idag fann jag den ena! Yeah! Jag är rätt övertygad om att mitt sätt att finna den inte var helt tekniskt korrekt men tack vare fingrar som inte svullnat än så lyckades jag öppna gömman på mitt egna sätt! Glädje! Nu återstår den andra men den ska jag inte gå och nosa på förrän sambon kommer hem då den är belägen vid en perfekt picknickplats!
Vart tog våren vägen?
Som människa blir man väl aldrig nöjd. Och en av de saker vi fullkomligt älskar att klaga över är vädret. Kan det bero på att vi inte kan påverka vädret på något sätt? Det är för varmt, det är för kallt, det regnar för mycket, det regnar för lite...
Efter den här långa vintern vet jag att det är många med mig som njuter av solen för fulla muggar just nu. En del av mig har inte riktigt fattat att minusgradernas tid är förbi, för den här gången. När jag hör på nyheterna att det ska bli kallare tänker jag genast på fem minusgrader och grusade trottoarer. Det jag nu undrar är egentligen inget klagomål, mer en undran. Jag undrar vart våren tog vägen? Här i Kalmar känns det som om vi fick sommar direkt. Jag klagar inte men våren, och hösten, är mina favróritårstider och det känns som om vi missade något. Allt går så snabbt. Massor med blommor har redan blommat över och till och med jag som är väldigt frusen kan gå i shorts. I slutet av april! Eller är det alla minusgrader och snö som gjort att jag glömt bort hur våren är? Kanske är det så här en typisk vår är men att jag upplever det som sommar på grund av just alla minusgrader och snö? Egentligen kanske inte det här är så märkvärdigt?
Söndagsfrukost med hemmagjort jordgubbskräm
Efter den här långa vintern vet jag att det är många med mig som njuter av solen för fulla muggar just nu. En del av mig har inte riktigt fattat att minusgradernas tid är förbi, för den här gången. När jag hör på nyheterna att det ska bli kallare tänker jag genast på fem minusgrader och grusade trottoarer. Det jag nu undrar är egentligen inget klagomål, mer en undran. Jag undrar vart våren tog vägen? Här i Kalmar känns det som om vi fick sommar direkt. Jag klagar inte men våren, och hösten, är mina favróritårstider och det känns som om vi missade något. Allt går så snabbt. Massor med blommor har redan blommat över och till och med jag som är väldigt frusen kan gå i shorts. I slutet av april! Eller är det alla minusgrader och snö som gjort att jag glömt bort hur våren är? Kanske är det så här en typisk vår är men att jag upplever det som sommar på grund av just alla minusgrader och snö? Egentligen kanske inte det här är så märkvärdigt?
Söndagsfrukost med hemmagjort jordgubbskräm
Årets godaste lunch
Årets godaste lunch har precis intagits på balkongen! Jag fullkomligt älskar sill, potatis och gräddfil men det är en typisk sådan maträtt som måste ätas utomhus!
Det var så gott att jag nästan glömde bort att det var vinterpotatis istället för färskpotatis, prästost istället för brieost på knäckemackan och alkoholfri cider istället för en kall pilsner i glaset. Längtar efter sommaren och att få äta denna maträtt tills den sprutar ur öronen! Och då med brieost. Och i alla fall ett glas lättöl...
Frustration
Jag har skrivit om geocaching förr. Nu när våren är kommen och all snö och is är borta har geocachandet tagit fart igen. På hemsidan ses en enorm aktivitet och när jag loggade in här om dagen var det flera cacher i Kalmar som var funna den dagen. Och då hade klockan inte ens slagit åtta på morgonen!
För oss började geocaching som en kul grej. Sambon såg ett inslag om det på Packat&Klart och medan han skaffade ett konto laddade ner en app till sin iPhone så förberedde jag en picknickkorg och sen gav vi oss ut i naturen. Rätt snabbt upptäckte vi att detta var en hobby vi gillade och införskaffade då en enkel handhållen GPS. I dagsläget har vi inte funnit överdrivet många cachar men i alla fall jag har börjat tänka geocache vart jag än ska. GPSen laddas med cachar vart vi än ska. Ibland stannar vi och letar efter dem. Ibland blir det helt enkelt inte av.
Tisdagens lunchfynd. Letade efter denna gömma i vintras men då var
det för mycket snö och is.
Som rubriken antyder så är det även något som är frustrerande med denna hobby. Och det är när man inte hittar en cache! En sak är om man är på resande fot. Man letar en stund och bestämmer sig sen kanske för att ge upp. Efter det brukar jag i regel släppa det misslyckandet. Man har fått se platsen och visst är det ett litet misslyckande att inte finna den men livet och resan går vidare. En annan sak är det med cacherna som ligger i närområdet!
I Kalmar finns det två stycken som vi bara inte kan hitta. Utifrån givna ledtrådar, koordinater och tidigare loggar vet vi att vi är på rätt plats och vi har även förstått att gömman är väldigt snygg. Utifrån loggarna ser vi även att andra har hittat cachen så den finns fortfarande kvar. Men vi hittar inte dessa två gömmor! Detta är något som gnager i mig! Jag funderar på att i eftermiddag göra ett försök på en av gömmorna. Min sambo har med sig GPSen denna tur, han hade förhoppning om att hinna iland i Aberdeen, men jag vet ju vart gömman är. Den kan bara vara på ett ställe! Just denna gömma har sambon aldrig varit med på. Jag tror att jag behöver honom i detta fall. Om det är som jag tror att det är så behövs det lite ingenjörskunskaper. Och jag är ju bara en simpel sjökapten på god väg mot en ekonomiexamen...
För oss började geocaching som en kul grej. Sambon såg ett inslag om det på Packat&Klart och medan han skaffade ett konto laddade ner en app till sin iPhone så förberedde jag en picknickkorg och sen gav vi oss ut i naturen. Rätt snabbt upptäckte vi att detta var en hobby vi gillade och införskaffade då en enkel handhållen GPS. I dagsläget har vi inte funnit överdrivet många cachar men i alla fall jag har börjat tänka geocache vart jag än ska. GPSen laddas med cachar vart vi än ska. Ibland stannar vi och letar efter dem. Ibland blir det helt enkelt inte av.
Tisdagens lunchfynd. Letade efter denna gömma i vintras men då var
det för mycket snö och is.
Som rubriken antyder så är det även något som är frustrerande med denna hobby. Och det är när man inte hittar en cache! En sak är om man är på resande fot. Man letar en stund och bestämmer sig sen kanske för att ge upp. Efter det brukar jag i regel släppa det misslyckandet. Man har fått se platsen och visst är det ett litet misslyckande att inte finna den men livet och resan går vidare. En annan sak är det med cacherna som ligger i närområdet!
I Kalmar finns det två stycken som vi bara inte kan hitta. Utifrån givna ledtrådar, koordinater och tidigare loggar vet vi att vi är på rätt plats och vi har även förstått att gömman är väldigt snygg. Utifrån loggarna ser vi även att andra har hittat cachen så den finns fortfarande kvar. Men vi hittar inte dessa två gömmor! Detta är något som gnager i mig! Jag funderar på att i eftermiddag göra ett försök på en av gömmorna. Min sambo har med sig GPSen denna tur, han hade förhoppning om att hinna iland i Aberdeen, men jag vet ju vart gömman är. Den kan bara vara på ett ställe! Just denna gömma har sambon aldrig varit med på. Jag tror att jag behöver honom i detta fall. Om det är som jag tror att det är så behövs det lite ingenjörskunskaper. Och jag är ju bara en simpel sjökapten på god väg mot en ekonomiexamen...
Ajaj Kapten!
Jag skickar en hel del bilder till min sambo när han är ute och jobbar. Dels på magen så att han kan se hur hans kära fästmö is expanding by the hour men även lite allmänna bilder på mig, vad jag gör och så vidare. Många bilder blir rätt oseriösa och muppiga men ordet mupp är en beskrivning som passar rätt bra på mig. Jag är inte som alla andra. Jag är nog muppen i gruppen som en klasskompis uttryckte det...
Tidigare i veckan lyckades jag få till en lite sjömansinspirerad outfit och fotade denna och skickade. Imorse fick jag ett godnattmail av sambon strax innan sju. Stackaren hade jobbat hela natten med förhalningar, bunkringar och andra maskinsaker. I mailet skrev han "imorse sa min telefon att jag skulle gå och sova, så då sa jag Ajaj Kapten! :)" och bifogade en screendump från sin telefon... Han gör mig så glad, min underbara karl!
Tidigare i veckan lyckades jag få till en lite sjömansinspirerad outfit och fotade denna och skickade. Imorse fick jag ett godnattmail av sambon strax innan sju. Stackaren hade jobbat hela natten med förhalningar, bunkringar och andra maskinsaker. I mailet skrev han "imorse sa min telefon att jag skulle gå och sova, så då sa jag Ajaj Kapten! :)" och bifogade en screendump från sin telefon... Han gör mig så glad, min underbara karl!
Fåraherdens paj
Jag vet att denna maträtt har flera namn och jag misstänker att min benämning på den är lika fel som dom andra. Jag pratar om shepherds pie. Eller rättare sagt det jag kallar för shepherds pie. Potatismos i botten på en form, köttfärssås ovanpå och riven ost på toppen. Och så sjuss in i ugnen! Busenkelt och busgott!
Långpromenad med bilder
Första bilden med nya kameran! Ute i grönområdet är det vitt, vitt, vitt. Och det är inte snö! Förra helgen när jag promenerade där ute tyckte jag att det var mycket vitsippor, nu har det fullkomligt exploderat! Är lite gula blommor bland allt det vita, jag vet inte vad de heter. Kan det vara så enkelt som gulsippor...?
Det sägs att Gustav Wasa landsteg här ute på Stensö på 1500-talet. Jag får väl erkänna att jag inte kan min historia allt för bra så jag vet inte sanningshalten i detta påstående. Ett av promenadspåren heter i alla fall WasaStigen och den stora stenbumlingen som ligger uppe på ett par mindre bumligar heter Wasamonumentet och är placerat ute på Stensö Udde, där den blivande kungen skall ha landstigit.
Massor med motionärer i rörelse denna dag. Finns ett flertal uppmätta spår där ute och faktum är att jag längtar lite tills jag i höst skall testa det kortaste, 2,5 kilometer. Undra om jag orkar ta mig runt hela då...?
Underbara vackra Stensö Fiskeläge. Detta är ett av mina absoluta favoritområden i Kalmar och hade jag snubblat över en säck med några miljoner pengar i hade jag köpt någon av alla de vackra kaptensvillor som ligger i detta område!
Storshopping
Det blev en mycket lyckad dag på stan! Makeuprådgivningen var intressant. Fick en ganska vardaglig men somrig, skimrande makeup. Skönt att bara bli ompysslad en stund och få lite allmänna tips och råd om skönhetsprodukter och smink. Shopping blev det också. Köpte både klänningen och jackan jag skrev om i tidigare inlägg och jag är så nöjd! Hemtex avverkades också. Nya kuddar, filtar och en duk till balkongen fick följa med hem. Hade ett presentkort på 500 kronor där så det var riktigt roligt att shoppa. Dagens impulsköp var nog ändå en kamera! En lila Nikon blev det! Billig och jättefin.
Min sambo tycker jag är lite knäpp när jag köper tekniska prylar. Om han köper något nytt hinner han knappt innanför dörren innan kartongen är öppnad, batteriet är i mokagrejen och han pillar på varenda knapp. Själv låter jag påsen stå rätt länge i hallen. Faktum är att den står där än. Oöppnad. Kläderna däremot är testade tillsammans med olika skor och väskor samt att kuddarna och duken är ute på balkongen.
Jag har sneglat på en ny kamera ett tag. Det är egentligen inget fel på den digitalkamera jag har men den är från 2005 och börjar därmed få ett visst antikvärde. Men varför skall jag slita upp kartongen idag? Jag ska ju ändå inte fotografera något? Jag ska dock försöka komma ihåg att ladda batteriet ikväll så jag kan ta med den på en promenad imorgon. Jag kommer nog aldrig bli något teknikfreak...
Min sambo tycker jag är lite knäpp när jag köper tekniska prylar. Om han köper något nytt hinner han knappt innanför dörren innan kartongen är öppnad, batteriet är i mokagrejen och han pillar på varenda knapp. Själv låter jag påsen stå rätt länge i hallen. Faktum är att den står där än. Oöppnad. Kläderna däremot är testade tillsammans med olika skor och väskor samt att kuddarna och duken är ute på balkongen.
Jag har sneglat på en ny kamera ett tag. Det är egentligen inget fel på den digitalkamera jag har men den är från 2005 och börjar därmed få ett visst antikvärde. Men varför skall jag slita upp kartongen idag? Jag ska ju ändå inte fotografera något? Jag ska dock försöka komma ihåg att ladda batteriet ikväll så jag kan ta med den på en promenad imorgon. Jag kommer nog aldrig bli något teknikfreak...
Makeup-rådgivning
I julhandeln fick jag erbjudande av gratis makeup-rådgivning av The Body Shop. Alla som handlade över ett visst belopp fick ett sådant presentkort. Kortet har hängt på kylskåpet i flera månader men idag skall jag utnyttja det! Ska bli spännande! Jag har aldrig varit på något liknande så det kommer nog bli en intressant förmiddag!
Sen måste jag ju presentera dagens i-landsproblem också. Jag var en sväng på stan och förälskade mig i en klänning och en jeansjaca från Lindex. Klänningen satt rätt bra igår trots kulan på magen men jag tror inte jag kommer kunna ha den graviditeten ut. Jeansjackan var av en kortare modell och gick självklart inte att knäppa. Men. Vi har BF den 11e juni. Med andra ord så kommer vi har vår älskade lilla minibebis hos oss till senast midsommarhelgen. Det är då sommaren börjar. Det är då man ska använda sommarklänningar. Och då har jag även börjat krympa. Och om jag kom i klänningen igår utan problem så bör den ju sitta riktigt bra efter förlossningen. Samt att allt tyg kommer dölja magen som antagligen inte är något att visa upp på Böda Sand den här sommaren...
Sen måste jag ju presentera dagens i-landsproblem också. Jag var en sväng på stan och förälskade mig i en klänning och en jeansjaca från Lindex. Klänningen satt rätt bra igår trots kulan på magen men jag tror inte jag kommer kunna ha den graviditeten ut. Jeansjackan var av en kortare modell och gick självklart inte att knäppa. Men. Vi har BF den 11e juni. Med andra ord så kommer vi har vår älskade lilla minibebis hos oss till senast midsommarhelgen. Det är då sommaren börjar. Det är då man ska använda sommarklänningar. Och då har jag även börjat krympa. Och om jag kom i klänningen igår utan problem så bör den ju sitta riktigt bra efter förlossningen. Samt att allt tyg kommer dölja magen som antagligen inte är något att visa upp på Böda Sand den här sommaren...
Jag hängde undan klänningen och jackan igår. Jag ville sova på saken. Och jag har fortfarande inte bestämt mig. Jag tycker att de bägge är så fina. Jag vill verkligen ha dom. Så vad väntar jag på egentligen? Och med tanke på att jag har en rabattcheck på 30% på valfritt plagg på Lindex så är det väl dumt att inte köpa? Eller...?
Lång dag
Det har varit en lång dag. Dagarna blir det när man vaknar innan tuppen. Och nu är det kväll igen. Natt. Dags att sova. Jag är trött, bebis tränar glidtacklingar. Godnatt!
Oh happy day!
Idag har varit en sån där underbart bra dag! Solen sken när jag vaknade och jag var utvilad. Jag åt en god frukost och hade sen tid hos barnmorskan. Bebisen mådde bra och hjärtat tickade på i 140 slag per minut. Det är det lägsta värdet hittills så än så länge är det ju en flicka då enligt gamla myter. Jag mådde bra jag med och jag gick därifrån lycklig. I skolan fick vi sen ett tentaresultat jag väntat en månad på. Jag var tämligen säker på att jag kuggat så gissa vem som blev förvånad, och självklart överlycklig, när det stod 65% på framsidan. Godkänt är 60%. Inget resultat att skryta med men ett godkänt är ett godkänt. Fick även tillbaks en text jag skrev för ett tag sedan men ett mycket gott omdöme på. Så allt jag har att säga är oh happy day!
Nerkrafsade ord
Jag är helt facinerad över vilket väder som dragit in över landet! Och bäst av allt, det verkar ju stanna några dagar till! Det är så mycket lättare att gå upp på morgonen när man ser solen och den klarblåa himlen mellan gardinspringorna! Ännu en dag har alltså grytt och idag är jag pigg och utvilad. Kommer vara fullt upp idag med barnmorsebesök och sen ett eftermiddagsseminarium i skolan om människor, mått och makt. Har läst litteraturen vi skulle läsa men det handlade om något helt annat än vad jag trodde... Lite besviken blev jag då.
Snart är det påsk. Jag vet inte hur eller om jag ska fira påsk. I min familj har vi alltid firat påsken. Massor med god mat, vi har gett varandra påskpresenter och på kvällen har vi tittat på påskefyren. Påskefyr är att jämföra med Valborgsmässobrasor, en stor eld alltså, och verkar vara ett lokalt fenomen på olika platser i Sverige. Valborg är det knappt någon som vet vad det är där jag kommer från. Första gången jag såg en Valborgsmässobrasa var 2007 då min sambo släpade med mig till vårfirandet på hans barndomsort!
Snart är det påsk. Jag vet inte hur eller om jag ska fira påsk. I min familj har vi alltid firat påsken. Massor med god mat, vi har gett varandra påskpresenter och på kvällen har vi tittat på påskefyren. Påskefyr är att jämföra med Valborgsmässobrasor, en stor eld alltså, och verkar vara ett lokalt fenomen på olika platser i Sverige. Valborg är det knappt någon som vet vad det är där jag kommer från. Första gången jag såg en Valborgsmässobrasa var 2007 då min sambo släpade med mig till vårfirandet på hans barndomsort!
Att gå vakt
Till sjöss är dygnet indelat i vakter. Man kan jämföra det med arbetspass, skiftarbete. Det normala är att man jobbar fyra timmar för att sedan vara ledig åtta och sen börjar det om. Det finns även varianter där man jobbar sex timmar och sen är ledig sex. Detta vaktsystem kan trötta ut vem som helst och jag är förundrad över att det fortfarande är tillåtet.
När jag seglade styrman jobbade jag nästan alltid 4-8. Alltså mellan fyra och åtta på morgonen för att sen vara ledig till fyra på eftermiddagen då arbetsdagens resterande fyra timmar avklarades. Däremellan åt, sov, tränade jag. Och jobbade övertid såklart. Enligt många är detta den sämsta vakten då man missar mycket av det sociala livet ombord. Frukost intas en halvtimme efter alla andra. På lunchen sover man i regel och middagen äter man innan de övriga i besättningen alternativt att mässman kommer upp med en bricka på bryggan och man får äta där. Restaurang med 360 graders havsutsikt. Faktum var att jag älskade denna vakt. Den passade mig perfekt och det sociala livet skötte jag genom att alltid se till att ha massor med kakor och godis på bryggan att bjuda besökare på. Då brukade de stanna lite längre! En klar bonus med denna vakt är alla vackra naturupplevelser. Den berömda sjömansromantiken. Valar som leker i soluppgången.
De sista dagarna verkar det som om Minibus har anammat sin mors gamla dygnsrytm. Busfröt vaknar mellan fyra och fem och håller sedan igång fram till efter frukost då h*n tar paus fram till lunch. Jag är nyfiken på hur dess dygnsrytm kommer vara sen, när h*n kommit ut?
Faktum är att jag inte ens reflekterat över att sömnen kommer bli störd med en liten i hemmet. På föräldraträffarna förstod vi att detta var något som de flesta föräldrarna var oroliga för. Både min sambo och jag har i långa perioder varit vaktgående och lärt oss att sova när tillfälle ges. Jag sa till min mamma att jag var mer orolig inför att lyfta barnet eftersom jag aldrig hållt i ett spädbarn innan eller byta blöja. Det har jag definitivt inte gjort! Hon skrattade åt mina jämförelser. Hon tycker nog att jag är lite tokig ibland min kära mor...
När jag seglade styrman jobbade jag nästan alltid 4-8. Alltså mellan fyra och åtta på morgonen för att sen vara ledig till fyra på eftermiddagen då arbetsdagens resterande fyra timmar avklarades. Däremellan åt, sov, tränade jag. Och jobbade övertid såklart. Enligt många är detta den sämsta vakten då man missar mycket av det sociala livet ombord. Frukost intas en halvtimme efter alla andra. På lunchen sover man i regel och middagen äter man innan de övriga i besättningen alternativt att mässman kommer upp med en bricka på bryggan och man får äta där. Restaurang med 360 graders havsutsikt. Faktum var att jag älskade denna vakt. Den passade mig perfekt och det sociala livet skötte jag genom att alltid se till att ha massor med kakor och godis på bryggan att bjuda besökare på. Då brukade de stanna lite längre! En klar bonus med denna vakt är alla vackra naturupplevelser. Den berömda sjömansromantiken. Valar som leker i soluppgången.
De sista dagarna verkar det som om Minibus har anammat sin mors gamla dygnsrytm. Busfröt vaknar mellan fyra och fem och håller sedan igång fram till efter frukost då h*n tar paus fram till lunch. Jag är nyfiken på hur dess dygnsrytm kommer vara sen, när h*n kommit ut?
Faktum är att jag inte ens reflekterat över att sömnen kommer bli störd med en liten i hemmet. På föräldraträffarna förstod vi att detta var något som de flesta föräldrarna var oroliga för. Både min sambo och jag har i långa perioder varit vaktgående och lärt oss att sova när tillfälle ges. Jag sa till min mamma att jag var mer orolig inför att lyfta barnet eftersom jag aldrig hållt i ett spädbarn innan eller byta blöja. Det har jag definitivt inte gjort! Hon skrattade åt mina jämförelser. Hon tycker nog att jag är lite tokig ibland min kära mor...
Godmorgon!
Jag vaknade strax innan fyra. Bebisen vaknade strax efter fyra och bestämde sig för att ha morgongymnastik. Låg och myste under det tjocka duntäcket en stund. Petade på akrobaten som akrobatade sig, pratade med h*n. Lyssnade på fåglarna som också dom började vakna utanför fönstret. Knappade lite på min smarta phone och hittade massor med radioprogram i min SR-app. Programmet Vaken kändes extra tilltalande. Klockan fem bestämde jag mig för att gå upp. Nu är snart första koppen kaffe uppdrucken och jag tänkte bädda ner mig i soffan med lite kurslitteratur. Förhoppningsvis somnar jag om!
Musikalisk familj
Jag har gjort ett hemmafruryck. Bakat kardemummakakor, havrekakor och kokat jordgubbscreme. När jag grejar i köket brukar radion stå på i bakgrunden. Alltid P4 Radio Kalmar. Jag orkar inte ändra frekvens. På söndagskvällarna är det tydligen P4 Dans. Jag lyssnade med ett halvt öra. Plötsligt var det intervju med ett skånskt band som jag glömt bort namnet på. Ena killen säger:
Jag kommer från en mycket musikalisk familj. Morsan lyssnade ju på Svensktoppen och Ring så spelar vi och farsan brukade lyssna på sina vinylskivor på helgen.
Jag kommer från en mycket musikalisk familj. Morsan lyssnade ju på Svensktoppen och Ring så spelar vi och farsan brukade lyssna på sina vinylskivor på helgen.
Lycka
Tänk att vädret kan spela så stor roll över hur vi människor mår! Själv får jag genast mer energi och lust till att göra saker och ting när solen tittar fram. Idag har det varit sommartemperaturer här. Jag har avrit ute på en härlig långpromenad och resten av dagen har spenderats på balkongen med kurslittertaur i knät. Härligt att få lite sol på näsan och magen!
Middagen bestod av en somrig och färgglad pastasallad med kyckling och persiljevinägrett. Det är sådan lyx att bara kunna gå ut på balkongen och klippa av de örter jag vill ha! När nätterna inte är riktigt lika kalla som nu skall jag även försöka mig på basilika, timjan och kanske mynta. Lär ju inte bli så många mojitos för mig i sommar men mynta är ju otroligt gott i olika kalla såser och till efterrätter!
Prinsessan på ärten?
Varför säger man att man sovit som prinsessan på ärten när man sovit jättebra? Var inte hela grejen med henne att det låg en ärta under madrassen som irriterade henne så att hon inte kunde sova? Eller har jag missförstått sagen? Eller det kanske rentav bara är jag som säger att jag sovit som prinsessan på ärten när jag sovit gott?
Jag har i alla fall sovit fantastiskt bra inatt. Sängkläderna kändes precis så svala och rena och doftade precis så gott som jag trodde och jag låg en stund igår kväll och bara rullade runt (i den mån jag kan rulla runt) och sparkade och fnissade. Det var smaskens! Även imorse var den där rena känslan kvar och jag kom på en klar fördel med att vara gräsänka. Ikväll kan jag sova på sambons sida av sängen och få uppleva samma smaskiga känsla igen! Det gäller att se det positiva i saker och ting!
Dagens
Buffalowings med ugnsbakade grönsaker, grönsallad och tomatdip
Med känsla av sommar
Ett tydligt minne jag har sen barndomen är hur skönt jag tyckte det var att krypa ner mellan nytvättade lakan som fått torka i den bohusländska brisen. Det luktade som sommar. Det kändes som sommar. Jag kan inte komma på något som känns renare än nytvättade lakan som fått torka utomhus!
Det är flera år sedan jag torkade lakan utomhus. Utan att tänka har jag antingen knölat in dom i torktumlaren eller hängt in dom i torkrummet. Idag har de fått hänga ute. Jag har precis tagit in dem och längtar redan tills jag får gå och lägga mig ikväll. Undrar om den småländska brsen fungerar lika bra som den bohusländska?
Det är flera år sedan jag torkade lakan utomhus. Utan att tänka har jag antingen knölat in dom i torktumlaren eller hängt in dom i torkrummet. Idag har de fått hänga ute. Jag har precis tagit in dem och längtar redan tills jag får gå och lägga mig ikväll. Undrar om den småländska brsen fungerar lika bra som den bohusländska?
Trenchcoat
Förra sommaren köpte jag en beige trenchcoat på rea. Knappen över bysten gick inte att knäppa och de två knapparna över magen glipade. Jag köpte den för att jag skulle kunna ha den den här våren. Jag hade helt och hållet glömt bort den men såg att den hängde där i garderoben nu när jag hängde undan vinterkläderna. Jag tänkte att jag kan ju alltid prova den. Kanske kan jag ha den oknäppt, bara dra ihop den med skärpet?
Gissa om jag blev förvånad när jag provade den! Knappen över bysten gick att knäppa! Jag kan visserligen inte ha den knäppt för då kommer knappen skjuta iväg illa kvickt men knappen gick att få i knapphålet. Det gick inte förra sommaren. Och de två knapparna över magen då? Jodå. Dom gick att knäppa dem med! Och dom glipade inte ens lika mycket som förra sommaren! Då vägde jag 104 kilo. Nu är jag gravid i 33e veckan. Åttonde månaden. Yeah!
När jag fick veta att jag var gravid i oktober hade jag gått ner till 93,5 kilo. Drygt tio kilo alltså sen toppnoteringen under midsommarhelgen. De första veckorna i graviditeten gick jag ner ytterligare ett par kilo och på inskrivningen hos MVC landade vågen på 91,5 kilo. Sen dess har jag bara gått upp. Inte överdrivet mycket, ligger och pendlar mellan fem och sex kilo upp nu, men jag tycker att jag börjar komma farligt nära det där hundrastrecket igen. Jag vet att jag inte ska tänka på vikten just nu men det är svårt. Dock så gillar jag läget. Det finns risk att vågen kommer visa tresiffrigt igen men so what? Det kommer bara vara tillfälligt. Efter förlossningen kommer en del kilo försvinna. Barn, fostervatten och moderkaka väger ju en del. Men jag kommer inte gå upp femton kilo. Eller tjugo. Möjligtvis tio.
Jag är så taggad att komma igång med viktresan igen. Det kommer få ta sin tid. Bra mat och promenader är knappast några dunderkurer som gör att jag kommer tappa tio kilo över ett par nätter men det är där jag kommer börja. Och jag vet att min livsstil nu är så mycket bättre nu än vad den var för ett år sedan. Det kommer ta tid men det kommer gå. Sakta men säkert. Så det så! Och bara det att jag idag kan ha kläder jag inte kunde ha för ett år sen gör att jag sträcker lite extra på ryggen!
Var jag så här stor innan? Kände mig som en jätte igår när jag tog denna bild.
Var det så här jag såg ut för ett år sedan? Fast med en mjuk, dallrig mage?
Nu är jag i 33e veckan och tycker för det mesta att jag är rätt snygg trots allt!
Gissa om jag blev förvånad när jag provade den! Knappen över bysten gick att knäppa! Jag kan visserligen inte ha den knäppt för då kommer knappen skjuta iväg illa kvickt men knappen gick att få i knapphålet. Det gick inte förra sommaren. Och de två knapparna över magen då? Jodå. Dom gick att knäppa dem med! Och dom glipade inte ens lika mycket som förra sommaren! Då vägde jag 104 kilo. Nu är jag gravid i 33e veckan. Åttonde månaden. Yeah!
När jag fick veta att jag var gravid i oktober hade jag gått ner till 93,5 kilo. Drygt tio kilo alltså sen toppnoteringen under midsommarhelgen. De första veckorna i graviditeten gick jag ner ytterligare ett par kilo och på inskrivningen hos MVC landade vågen på 91,5 kilo. Sen dess har jag bara gått upp. Inte överdrivet mycket, ligger och pendlar mellan fem och sex kilo upp nu, men jag tycker att jag börjar komma farligt nära det där hundrastrecket igen. Jag vet att jag inte ska tänka på vikten just nu men det är svårt. Dock så gillar jag läget. Det finns risk att vågen kommer visa tresiffrigt igen men so what? Det kommer bara vara tillfälligt. Efter förlossningen kommer en del kilo försvinna. Barn, fostervatten och moderkaka väger ju en del. Men jag kommer inte gå upp femton kilo. Eller tjugo. Möjligtvis tio.
Jag är så taggad att komma igång med viktresan igen. Det kommer få ta sin tid. Bra mat och promenader är knappast några dunderkurer som gör att jag kommer tappa tio kilo över ett par nätter men det är där jag kommer börja. Och jag vet att min livsstil nu är så mycket bättre nu än vad den var för ett år sedan. Det kommer ta tid men det kommer gå. Sakta men säkert. Så det så! Och bara det att jag idag kan ha kläder jag inte kunde ha för ett år sen gör att jag sträcker lite extra på ryggen!
Var jag så här stor innan? Kände mig som en jätte igår när jag tog denna bild.
Var det så här jag såg ut för ett år sedan? Fast med en mjuk, dallrig mage?
Nu är jag i 33e veckan och tycker för det mesta att jag är rätt snygg trots allt!
Långklänning
När man kollar runt i butikerna är det väldigt mycket långklänningar just nu. Jag tror dock att det är ruskigt ute att säga långklänning och att det nu för tiden heter maxiklänning? På min tid hette det minsann långklänning. Så det så. Jag minns att jag hade en röd, ganska skir klänning med små vita prickar på när jag var i tidiga tonåren. Den var köpt på damavdelningen och jag kände mig så vuxen i den. Den var v-ringad, satt åt lite i midjan och blev sen vidare. Den hade långa ärmar och knappar hela vägen ner till golvet. Jag älskade den klänningen men använde den inte särskilt ofta. Den kändes för fin. När skulle jag vara så fin?
Jag sitter och tittar på olika långklänningar och känner fortfarande så. När ska jag vara så fin? Jag har hittat ett par klänningar jag verkligen fastnat för men jag kan ju inte köpa dem nu. Just nu har jag en stor kula mitt på magen... Och att köpa en nu känns lite risky, tänk om den inte passar efter förlossningen?
Klänningarna kommer från Indiska, Gina Tricot och HM
Jag sitter och tittar på olika långklänningar och känner fortfarande så. När ska jag vara så fin? Jag har hittat ett par klänningar jag verkligen fastnat för men jag kan ju inte köpa dem nu. Just nu har jag en stor kula mitt på magen... Och att köpa en nu känns lite risky, tänk om den inte passar efter förlossningen?
Klänningarna kommer från Indiska, Gina Tricot och HM
Om jag köper någon av dessa vet jag exakt när jag ska ha den. Jag vet precis när jag får vara så fin. Det ska vara i slutet av sommaren på vårt barns dop/namngivningscermoni/välkomstfest/vad det nu blir. Då vill jag vara så fin. Då får jag vara så fin!
Äntligen lördag
Jag brukar gå upp någon gång mellan halv och kvart i sju. Att få vakna och gå upp vid halv tio var underbart. Jag har ätit en lyxig frukost med pannkakor och en smaskig smoothie (som jag fortfarande vill ha mangovodka i). Att det är grått och trist ute spelar ingen roll. Mina planer för dagen är att ligga i soffan och göra just ingenting.
Var på en mysig fika igår med en av tjejerna ur föräldragruppen. Vi har fått lite kontakt via Facebook. Facebook gör det så enkelt. En tumme upp där, en liten kommentar här. Helt plötsligt känns det inte konstigt att fråga om den andra är sugen på en fika. Innan fikan var jag lite "nervös". Tjejen ifråga och jag känner inte varandra för fem öre och jag var rädd för att det skulle bli stelt, pinsamt och att allt vi skulle prata om var tjocka magar och bebisar för att det kanske var det enda vi hade gemensamt.
Vi träffades vid två. Första gången jag kollade på klockan var den tjugo i sex. Tiden bara försvann. Självklart blev det en del prat om tjocka magar och bebisar och det var skönt att få dela vissa funderingar. Inse att jag inte är ensam om vissa tankar. Inse att jag kanske inte är Sveriges sämsta gravida kvinna trots allt. Det finns fler, i alla fall en till, som också fantiserar om rödvin och har bestämt att hon ska ha med sig en ostbricka i BB-väskan. Men vi hade inte bara de tjocka magarna gemensamt. På fyra timmar avhandlade vi det mesta och jag tror att jag funnit en ny vän. En vän som jag kommer kunna ha mycket roligt med. En vän som bevisligen har ungefär lika knäppa tankar som mig.
Var på en mysig fika igår med en av tjejerna ur föräldragruppen. Vi har fått lite kontakt via Facebook. Facebook gör det så enkelt. En tumme upp där, en liten kommentar här. Helt plötsligt känns det inte konstigt att fråga om den andra är sugen på en fika. Innan fikan var jag lite "nervös". Tjejen ifråga och jag känner inte varandra för fem öre och jag var rädd för att det skulle bli stelt, pinsamt och att allt vi skulle prata om var tjocka magar och bebisar för att det kanske var det enda vi hade gemensamt.
Vi träffades vid två. Första gången jag kollade på klockan var den tjugo i sex. Tiden bara försvann. Självklart blev det en del prat om tjocka magar och bebisar och det var skönt att få dela vissa funderingar. Inse att jag inte är ensam om vissa tankar. Inse att jag kanske inte är Sveriges sämsta gravida kvinna trots allt. Det finns fler, i alla fall en till, som också fantiserar om rödvin och har bestämt att hon ska ha med sig en ostbricka i BB-väskan. Men vi hade inte bara de tjocka magarna gemensamt. På fyra timmar avhandlade vi det mesta och jag tror att jag funnit en ny vän. En vän som jag kommer kunna ha mycket roligt med. En vän som bevisligen har ungefär lika knäppa tankar som mig.
Typiskt bra
Busbebis har varit snäll hela natten och lät mig vakna utvilad när klockan ringde. Det tackar jag för! Kom på att jag kan ju lyssna på radio via min smarta phone så låg kvar och myste med Radio Kalmar en stund innan jag gick upp. Som en intelligent klockradio ungefär. Solen skiner och jag hade bara god frukostmat hemma idag. Hemmagjord äpplekräm och gårdagens pannkakor. Smaskens! Om man bortser från att jag sitter i en tentasal om en timme så är det här en helt grym fredagsmorgon!
Att sova...
...eller inte sova. Det är frågan.
Jag är fortfarande tlött. Bebis var vaken melan fyra och halv sex inatt. Med andra ord var jag också vaken mellan fyra och halv sex. Klockan sex ringde klockan. Jag var inte helt taggad inför en heldag i skolan... Men nu är jag hemma och sitter med fötterna på soffbordet och datorn i knät. Det låg lite mörk choklad på bordet. Det gör det inte längre. Sweet! Jag är trött men något säger mig att det är för sent för en powernap. Att det är bättre att vara vaken några timmar till för att sen däcka klockan åtta om jag önskar det. Klockan kommer ringa sex imorgon bitti också. Sen väntar en tenta klockan noll åtta noll noll. Det vore dumt att sova bort hela kvällen för att sen ligga sömnlös inatt...
Dagens i-landsproblem.
Jag är fortfarande tlött. Bebis var vaken melan fyra och halv sex inatt. Med andra ord var jag också vaken mellan fyra och halv sex. Klockan sex ringde klockan. Jag var inte helt taggad inför en heldag i skolan... Men nu är jag hemma och sitter med fötterna på soffbordet och datorn i knät. Det låg lite mörk choklad på bordet. Det gör det inte längre. Sweet! Jag är trött men något säger mig att det är för sent för en powernap. Att det är bättre att vara vaken några timmar till för att sen däcka klockan åtta om jag önskar det. Klockan kommer ringa sex imorgon bitti också. Sen väntar en tenta klockan noll åtta noll noll. Det vore dumt att sova bort hela kvällen för att sen ligga sömnlös inatt...
Dagens i-landsproblem.
Skalman
Kommer ni ihåg den där gamla Bamse-videon med Britt-Erik?
Jag identifierar mig just nu med Skalman.
Och Skalman han är tlött. Tlöööött...
Jag identifierar mig just nu med Skalman.
Och Skalman han är tlött. Tlöööött...
McDreamy, McSteamy och...?
Onsdagar är bästa dagen på hela veckan. Lätt. Jag har skapat mig en liten tradition som går ut på att äta en stor bytta glass och kolla på Greys Anatomy. En tjej ur föräldragruppen och jag diskuterade denna hobby på Facebook för ett tag sedan. Vilken tjej tackar inte nej till en femkant med McDreamy, McSteamy, Ben&Jerry?
Men är det bara jag som anser att även Dr Avery borde få sig ett smeknamn? Förslag?
Men är det bara jag som anser att även Dr Avery borde få sig ett smeknamn? Förslag?
Det där med mammakläder
Jag har i flertalet gravidbloggar läst att tjejer känner sig ännu mer gravida när de har mammakläder. Är det bara jag som känner tvärtom? Jeans och strumpbyxor räknar jag inte. De sitter ju trots allt som vanligt om man bortser från den där gigantska resårmudden som täcker hela magen (borde för övrigt vara väldigt varmt om man är gravid på sommaren?). Men tunikor, skjortor och liknande. Jag känner mig mest lite småfet när jag har dessa kläder. Med en vanlig tröja, som sitter åt över magen, syns det ju klart och tydligt att jag är gravid. Med en gravidtunika så, ja, jag vet inte.
Kanske är det min mage som är för liten? Tänk att jag skulle yttra orden jag, liten och mage samma mening... Kanske måste jag växa i allt det där tyget över magen? Men hur länge måste jag vänta? Jag är ju redan i åttonde månaden! Nåväl, på lördag i alla fall. Jag trodde att jag skulle vara mycket, mycket större vid det här laget. Jag trodde att jag skulle vagga fram och tillbaks som en anka, inte kunna knyta dojjorna och inte nå det som står längst in i kylen för att magen inte låter mig komma tillräckligt nära. Så stor är jag inte. Långt ifrån. Jag trodde även att jag skulle fastna i dörröppningar och behöva lyftkran för att ta mig ut ur lägenheten. Det behöver jag inte. Jag klagar inte. Jag är rätt glad för att vardagen än så länge fungerar bra och att vågen inte visar allt för mycket...
Enkelt
Ibland orkar man inte laga mat. Så enkelt är det. Och dessa dagar är jag ruskigt tacksam för halvfabrikat och annat som går snabbt. Skillnaden, nu mot förr, är att mina snabba rätter blir hyfsat nyttiga i alla fall. Snabbt och enkelt är inte två Billys panpizza. Snabbt och enkelt är fullkornspasta med stekta grönsaker och en klick smaksatt creme fraiche.
Vitaminkick
Jag gjorde en sådan sjukt god smoothie imorse. Jag fotade den. Och nu sitter jag här och datorn vägrar hitta minneskortet trots att det sitter korrekt i kortläsaren. Hur som helst, den var lite rödorange och jättesomrig och god.
2 dl apelsinjuice
1 dl frysta mangoträningar
1/2 dl frysta hallon
4 st frysta jordgubbar
1/2 banan
MIXA!
När jag tog första klunken blev jag förvånad över hur god den var. När jag tog andra klunken tänkte jag att det vore nog gott att spetsa den med lite mangovodka. Sånt ska man inte tänka på när klockan är sju på morgonen. Och man ska definitivt inte tänka på sprit klockan sju när man är gravid. Men nu gjorde jag det så jag överlämnar det till någon annan att testa. När jag får dricka alkohol i höst igen är frozen-säsongen förbi...
2 dl apelsinjuice
1 dl frysta mangoträningar
1/2 dl frysta hallon
4 st frysta jordgubbar
1/2 banan
MIXA!
När jag tog första klunken blev jag förvånad över hur god den var. När jag tog andra klunken tänkte jag att det vore nog gott att spetsa den med lite mangovodka. Sånt ska man inte tänka på när klockan är sju på morgonen. Och man ska definitivt inte tänka på sprit klockan sju när man är gravid. Men nu gjorde jag det så jag överlämnar det till någon annan att testa. När jag får dricka alkohol i höst igen är frozen-säsongen förbi...
Dagens shopping
Min status på Facebook är för tillfället efter en eftermiddag på stan är jag numera fattig som en kyrkråtta. Det stämmer rätt bra. Jag skulle baaaraaa handla lite småsaker men jag hittade så mycket fint. Fanns hur mycket snyggt som helst inne på Indiska. Jag kom därifrån med en grön kjol och en beige kofta. Inget av det finns på hemsidan och jag orkar inte fotografera. Jag vet inte vad jag hade gjort utan Indiska den här vintern/våren. Jag har köpt nästan alla mina "mammakläder" där. De har massor med kjolar med resår i midjan, urfina tunikor och mysiga koftor. Koftan jag köpte idag hade bara en knapp över bysten så magen kommer titta fram så fint, så fint. Blev även en svart- och vitrutig skjorta från HM Mama men finns den på hemsidan? Nej. Orkar jag byta om och fotografera? Nej. Jag är en urusel modebloggare helt enkelt.
Bebiskläder blev det också. Till min brorson. Och okej, lite till vår bebis. En mössa och ett par byxor med strumpor blev det till Mini. Nu har Mini ett par strumpor, en body, ett par brallor och en mössa. Hela kitet liksom! Jag tror att det är det som legat och gnagt lite i mig, att stackarn inte har några byxor. Nu när h*n har det kan jag andas ut några veckor till.
Till brorsonen. Om jag försöker göra honom till en sjöman redan nu?
Nej, nej. Inte alls.
Bebiskläder blev det också. Till min brorson. Och okej, lite till vår bebis. En mössa och ett par byxor med strumpor blev det till Mini. Nu har Mini ett par strumpor, en body, ett par brallor och en mössa. Hela kitet liksom! Jag tror att det är det som legat och gnagt lite i mig, att stackarn inte har några byxor. Nu när h*n har det kan jag andas ut några veckor till.
Till brorsonen. Om jag försöker göra honom till en sjöman redan nu?
Nej, nej. Inte alls.
Men den största grejen jag checkade av på shoppinglistan var ändå barnvagnen. Den är beställd nu. Och det känns konstigt. Bra men konstigt. En sån här blev det i färgen PP Offroad/Red. Vi ville från början ha den skogsgröna men tyvärr fanns det inte hårdlift i matchande färg. Har förstått att Emmaljungas Citykorgar är väldigt bra och populära men för oss som bor på andra våningen utan hiss är det smidigare med en hårdlift. Så nu är vagnen beställd, sängen står nedmonterad i molekyler i källaren och bebis har en hel outfit som dessutom matchar. Dt går framåt! Enligt min widget jag har i telefonen är det 60 dagar kvar idag... Plenty tid med andra ord. Eller?
En dag på stan
Snart är det dags att sätta på sig ansiktet och bege sig ner på stan. En ny safariträff står på schemat, giraffen och flodhästen skall sammanträda om livets väsentligheter över en lunch. Hon åker snart, min kära giraff. På torsdag antagligen och sen skall hon köra båt i två, tre månader. Det är beräknat att hon kommer hem i månadsskiftet juni/juli. Jag kommer ha en bebis när hon kommer hem. Hissnande tanke.
Har samlat på mig en hel hög med ärenden att göra när jag ändå är inne i stan. Byta batteri i två klockor. Köpa någon medicin mot halsbränna. Köpa något fint till min nykläckte brorsson och undvika att köpa något till vår lilla minibebis. Det börjar klia i fingrarna men nej, vi ska inte handla något än. Vi får se hur det går... Funderar även på att gå till Babyproffsen och beställa en barnvagn. Sen skulle jag behöva ett par linnen i längre modell samt en lite mjukare sportbehå att ha när jag ålar och krålar framför TVn. Och så behöver jag ha blyertsstift!
Egentligen borde jag skriva en lista. Jag kommer glömma hälften och komma hem med massor med saker jag inte visste att jag behövde. Men det är väl lite av charmen med shopping?
Har samlat på mig en hel hög med ärenden att göra när jag ändå är inne i stan. Byta batteri i två klockor. Köpa någon medicin mot halsbränna. Köpa något fint till min nykläckte brorsson och undvika att köpa något till vår lilla minibebis. Det börjar klia i fingrarna men nej, vi ska inte handla något än. Vi får se hur det går... Funderar även på att gå till Babyproffsen och beställa en barnvagn. Sen skulle jag behöva ett par linnen i längre modell samt en lite mjukare sportbehå att ha när jag ålar och krålar framför TVn. Och så behöver jag ha blyertsstift!
Egentligen borde jag skriva en lista. Jag kommer glömma hälften och komma hem med massor med saker jag inte visste att jag behövde. Men det är väl lite av charmen med shopping?
Partnerföretag
Om ett par veckor skall vi skriva ett projektarbete värt 7,5 hp om hälsofrämjande arbete. Vi får själva välja företag och i vår lilla grupp har vi lite olika förslag. Då vi har lite varierande bakgrund, och är i åldrarna 19-36 år, har vi enats om att det vore kul att skriva tillsammans med ett företag ingen av oss har insikt i. Så valet föll på djursjukhuset här i stan. Jag ringde dem förra veckan med hon som var ansvarig var out of office och receptionisten sa att hon var mycket svår att få tag på och att vi gjorde bäst i att skicka mail. Sagt och gjort.
I fredags morse mailade jag, presenterade mig själv samt gruppuppgiften. Berättade ungefär vad den innebär samt vad syftet med den är. Sen dess har det varit knäpptyst. Mina kontaktuppgifter står i mailet men inboxen är tom och telefonen tyst. Jag försökte ringa igår igen men hon gick inte att få tag på. Så, vad göra nu? På fredag skall projektplan, med företagsval, vara inne...
Det finns ett annat djursjukhus, ett större, cirka en mil utanför stan. Det ligger ju rätt högt upp på listan över tänkbara företag. Men det känns dumt att höra av sig till ett nytt företag innan man fått svar från det andra. Om jag hör av mig till det andra djursjukhuset, och de tackar ja till att samarbeta med oss under denna studie, kommer det garanterat komma ett mail om att det första djursjukhuset också vill vara med. Eller? Fungerar det inte så?
I fredags morse mailade jag, presenterade mig själv samt gruppuppgiften. Berättade ungefär vad den innebär samt vad syftet med den är. Sen dess har det varit knäpptyst. Mina kontaktuppgifter står i mailet men inboxen är tom och telefonen tyst. Jag försökte ringa igår igen men hon gick inte att få tag på. Så, vad göra nu? På fredag skall projektplan, med företagsval, vara inne...
Det finns ett annat djursjukhus, ett större, cirka en mil utanför stan. Det ligger ju rätt högt upp på listan över tänkbara företag. Men det känns dumt att höra av sig till ett nytt företag innan man fått svar från det andra. Om jag hör av mig till det andra djursjukhuset, och de tackar ja till att samarbeta med oss under denna studie, kommer det garanterat komma ett mail om att det första djursjukhuset också vill vara med. Eller? Fungerar det inte så?
Private practice
I lördags kollade jag på sista avsnittet i min underbara SATC-box som jag fick av sambon i julklapp. Nu måste jag hitta en ny favoritserie. Min vapendragare och numera giraff M lämnade av tre säsonger av Private Practice här. Jag har aldrig sett något avsnitt. Faktum är att jag inte ens hört talas om serien! Men Grey's Anatomy har länge varit en av mina absoluta favoriter så det verkar ju lovande. Har ni sett Private Practice? Är det något att ha?
Och vad tycker ni förresten om Off The Map? Jag skulle vilja följa den men om sanningen skall fram så orkar jag inte vara uppe till elva. Missar jag något? Bör jag ladda ner/införskaffa boxen när den släpps?
Ett kilo äpplen
I fredags var jag otrogen mot ICA och handlade på Netto på väg hem från skolan. Jag köpte en påse med ett kilo tyska äpplen. Äpplena kostade 7,90 och med min shoppinglogik så går man ju back om man inte köper när det är så billigt. Jag har vid ett flertal tillfällen rättfärdigat mina inköp med just det, att om jag inte köper så går jag ju back!
När jag jobbade som styrman var jag en del i USA. I USA är vissa saker snuskigt billigt. Jag hade sen innan bestämt mig för att köpa ett par vita Converse. Det är ungefär halva priset mot hemma. Väl i skoaffären kom jag på att jag skulle ju faktiskt förlora på att inte köpa ett par till. Hade jag inte hittat ett par vita i min storlek hade jag ju köpt ett par i Sverige när jag kom hem ändå. Nu hittade jag visserligen ett par vita men med denna tanke i huvudet fick även ett par röda följa med hem över Atlanten. Det här är ett år sedan. Jag ångrar fortfarande att jag inte köpte ett par blåa också.
Hursomhelst. Äpplen. Jag har ett kilo äpplen. Vad ska jag göra med dem? Hjärtat vill göra en stor äpplekaka i långpanna efter min mammas goda recept. Det innebär att magen kommer äta äpplekaka tills det sprutar smulor ur öronen. Skall jag verkligen engagera hela kroppen i mina äpplen? Hjärnan säger dock att jag borde koka ett osötat äpplemos att ha på min älskade mannagrynsgröt. Men hur trist är inte det då? Ett mellanting borde väl vara kräm? Äpplekräm. Det är gott. Det är jättegott. Jag får fundera vidare.
När jag jobbade som styrman var jag en del i USA. I USA är vissa saker snuskigt billigt. Jag hade sen innan bestämt mig för att köpa ett par vita Converse. Det är ungefär halva priset mot hemma. Väl i skoaffären kom jag på att jag skulle ju faktiskt förlora på att inte köpa ett par till. Hade jag inte hittat ett par vita i min storlek hade jag ju köpt ett par i Sverige när jag kom hem ändå. Nu hittade jag visserligen ett par vita men med denna tanke i huvudet fick även ett par röda följa med hem över Atlanten. Det här är ett år sedan. Jag ångrar fortfarande att jag inte köpte ett par blåa också.
Hursomhelst. Äpplen. Jag har ett kilo äpplen. Vad ska jag göra med dem? Hjärtat vill göra en stor äpplekaka i långpanna efter min mammas goda recept. Det innebär att magen kommer äta äpplekaka tills det sprutar smulor ur öronen. Skall jag verkligen engagera hela kroppen i mina äpplen? Hjärnan säger dock att jag borde koka ett osötat äpplemos att ha på min älskade mannagrynsgröt. Men hur trist är inte det då? Ett mellanting borde väl vara kräm? Äpplekräm. Det är gott. Det är jättegott. Jag får fundera vidare.
Och förresten, heter det ÄPPLEkräm/kaka/paj/mos eller heter det ÄPPELkräm/kaka/paj/mos?
Maraton
Någon har tränat långdistanslöpning inatt. Och det var inte jag. Så vig är jag inte att jag kan kraffsa under mina egna revben. Fast jag är lika trött som om jag sprungit ett lopp. Eller tre. Trevlig måndag!
Andfådd
Jag kör ingen tuff träning längre. Försöker jag promenera i vad jag anser är ett raskt tempo får jag sammandragningar och måste lunka på extremt sakta resten av slingan så jag har kommit fram till att lagom är bäst. Simningen går även i ett långsammare tempo även den. Liksom vattengympan. Styrketräning har jag inte ägnat en tanke på flera veckor. Jag tappade motivationen när jag insåg att jag inte kan ta i för kung och fosterland samt inte köra de övningar jag vill...
Personligen tycker jag att jag motionerar hyfsat bra ändå. Och maten funkar den med. Visst, det slinker ner en del kuckelikola, bulleribär och annat gott men det är ändå i rimliga mängder. Oftast ska jag väl tillägga. Viktökningen är inte extrem den heller. Är i 32a veckan och har gått upp cirka fem kilo. Jag var orolig för att det var för mycket med tanke på att jag är överviktig sedan innan men min barnmorska tyckte inte att det var något att hänga upp sig på. Jag valde att lyssna på henne!
Hur som helst så är det rätt frustrerande att motionera regelbundet, flera gånger i veckan, och bara se att man blir sämre och sämre! Jag flåsar mer, jag svettas mer, allt tar längre tid. Att magen växer är jag med på. Speciellt nu när den har antagit en form som gör att jag ser gravid ut och inte bara fet. Men jag kan inte förlikas med tanken på den snabba konditionsförändring som sker. Åt det sämre hållet. Jag vet ju exakt vad som händer i kroppen. Mer blod, bebis som trycker mot lungorna, bla bla bla. Men ändå. Min hjärna får inte in det!
När jag vägde som mest, förra sommaren, och började träna hade jag bättre kondition än vad jag har nu! Jag pratade med min mamma i telefon när jag var ute och promenerade idag. Irriterat berättade jag att jag är inte så otränad egentligen. Jag hörde genom telefonen hur hon log när hon sa alla snälla saker som en mamma säger. Sen påminde hon mig om att jag har ju igen det efter förlossningen. Jag får försöka tänka på det men det är inte så jäkla lätt när man flåsar fram i ett tempo som gör att pensionärer med rullator kan ses som värsta sprinterlöparna!
Personligen tycker jag att jag motionerar hyfsat bra ändå. Och maten funkar den med. Visst, det slinker ner en del kuckelikola, bulleribär och annat gott men det är ändå i rimliga mängder. Oftast ska jag väl tillägga. Viktökningen är inte extrem den heller. Är i 32a veckan och har gått upp cirka fem kilo. Jag var orolig för att det var för mycket med tanke på att jag är överviktig sedan innan men min barnmorska tyckte inte att det var något att hänga upp sig på. Jag valde att lyssna på henne!
Hur som helst så är det rätt frustrerande att motionera regelbundet, flera gånger i veckan, och bara se att man blir sämre och sämre! Jag flåsar mer, jag svettas mer, allt tar längre tid. Att magen växer är jag med på. Speciellt nu när den har antagit en form som gör att jag ser gravid ut och inte bara fet. Men jag kan inte förlikas med tanken på den snabba konditionsförändring som sker. Åt det sämre hållet. Jag vet ju exakt vad som händer i kroppen. Mer blod, bebis som trycker mot lungorna, bla bla bla. Men ändå. Min hjärna får inte in det!
När jag vägde som mest, förra sommaren, och började träna hade jag bättre kondition än vad jag har nu! Jag pratade med min mamma i telefon när jag var ute och promenerade idag. Irriterat berättade jag att jag är inte så otränad egentligen. Jag hörde genom telefonen hur hon log när hon sa alla snälla saker som en mamma säger. Sen påminde hon mig om att jag har ju igen det efter förlossningen. Jag får försöka tänka på det men det är inte så jäkla lätt när man flåsar fram i ett tempo som gör att pensionärer med rullator kan ses som värsta sprinterlöparna!
Smulpaj med kokos
Min kära giraff och vän M har varit här på en trevlig eftermiddagsfika på balkongen. Bakade en smulpaj med diverse bär. Gjorde rensning i frysen och fick tömt ett antal halvtomma förpackningar. Testade dock något nytt till själva smuldegen nämligen kokos! Bytte ut hälften av mjölet mot riven kokos och det blev supersmaskens! Hottade verkligen upp den traditionella, men ändå goda, smulpajen.
Smulpaj med blandade bär och kokos. Den serverades med bulleribär-glass :)
Smulpaj med blandade bär och kokos. Den serverades med bulleribär-glass :)
Statisitk?
Att blogg.se inte fungerar till hundra procent alltid är vi många som är medvetna om men nu verkar det som om min statistik har ballat ur. Sista pluppen är för den 7e april och jag är tämligen säker på att jag har haft fler besökare än noll och inga sen dess. Inte för att jag bryr mig egentligen, min blogg lär inte hamna på topplistorna än på sisådär hundratrettionio år, men lite lustigt är det...
Frukost på balkongen
Söndag morgon och solsken. Balkongen är klädd i sommarskrud. Det här var den godaste frukosten på länge även att den bestod av min gamla vanliga mannagrynsgröt!
Och blommorna har överlevt natten!
Bulleribär
Förra lördagen testade jag kuckelikola. Idag var det bulleribär som fick följa med mig hem från affären. Kuckelikolan var rätt söt, mycket berodde nog på all den kolasås jag öste på. Bulleribär var helt underbart god. Bärig gräddglass med små bitar av mjölkchoklad. Den kan jag verkligen rekommendera! Kvar att testa är nu chokofilijoko.
Chattade med sambon förut om glass. Han är chokladälskaren i vår lilla familj. Jag äter det utan problem och tycker det är gott men om valet står mellan choklad och vingummi så är det chokladen som ryker. Lätt.
Jag: Det finns en glass som heter chokofilijoko, har inte bestämt mig för om jag ska spara den tills du kommer hem eller om jag ska köpa den nästa helg :-)
Han: Hihi, ja, du kan ju provköra den :-)
Jag: Jag är bra på att provköra glass, bara så att du vet :-)
Han: Jag vet älskling, jag vet... ;-)
Chattade med sambon förut om glass. Han är chokladälskaren i vår lilla familj. Jag äter det utan problem och tycker det är gott men om valet står mellan choklad och vingummi så är det chokladen som ryker. Lätt.
Jag: Det finns en glass som heter chokofilijoko, har inte bestämt mig för om jag ska spara den tills du kommer hem eller om jag ska köpa den nästa helg :-)
Han: Hihi, ja, du kan ju provköra den :-)
Jag: Jag är bra på att provköra glass, bara så att du vet :-)
Han: Jag vet älskling, jag vet... ;-)
Resultat!
Här är ett av mina arrangemang jag gjort idag. De andra ser ungefärl likadana ut. Panséer (?) och påskliljor. Vårigt och fint. Har skickat en bild till min mor som får berätta för mig vad det är för blommor jag planterat egentligen! Hoppas bara att jag inte lyckas ta död på dom direkt... Just nu är jag sjukt stolt i alla fall och det är så skönt att all smuts från vintern är borta från balkongen! Jag hoppas på sol imorgon med och då ska jag bara sitta där och njuta och kolla på mina blommor!
Balkongfix
Solen skiner och jag går i linne på balkongen. Det blåser allmänt svinkallt men sådant behöver man inte bry sig om när man har en inglasad pensionärskuvös! Har precis tryckt ner lite penséer och påskliljor i diverse krukor och tänkte nu fylla upp en skurhink med vatten och såpa och tvätta bort vintern. Har stora planer för balkongen den här sommaren. Vill odla örter, tomater och ha massor med blommor. Vill köpa någon fin spaljé och låta blommor klättra upp för den, vill ha krukor hängande som blommor väller ut från. Det här är första sommaren någonsin som jag faktiskt kan ha blommor. Det här är första sommaren som jag kommer vara hemma. You just gotta love it!
Vecka 32
Vi går in i vecka 32 idag. Tiden går så fort. Om ungefär två månader har vi en bebis! Det är helt ofattbart! Det kanske börjar bli dags att planera ett och annat. Snart kan vi inte säga det är lugnt, det är långt kvar. Men hur mycket måste man planera? Spjälsäng har vi redan en. Vi har dock tänkt att måla om den eftersom någon (läs jag) har gnagt lite på kanterna. När jag var liten alltså. Projekt ommålning är det dock sambon som är ansvarig för och han är på Nordsjöns oljefält. Gravida skulle tydligen inte måla med lösningsmedelsbaserade lackfärger... Vagn har vi redan valt ut en, ska bara få tummen ur att beställa den också! Och allt annat kan man ju köpa i princip vart som helst, när som helst. Så jag lutar mig tillbaks och tar det lugnt ett tag till. Det är ju trots allt rätt lång tid kvar!
Nej, det här med stress har aldrig riktigt varit min grej...
Gårdagskvällens flodhäst med en leopard runt halsen
En tur på savannen
Jag och min kära vän och vapendragare M ska på middag ikväll. M är väldigt lång och väldigt smal och har både Kalmars längsta ben och Kalmars längsta hals. Jag messade förut och frågade hur uppklädda vi skulle vara. Jag har ju inte direkt överdrivet mycket att ta på mig... Fick svaret att vi skulle vara lagom fina. Skickar tillbaks:
Okej, då är jag en lagom fin flodhäst då :-)
Svaret kommer blixtsnabbt.
Ja, jag får ju ofta höra att jag är lik en giraff så det blir jättebra!
Det blir en bra kväll det här!
Okej, då är jag en lagom fin flodhäst då :-)
Svaret kommer blixtsnabbt.
Ja, jag får ju ofta höra att jag är lik en giraff så det blir jättebra!
Det blir en bra kväll det här!
Kick-ass!
Jag gjorde en riktig kick-ass presentation idag! Yeah!
Hittills har alla presentationer vi gjort det här läsåret varit av slaget att man skall stå framme vid tavlan och prata och presentera något. Jag har inga större problem med att tala inför folk. Visst blir jag lite nervös, ibland rodnar jag, rösten kan bli lite skakig och hjärtat dunkar lite snabbare än vanligt. Men jag svimmar inte, kräks inte och drabbas inte av några extrema blackouter. Jag kan även tala hyfsat fritt, skriver bara upp stödord på en lapp för att minimera risken att läsa innantill. Dock tycker jag själv att det ibland låter väldigt stelt eftersom jag i regel övat innan och därmed memorerat vissa meningar.
Presentationen idag var av ett annat slag. Vi satt runt ett stort bord, cirka tjugo man, och var och en gjorde sin dragning. Sittande. Mitt bland de andra. Vilken skillnad det var! Strax innan det var min tur lade jag handen på magen och fick en lyckospark av vår lilla busbebis och sen var det bara att köra på. Kick-ass!
På mitt förra jobb har jag hållt i många presentationer av denna typ. Grejen är att jag där aldrig såg det som en presentation. Det handlade om information. Information om fartygets säkerhetsutrustning, hur den skulle brukas och vad man ska göra i en nödsituation. Varje arbetspass höll jag i sådana informationsmöten och även diverse övningar, allt från att fira ner livbåten till vad man skulle göra om man hittade en skadad besättningsmedlem på däck. Jag var aldrig nervös då och idag kom den där kaxiga andrestyrmannen tillbaks och regerade min presentation.
Ett par tjejer som jag aldrig pratar med annars kom fram efteråt och sa att de tyckte jag var duktig på att prata. Jag tackade och tog emot och log resten av det seminariet!
Hittills har alla presentationer vi gjort det här läsåret varit av slaget att man skall stå framme vid tavlan och prata och presentera något. Jag har inga större problem med att tala inför folk. Visst blir jag lite nervös, ibland rodnar jag, rösten kan bli lite skakig och hjärtat dunkar lite snabbare än vanligt. Men jag svimmar inte, kräks inte och drabbas inte av några extrema blackouter. Jag kan även tala hyfsat fritt, skriver bara upp stödord på en lapp för att minimera risken att läsa innantill. Dock tycker jag själv att det ibland låter väldigt stelt eftersom jag i regel övat innan och därmed memorerat vissa meningar.
Presentationen idag var av ett annat slag. Vi satt runt ett stort bord, cirka tjugo man, och var och en gjorde sin dragning. Sittande. Mitt bland de andra. Vilken skillnad det var! Strax innan det var min tur lade jag handen på magen och fick en lyckospark av vår lilla busbebis och sen var det bara att köra på. Kick-ass!
På mitt förra jobb har jag hållt i många presentationer av denna typ. Grejen är att jag där aldrig såg det som en presentation. Det handlade om information. Information om fartygets säkerhetsutrustning, hur den skulle brukas och vad man ska göra i en nödsituation. Varje arbetspass höll jag i sådana informationsmöten och även diverse övningar, allt från att fira ner livbåten till vad man skulle göra om man hittade en skadad besättningsmedlem på däck. Jag var aldrig nervös då och idag kom den där kaxiga andrestyrmannen tillbaks och regerade min presentation.
Ett par tjejer som jag aldrig pratar med annars kom fram efteråt och sa att de tyckte jag var duktig på att prata. Jag tackade och tog emot och log resten av det seminariet!
Faster!
Jag blev faster till en liten kille igår kväll!
Grattis lillebror med flickvän!
Och dessutom är jag sådär fruktansvärt känslosam idag så bara jag tänker på den lilla killen och vilken lycka de nyblivna föräldrarna måste känna så börjar jag gråta. Av glädje för deras skull. Men också för jag längtar så efter vår lilla busbebis! <3
Grattis lillebror med flickvän!
Och dessutom är jag sådär fruktansvärt känslosam idag så bara jag tänker på den lilla killen och vilken lycka de nyblivna föräldrarna måste känna så börjar jag gråta. Av glädje för deras skull. Men också för jag längtar så efter vår lilla busbebis! <3
MmmBop
När jag är i köket lyssnar jag ofta på radio. Radio P4 Kalmar är det som gäller då. Vi har ingen tidning och morgon-TV är inte min grej. Har inte tid och ro att sitta still att kolla på TV på morgonen. Däremot är radio okej. Det är schyst att få en kort uppdatering om ungefär vad som händer i världen och närområdet. Idag när jag slog på radion blev jag full i skratt. Låten de spelade var MmmBop med bröderna Hanson. Kommer ni ihåg den? Uppenbarligen gjorde P4 det...
Jag är inte med...
...men någon av er kanske vill vara med i den tävling grymma Robine dragit igång?
Alla är välkomna att vara med och jag funderade faktiskt på det. Att vara med på mitt eget sätt. Men nej. Är jag med i en tävling är jag med för att vinna. Om 100 dagar kommer jag nyligen ha fått en bebis. Jag lär inte vara i toppform direkt. Före-bild: gravid i sjunde månaden. Efter-bild: en degig mage och mjölkstinna boobs. Nope. Ingen tävling för mig. Men jag kommer följa tävlingen och köra mitt eget race. Fortsätta äta bra, promenera, simma och yoga. Och vill jag ha mannagrynsgröt till middag så tänker jag äta det minsann!
Manna
Anne skrev tidigare i veckan om mannagrynsgröt. Jag har inte ätit mannagrynsgröt på år och dag och de sista dagarna har jag omedvetet gått och tänkt på just detta. Mannagrynsgröt, mannagrynsgröt, mannagrynsgröt. Idag köpte jag mannagryn. Och kokade gröt. Det var så gott! Precis så gott som jag trodde att det skulle vara! Mums, mums, mums!
Man borde inte fotografera gröt...
Man borde inte fotografera gröt...
Mitt förhållande till ICA
När jag som sextonåring flyttade hemifrån skaffade min mamma ett ICA-kort i mitt namn. Varje månad satte hon in en peng där för att försäkra sig om att jag hade pengar till mat och inte festade upp varenda krona. Det dröjde flera år innan jag vågade berätta för mamma att jag rätt snabbt kom på att det var fullt möjligt att göra kontantuttag i kassan på ICA...
Sedan dess har jag varit en mycket trogen kund hos ICA. Jag är så trogen att det tar emot att handla i en annan affär! ICA är en trogen gammal partner för mig och jag uppskattar allt jag får tillbaks. Mina varor till exempel. Vissa tycker det är creepy, jag tycker det är genialiskt. Jag vill ju hellre ha rabatt på grejer jag handlar än på en storpack Tena Lady eller Felix färdigrätter! För min del är det hlt lugnt att ICA analyserar vad jag köper. Det går ändå inte att handla så mycket hemligheter i en mataffär...
Jag är så förälskad i ICA att jag har laddat ner en appp till min smarta phone. I den kan jag se saldo på kortet samt veckans och mina personliga erbjudanden. Grymt! Bortsett från Facebook är det den app jag använder mest. Min sambo fnissade åt mig när jag en kväll låg och ändrade inställningarna i den för att få den så optimal som jag ville ha den. Jag kollar ICA i mobilen, han spelar Angry Birds.
Den här veckan är det extrapris på kycklingfilé. 49,90 kronor för ett kilo Kronfågelns filé. Grymt! Och man kan köpa färgglada matlådor för tio kronor styck. Love it!
Och vet ni vad jag gillar ännu mer? Att i kassan få höra:
- Det blir 324 kronor
Swish swosh med kortet
- Då blir det 294 kronor
Älskade ICA!
Är Ni någon särskild mataffär trogen?
Sedan dess har jag varit en mycket trogen kund hos ICA. Jag är så trogen att det tar emot att handla i en annan affär! ICA är en trogen gammal partner för mig och jag uppskattar allt jag får tillbaks. Mina varor till exempel. Vissa tycker det är creepy, jag tycker det är genialiskt. Jag vill ju hellre ha rabatt på grejer jag handlar än på en storpack Tena Lady eller Felix färdigrätter! För min del är det hlt lugnt att ICA analyserar vad jag köper. Det går ändå inte att handla så mycket hemligheter i en mataffär...
Jag är så förälskad i ICA att jag har laddat ner en appp till min smarta phone. I den kan jag se saldo på kortet samt veckans och mina personliga erbjudanden. Grymt! Bortsett från Facebook är det den app jag använder mest. Min sambo fnissade åt mig när jag en kväll låg och ändrade inställningarna i den för att få den så optimal som jag ville ha den. Jag kollar ICA i mobilen, han spelar Angry Birds.
Den här veckan är det extrapris på kycklingfilé. 49,90 kronor för ett kilo Kronfågelns filé. Grymt! Och man kan köpa färgglada matlådor för tio kronor styck. Love it!
Och vet ni vad jag gillar ännu mer? Att i kassan få höra:
- Det blir 324 kronor
Swish swosh med kortet
- Då blir det 294 kronor
Älskade ICA!
Är Ni någon särskild mataffär trogen?
Grupparbete
Jag ser mig själv som en person som har rätt lätt för att samarbeta. I alla fall när det kommer till praktiska saker. När det kommer till grupparbeten är det värre. Att skriva två och två är lugnt. Då är bägge två delaktiga i hela processen och om sanningen skall fram har jag bara skrivit denna typ av arbeten med människor jag verkligen känner bra och som ligger på samma ambitionsnivå som mig.
Det är nog just det som är mitt problem med grupparbeten. Ambitionsnivån. Jag gillar att skriva arbeten. Jag gillar att skriva överlag. Och om man får vara lite o-jante så är jag rätt bra på det. Jag är bra på att trolla med orden och formulera saker på ett lagom krångligt sätt. En akademisk uppsats skall inte vara så svår att en utomstående inte förstår den men den skall heller inte vara så enkelt och hafsigt skriven som till exempel en artikel i Veckorevyn, ett blogginlägg eller ett mail till bästisen. Ordet man är strängt förbjudet i min akademiska värld. Likaså ordet tror. Och ett helt gäng ord till.
Vi står nu inför utmaningen att om ett par veckor köra igång med vår första stora uppsats på universitetet. 7,5 hp är den värd och ämnet i stort är hälsofrämjande arbete. Vi är fyra stycken som skall skriva tillsammans. Ena tjejen känner jag bra vid det här laget och vi kan ungefär lika myclet. De andra två har jag aldrig jobbat med innan men jag har tyvärr redan nu förstått att deras ambitionsnivå är betydligt lägre än min. De vill bara klara sig. Få godkänt. Ta sig igenom systemet.
Jag vill inte lämna ifrån mig ett hafsigt arbete. Jag vill känna mig stolt över det! Att skriva fyra stycken tillsammans innebär att alla måste arbeta enskilt men i grupp. Någon skriver inledning, någon skriver metod och så vidare. Och där någonstans måste jag släppa kontrollen. Jag kan inte få varje mening exakt som jag vill ha den. Det kommer vara en tillräckligt stor utmaning att på slutet få ihop språket så att det inte låter helt förjävligt.
Jag skulle gärna ta på mig att på slutet granska språket, att få möjlighet att fila det till den perfektion jag vill ha. Enda problemet är att arbetet skall in två veckor innan BF och det skall presenteras på seminarium en vecka innan BF. Men visst är det så att man som förstföderska går över tiden, visst? Snälla bebis, stanna i magen till den tredje juni i alla fall! Och bara för man mått fantastiskt bra hittills i graviditeten så kommer det väl inte någon boomerang och knockar en med havandeskasförgiftning, högt blodtryck, graviditetsdiabetes och svår foglossning? Snälla bebis, fortsätt vara så här snäll mot mamma resterande veckor!
Det är nog just det som är mitt problem med grupparbeten. Ambitionsnivån. Jag gillar att skriva arbeten. Jag gillar att skriva överlag. Och om man får vara lite o-jante så är jag rätt bra på det. Jag är bra på att trolla med orden och formulera saker på ett lagom krångligt sätt. En akademisk uppsats skall inte vara så svår att en utomstående inte förstår den men den skall heller inte vara så enkelt och hafsigt skriven som till exempel en artikel i Veckorevyn, ett blogginlägg eller ett mail till bästisen. Ordet man är strängt förbjudet i min akademiska värld. Likaså ordet tror. Och ett helt gäng ord till.
Vi står nu inför utmaningen att om ett par veckor köra igång med vår första stora uppsats på universitetet. 7,5 hp är den värd och ämnet i stort är hälsofrämjande arbete. Vi är fyra stycken som skall skriva tillsammans. Ena tjejen känner jag bra vid det här laget och vi kan ungefär lika myclet. De andra två har jag aldrig jobbat med innan men jag har tyvärr redan nu förstått att deras ambitionsnivå är betydligt lägre än min. De vill bara klara sig. Få godkänt. Ta sig igenom systemet.
Jag vill inte lämna ifrån mig ett hafsigt arbete. Jag vill känna mig stolt över det! Att skriva fyra stycken tillsammans innebär att alla måste arbeta enskilt men i grupp. Någon skriver inledning, någon skriver metod och så vidare. Och där någonstans måste jag släppa kontrollen. Jag kan inte få varje mening exakt som jag vill ha den. Det kommer vara en tillräckligt stor utmaning att på slutet få ihop språket så att det inte låter helt förjävligt.
Jag skulle gärna ta på mig att på slutet granska språket, att få möjlighet att fila det till den perfektion jag vill ha. Enda problemet är att arbetet skall in två veckor innan BF och det skall presenteras på seminarium en vecka innan BF. Men visst är det så att man som förstföderska går över tiden, visst? Snälla bebis, stanna i magen till den tredje juni i alla fall! Och bara för man mått fantastiskt bra hittills i graviditeten så kommer det väl inte någon boomerang och knockar en med havandeskasförgiftning, högt blodtryck, graviditetsdiabetes och svår foglossning? Snälla bebis, fortsätt vara så här snäll mot mamma resterande veckor!
Teknikanalfabet
För några veckor sedan köpt jag en sån där flashig pettelefon. Det blev en HTC Wildfire och nu lyckas jag svara i den de allra flesta gånger den ringer. Jag gör framsteg hlt enkelt! Men rent generellt är jag inte så bright när det kommer till ny teknik. Hänger väl ihop med min höga grad av ointresse. Hur som helst så har jag ett problem!
Om man spelar in en film med kameran i telefonen och vill klippa lite i den, typ att det bara var början eller mitten eller slutet som var bra, kan man göra det? Finns det något program i telefonen? Finns det något på Android-Market? Eller kan man göra det i datorn? Tar tacksamt emot tips och råd och hjälp!
Om man spelar in en film med kameran i telefonen och vill klippa lite i den, typ att det bara var början eller mitten eller slutet som var bra, kan man göra det? Finns det något program i telefonen? Finns det något på Android-Market? Eller kan man göra det i datorn? Tar tacksamt emot tips och råd och hjälp!
En doft
I våras fick jag en ny parfym av mannen min. Miss Dior - Chérie. Doften var egentligen inte jag men jag älskade den från första sekund. Jag är mer sportiga, friska dofter som Ralph Lauren och Lacoste. Men Chérie tog mitt hjärta med storm. Flaskan är nästan slut nu och jag använder den bara vid speciella tillfällen. Det behöver inte vara kopplat till de uppenbart speciella tillfällena utan kan likväl vara en dag då jag bara går hemma. Bara för att det tillfället är speciellt för mig. Just där och då.
Trots att parfymen är så nya för mig framkallar den så många minnen. Den luktar sommar. Den luktar Korfu. Den luktar som jag kände mig den kväll som R frågade om jag ville bli hans fru. Parfymen luktar sommaren 2010 och varje gång jag tar av korken på flaskan fylls jag av lycka. Jag minns vår förlovningsdag. Hur vi på dagen åkt moped runt på ön. Hur vi på eftermiddagen drack ett par Amstel på balkongen. Hur jag gjorde mig i ordning inför den picknick vi skulle ha i en gammal ruin på kvällen. Hur vi dansade till Veronika Maggio i lägenheten innan vi tog med oss en flaska bubbel ner till stranden och ruinen. Jag visste inte att R skulle fria. Visst fanns tankarna i bakhuvudet, jag hade ju trots allt varit med och valt ut ringar ett par månader tidigare, men jag slog undan dem...
Chérie luktar som de resterande dagarna på Korfu. Den påminner om den bubblande lycka som det innebar att vara nyförlovad. Jag kunde inte sluta titta på min vänsterhand. Ringen blänkte och var så vacker. Ringen är fortfarande vacker. Faktum är att vi älskar ringarna så mycket att vi inte graverat dem än. Det skulle kännas konstigt att vara utan dem en vecka nu...
Jag är lycklig nu också. Jag tror aldrig att jag varit lyckligare än så här. Just nu kan jag inte önska mig något annat av livet än det jag har nu, en fantastisk fästman och en busbebis i magen. Livet blir bara bättre för var dag! Men det är en speciell känsla att få lukta på, och använda, en parfym som doftar så många minnen. Det är en speciell känsla att när som helst kunna åka tillbaks i tiden och uppleva samma tillfälle om och om igen. Jag minns de två underbara veckorna på Korfu. Inte bara förlovningen utan allt det andra. Jag minns alla de kvällar vi gick hand i hand i den lilla byn. Jag minns att det var lite ovant att hålla handen när jag hade en ring på fingret. Jag minns hur gott det svala rosévinet smakade. Jag minns hur goda de vitlökskokta musslorna var. Jag minns hur vacker månen var när vi satt på stranden på natten. Allt detta finns i mitt badrumskåp. Det är inte illa!
Trots att parfymen är så nya för mig framkallar den så många minnen. Den luktar sommar. Den luktar Korfu. Den luktar som jag kände mig den kväll som R frågade om jag ville bli hans fru. Parfymen luktar sommaren 2010 och varje gång jag tar av korken på flaskan fylls jag av lycka. Jag minns vår förlovningsdag. Hur vi på dagen åkt moped runt på ön. Hur vi på eftermiddagen drack ett par Amstel på balkongen. Hur jag gjorde mig i ordning inför den picknick vi skulle ha i en gammal ruin på kvällen. Hur vi dansade till Veronika Maggio i lägenheten innan vi tog med oss en flaska bubbel ner till stranden och ruinen. Jag visste inte att R skulle fria. Visst fanns tankarna i bakhuvudet, jag hade ju trots allt varit med och valt ut ringar ett par månader tidigare, men jag slog undan dem...
Chérie luktar som de resterande dagarna på Korfu. Den påminner om den bubblande lycka som det innebar att vara nyförlovad. Jag kunde inte sluta titta på min vänsterhand. Ringen blänkte och var så vacker. Ringen är fortfarande vacker. Faktum är att vi älskar ringarna så mycket att vi inte graverat dem än. Det skulle kännas konstigt att vara utan dem en vecka nu...
Jag är lycklig nu också. Jag tror aldrig att jag varit lyckligare än så här. Just nu kan jag inte önska mig något annat av livet än det jag har nu, en fantastisk fästman och en busbebis i magen. Livet blir bara bättre för var dag! Men det är en speciell känsla att få lukta på, och använda, en parfym som doftar så många minnen. Det är en speciell känsla att när som helst kunna åka tillbaks i tiden och uppleva samma tillfälle om och om igen. Jag minns de två underbara veckorna på Korfu. Inte bara förlovningen utan allt det andra. Jag minns alla de kvällar vi gick hand i hand i den lilla byn. Jag minns att det var lite ovant att hålla handen när jag hade en ring på fingret. Jag minns hur gott det svala rosévinet smakade. Jag minns hur goda de vitlökskokta musslorna var. Jag minns hur vacker månen var när vi satt på stranden på natten. Allt detta finns i mitt badrumskåp. Det är inte illa!
Graviditetsdemens del 2
Igår när jag öppnade paketet från Discshop stod det makuleras på inbetalningskortet. Jag förstod ingenting. Vadå, behövde jag inte betala? Det lät ju helt enkelt för bra för att vara sant. Och som den ärliga människa jag är så ringde jag till deras kundtjänst för att förhöra mig om att allt var i sin ordning.
- Discshop, du talar med Kristina.
- Hej! Mitt namn är Anna och jag har precis mottagit en faktura från er men det står att den skall makuleras?
- Kan jag få ditt personnummer.
Knatter, knatter och ett hummande från denna Kristina.
- Du har redan betalt skivorna, det är därför det står att inbetalningskortet är makulerat. Det är bara ett kvitto.
- Vadå? Har jag redan betalt?! Innan jag fått skivorna?!
Här någonstans trodde jag att grisar precis lärt sig att flyga. Hur var det möjligt att betala innan man fick hem paketet?
- Jaaa, du har betalt med VISA-kort på nätet.
- Jahaaaa! Jag betalade alltså när jag beställde skivorna! Nu är jag med!
Ibland är man smartare än annars... Hoppas jag förgyllde Kristinas dag i alla fall!
- Discshop, du talar med Kristina.
- Hej! Mitt namn är Anna och jag har precis mottagit en faktura från er men det står att den skall makuleras?
- Kan jag få ditt personnummer.
Knatter, knatter och ett hummande från denna Kristina.
- Du har redan betalt skivorna, det är därför det står att inbetalningskortet är makulerat. Det är bara ett kvitto.
- Vadå? Har jag redan betalt?! Innan jag fått skivorna?!
Här någonstans trodde jag att grisar precis lärt sig att flyga. Hur var det möjligt att betala innan man fick hem paketet?
- Jaaa, du har betalt med VISA-kort på nätet.
- Jahaaaa! Jag betalade alltså när jag beställde skivorna! Nu är jag med!
Ibland är man smartare än annars... Hoppas jag förgyllde Kristinas dag i alla fall!
Blommor?
Jag har aldrig haft en blomma på balkongen i hela mitt liv. Dels har jag inte varit intresserad, dels så är det få blommor som klarar fem veckor utan skötsel. Men nu har jag all tid i världen att sköta om en blomma! Samt att jag vill ha en blomma! Överallt i stan ser jag fina plantage med påskliljor och några blommor som ser ut som gigantiska styvmorsvioler, heter dom penséer må tro?
Eftersom jag aldrig ägt en blomma vet jag inte hur jag planterar en heller. Är det så enkelt som det verkar? Köpa en kruka, lite jord och själva blommorna. Ta upp blommorna ur sina små plastkrukor och sen trycka ner dom i jorden i den stora krukan? Det är så jag hade gjort i alla fall. Är det någon som kan hinta om jag är på rätt väg? Och behöver man näring och gödsel och sånt där?
Kryddodlingen jag hade i sensomras
Eftersom jag aldrig ägt en blomma vet jag inte hur jag planterar en heller. Är det så enkelt som det verkar? Köpa en kruka, lite jord och själva blommorna. Ta upp blommorna ur sina små plastkrukor och sen trycka ner dom i jorden i den stora krukan? Det är så jag hade gjort i alla fall. Är det någon som kan hinta om jag är på rätt väg? Och behöver man näring och gödsel och sånt där?
Kryddodlingen jag hade i sensomras
Gravidyoga
Idag när jag kom hem från skolan låg den här och den här i brevlådan. Jag har inte tränat yoga på nästan ett år. När höstschemat för mitt gym släpptes i augusti hade dom tagit bort yogan?! Vilket gym, år 2011, tar bort yoga från sitt schema? Och inte satte dom in något annat spejsat heller. Hur som helst. Alla pratar sig ju varma om gravidyoga och andning så jag tänkte att jag får ju göra ett försök.
DVD'n om förlossningen har jag inte ens tagit bort plasten på. Det är ju sååå långt borta. Eller? Faktum är att det är rätt nyligen jag kom på att ungen måste ut på något sätt...
Jag har länge funderat på att sätta ihop ett eget yogaprogram men varje gång jag har försökt så har jag känt mig så fjantig. En stund i katten, en stund i trädet, en stund i krigaren. Jag har inte fått något bra flyt och har inte vetat hur länge som är lagom att stå i positionerna. Nu har jag en alldeles egen instruktör i mitt vardagsrum som berättar det för mig. Grymt!
DVD'n verkar ha ett rätt bra upplägg. Man kan kombinera passen utifrån hur mycket tid man har. Det finns två "andningsprogram", femton och fem minuter vardera. Det finns tio minuter bäckenbottenträning. Kniiiip! Det finns tre olika yogapass; 50, 30 och 15 minuter långa. Och slutligen finns det en avslappning på tio minuter.
Ikväll har jag andats och knipt och ålat och krålat framför TV'n och det kändes bra. Det märks att jag inte tränat yoga på ett bra tag. Kroppen är stel och det sträcker lite här och var. Från och med nu ska jag försöka göra yoga så ofta jag kan. Fem minuter andning och lite ål och krål är inte orimligt att hinna med varje dag! Här ska andas och knipas och fokuseras! Aaauuumm...
DVD'n om förlossningen har jag inte ens tagit bort plasten på. Det är ju sååå långt borta. Eller? Faktum är att det är rätt nyligen jag kom på att ungen måste ut på något sätt...
Jag har länge funderat på att sätta ihop ett eget yogaprogram men varje gång jag har försökt så har jag känt mig så fjantig. En stund i katten, en stund i trädet, en stund i krigaren. Jag har inte fått något bra flyt och har inte vetat hur länge som är lagom att stå i positionerna. Nu har jag en alldeles egen instruktör i mitt vardagsrum som berättar det för mig. Grymt!
DVD'n verkar ha ett rätt bra upplägg. Man kan kombinera passen utifrån hur mycket tid man har. Det finns två "andningsprogram", femton och fem minuter vardera. Det finns tio minuter bäckenbottenträning. Kniiiip! Det finns tre olika yogapass; 50, 30 och 15 minuter långa. Och slutligen finns det en avslappning på tio minuter.
Ikväll har jag andats och knipt och ålat och krålat framför TV'n och det kändes bra. Det märks att jag inte tränat yoga på ett bra tag. Kroppen är stel och det sträcker lite här och var. Från och med nu ska jag försöka göra yoga så ofta jag kan. Fem minuter andning och lite ål och krål är inte orimligt att hinna med varje dag! Här ska andas och knipas och fokuseras! Aaauuumm...
Vårkänslor
Efter en tung och irriterande dag i skolan var det med stor glädje jag märkte hur solen sken och värmde när jag lämnade den gråa byggnaden. Hann inte mer än innanför lägnhetesdörren förrän träningsbrallorna och gympadojjorna var på. Blev en lång härlig promenad iförd endast löpartights och collegetröja. Inga mössor, vantar eller halsdukar. Bara ett par tunna tights och en tunn tröja. Jag såg förmodligen inte riktigt klok ut men det är en annan historia.
Grönområdet var sagolikt vackert idag. Men allt blir mycket vackrare när solen skiner. Blommor börjar titta upp bland alla bruna löv, gräset börjar bli grönt. Solen sken och vattnet gnistrade. Jag stötte på ett rådjur på min färd, det stod på vägen cirka 20 meter framför mig. Jag såg även ett par fasaner, en ekorre, några gäss och en hel drös med andra fåglar som jag inte kan namnet på. Jo, den ena var en bofink! Och det var full aktivitet i myrstackarna!
Att promenera i det området är så rogivande. Det finns inga bilvägar i närheten och det blir en så skön tystnad. Tystnad blandat med naturens ljud; fågelkvitter, kluck från vattnet, träd som vajar i vinden... Jag är så tacksam över att jag har äran att bo på en så här vacker plats. Jag är så tacksam över att jag hamnade i just Kalmar av alla ställen. Jag älskar den här staden!
Grönområdet var sagolikt vackert idag. Men allt blir mycket vackrare när solen skiner. Blommor börjar titta upp bland alla bruna löv, gräset börjar bli grönt. Solen sken och vattnet gnistrade. Jag stötte på ett rådjur på min färd, det stod på vägen cirka 20 meter framför mig. Jag såg även ett par fasaner, en ekorre, några gäss och en hel drös med andra fåglar som jag inte kan namnet på. Jo, den ena var en bofink! Och det var full aktivitet i myrstackarna!
Att promenera i det området är så rogivande. Det finns inga bilvägar i närheten och det blir en så skön tystnad. Tystnad blandat med naturens ljud; fågelkvitter, kluck från vattnet, träd som vajar i vinden... Jag är så tacksam över att jag har äran att bo på en så här vacker plats. Jag är så tacksam över att jag hamnade i just Kalmar av alla ställen. Jag älskar den här staden!
Små sparkar
Varje kväll sjunger jag en godnattvisa för bebisen och berättar att det är natt och att på natten sparkar man med små sparkar. Den sista delen är ett internskämt mellan mig och sambon. Kommer inte ihåg när det kom till men på natten pratar man med små bokstäver. Typ. Inser att det inte låter det minsta kul men det är väl själva grejen med internskämt? För det mesta brukar bebisen lyssna på mig. Eller så är det jag som sover så hårt att jag inte bryr mig om hur den kickar på... Inatt var det dock ett jäkla liv där inne och inga sånger, buffar eller uppmaningar i världen hjälpte. På ett sätt var det väldigt mysigt att ligga där i den stilla natten och konversera med den lill* på vårt alldeles egna sätt. Men att veta att klockan skulle ringa 0615 tog bort en hel del av mysigheten... Och nu är klockan sju och jag är inte alls taggad för en heldag i skolan. Förlåt, huvudkontoret.
Söndagskäk?
Ikväll ska alltså den förtjusandee G och jag spela BingoLotto. Vi har bestämt att vi ska äta något lätt framför TVn men jag vet inte vad? Jag är så dålig på det här med att äta framför TVn. Under min uppväxt fick jag aldrig göra det och det är något som hänger kvar. När det blir käk framför TVn här så blir det antingen varma mackor, tacos eller hämtpizza. Har ni några förslag på mat som lämpar sig att äta framför TVn tillsammans med Lotta Engberg?
In i dimman
Innan helgen utlovades det solsken och temperaturer runt 18 grader. Jag tittar ut och det är dimma och fem grader. Jag är besviken. Hade sett fram emot en solig söndag. Jag hade trott att den förtjusande G och jag kunde gå tipspromenaden i tunna vårjackor och stora solglasögon. Istället blir det att plocka fram pannband, vantar och testa om sambons regnjacka möjligtvis går att knäppa...
Dock är den svenska dimman ingenting emot den dimma som kan ligga tät över Grand Banks söder om New Foundland. Där kan vi snacka dimma! Jag minns en morgonvakt då det var så tjockt ute att jag inte ens såg vindrutetorkarna! Det kan bli lite lätt klaustrofobiskt att arbeta i dimman dag ut och dag in. Det känns som om fartyget är inbäddat i bomulll och denna bomull flyttar sedan in i huvudet och de redan konstiga funderingarna blir ännu konstigare. Nej, tacka vet jag landkrabbelivet. Jag ser ju i alla fall tvärs över gatan!
En helt vanlig dag för ett år sedan...
Dock är den svenska dimman ingenting emot den dimma som kan ligga tät över Grand Banks söder om New Foundland. Där kan vi snacka dimma! Jag minns en morgonvakt då det var så tjockt ute att jag inte ens såg vindrutetorkarna! Det kan bli lite lätt klaustrofobiskt att arbeta i dimman dag ut och dag in. Det känns som om fartyget är inbäddat i bomulll och denna bomull flyttar sedan in i huvudet och de redan konstiga funderingarna blir ännu konstigare. Nej, tacka vet jag landkrabbelivet. Jag ser ju i alla fall tvärs över gatan!
En helt vanlig dag för ett år sedan...
Graviditetsdemens
En tjej i föräldragruppen berättade om en konversation hon och hennes make hade haft. De hade sett på TV och det handlade om Pontius Pilatus. Hon hade skrattat åt hans namn och frågat vem han var. Hennes make hade bara stirrat på henne och asgarvat. Tjejen i fråga är religionslärare på gymnasienivå...
Det lustigaste som hänt här hittills var den morgonen jag sjasade ner min sambo till tvättstugan. Vi hade tvättid 0700 och jag var inte alls sugen på att gå upp. Däremot låg jag kvar i sängen och berättade vilka plagg han kunde ta med sig ur vår klädhög. Sambon tog tvättkorgen under armen och gick och jag gick upp för att förbereda frukost. Han kommer upp i lägenheten igen och allt är frid och fröjd.
Jag går till badrummet för att sminka mig och börjar fundera på om det är kallt ute.
- Var det kallt ute älskling?
- Jag har inte varit ute än.
En stunds tystnad från min sida Sedan:
- Men, men... Du var ju och handlade?
- Nej, det var jag inte.
- Jo, du gick ut och sen kom du tillbaks?
- Jag var i TVÄTTSTUGAN!
Ytterligare tystnad.
- Just det. Jag tyckte faktiskt att det var konstigt när du kom in genom dörren och inte hade matkassar med dig men jag vågade inte säga något. Jag trodde att du hade väl handlat något väldigt litet...
Det lustigaste som hänt här hittills var den morgonen jag sjasade ner min sambo till tvättstugan. Vi hade tvättid 0700 och jag var inte alls sugen på att gå upp. Däremot låg jag kvar i sängen och berättade vilka plagg han kunde ta med sig ur vår klädhög. Sambon tog tvättkorgen under armen och gick och jag gick upp för att förbereda frukost. Han kommer upp i lägenheten igen och allt är frid och fröjd.
Jag går till badrummet för att sminka mig och börjar fundera på om det är kallt ute.
- Var det kallt ute älskling?
- Jag har inte varit ute än.
En stunds tystnad från min sida Sedan:
- Men, men... Du var ju och handlade?
- Nej, det var jag inte.
- Jo, du gick ut och sen kom du tillbaks?
- Jag var i TVÄTTSTUGAN!
Ytterligare tystnad.
- Just det. Jag tyckte faktiskt att det var konstigt när du kom in genom dörren och inte hade matkassar med dig men jag vågade inte säga något. Jag trodde att du hade väl handlat något väldigt litet...
Pluggångest
Pluggångest på lördag kväll, är det verkligen tillåtet?
Det är inte den vanliga tentaångesten som gnager idag utan det faktum att jag uppenbarligen klantat till det rätt rejält. För att börja på en ny kurs måste man tydligen registrera sig. Jag trodde att man gjorde det en gång per termin och registrerade mig således i höstas samt i januari. Tydligen har kurserna vi läst innan på något sätt legat under samma block och därför har det räckt med en registrering för alla. Men kursen vi läser nu ligger inte inom ramen för det vi läst innan och jag insåg tidigare idag att jag inte är inskriven på den och självklart har registreringstiden gått ut. Och på tisdag är sista dag att anmäla sig till tentan vilket jag inte kan göra eftersom jag inte är registrerad...
Jag antar att det går att lösa. Jag kan inte vara den första i världshistorien som missar att registrera mig. Jag får skylla på graviditetsdemens. Men lite ångest har jag. Tänk om det inte går att lösa? Betyder det att jag får sommarlov från och med måndag?
Sen är det ett nytt grupparbete som skall skrivas. Vi är en ny grupp nu. Vår gamla löstes upp på något mystiskt sätt och lika bra var det. Dock är jag inte helt övertygad om att den nya gruppen kommer funka så mycket bättre. En av gruppmedlemmarna vet jag att det inte kommer vara några problem med men jag misstänker att mina ambitioner ligger lite över gruppens genomsnitt...
Det är inte den vanliga tentaångesten som gnager idag utan det faktum att jag uppenbarligen klantat till det rätt rejält. För att börja på en ny kurs måste man tydligen registrera sig. Jag trodde att man gjorde det en gång per termin och registrerade mig således i höstas samt i januari. Tydligen har kurserna vi läst innan på något sätt legat under samma block och därför har det räckt med en registrering för alla. Men kursen vi läser nu ligger inte inom ramen för det vi läst innan och jag insåg tidigare idag att jag inte är inskriven på den och självklart har registreringstiden gått ut. Och på tisdag är sista dag att anmäla sig till tentan vilket jag inte kan göra eftersom jag inte är registrerad...
Jag antar att det går att lösa. Jag kan inte vara den första i världshistorien som missar att registrera mig. Jag får skylla på graviditetsdemens. Men lite ångest har jag. Tänk om det inte går att lösa? Betyder det att jag får sommarlov från och med måndag?
Sen är det ett nytt grupparbete som skall skrivas. Vi är en ny grupp nu. Vår gamla löstes upp på något mystiskt sätt och lika bra var det. Dock är jag inte helt övertygad om att den nya gruppen kommer funka så mycket bättre. En av gruppmedlemmarna vet jag att det inte kommer vara några problem med men jag misstänker att mina ambitioner ligger lite över gruppens genomsnitt...
Kuckelikola
Jag skulle gå inom ICA på väg hem från simningen och köpa fullkornspasta och en gul paprika. Sen fastnade jag framför glassdisken och såg GB's glass Kuckelikola och jag kunde inte motstå. Kuckelikola, vad är det för ett namn? Så man kan väl säga att min kväll är räddad. Glass, kolasås och en romantisk komedi. Tummen upp!
Vad gör man på helgen?
Vad skall man som gravid gräsänka göra på helgen? Jag känner mig så vansinnigt tråkig när jag bara sitter här i soffan. De flesta av vännerna är out of town. Och de som är kvar befinner sig på helt andra ställen i livet än mig. Det är en nackdel med att skaffa barn först i bekantskapskretsen. Några av vännerna, de som är out of town så klart, har lugnat ner sig och insett att jorden går inte under om man sitter hemma en lördag. De flesta andra av mina vänner och bekanta är ensamstående sjömän som ser öldrickande som en självklar hobby.
Jag ser på Facebook att det verkar vara ett stort kalas på gång ikväll på sjöbefälstudenternas pub. Jag hade kunnat gå dit. Men jag vill inte. Jag vet redan nu att jag inte kommer ha kul. Det är en sak att sitta på en lugn hemmafest eller på en mysig pub med min alkoholfria öl. Då bryr jag mig inte det minsta om att vännerna dricker vin. Det är en annan grej att gå på en studentfest för sjömän. Det blir en viss nivåskillnad om vi säger så...
Så jag antar att jag blir fast här i vår sköna soffa. Plugga ett par timmar, kanske gå och simma och sen TV-mys för resten av kvällen. Trist, javisst! Men jag trivs betydligt bättre med det än att stå nykter i ett folkhav av fulla människor och sjunga what shall we do with the drunken sailor. Jag har gjort det och det var kul. Då.
Jag ser på Facebook att det verkar vara ett stort kalas på gång ikväll på sjöbefälstudenternas pub. Jag hade kunnat gå dit. Men jag vill inte. Jag vet redan nu att jag inte kommer ha kul. Det är en sak att sitta på en lugn hemmafest eller på en mysig pub med min alkoholfria öl. Då bryr jag mig inte det minsta om att vännerna dricker vin. Det är en annan grej att gå på en studentfest för sjömän. Det blir en viss nivåskillnad om vi säger så...
Så jag antar att jag blir fast här i vår sköna soffa. Plugga ett par timmar, kanske gå och simma och sen TV-mys för resten av kvällen. Trist, javisst! Men jag trivs betydligt bättre med det än att stå nykter i ett folkhav av fulla människor och sjunga what shall we do with the drunken sailor. Jag har gjort det och det var kul. Då.
Morgonpromenad
Nu när våren börjar komma smygande och det kompakta mörkret är ett minne blott böjar lusten till morgonpromenader komma tillbaks. Nu vet jag visserligen inte om det räknas som morgonpromenad när klockan börjar nära sig tio men ändå... Det är nästan lika grått ute idag som igår men jag chansar. Så av med morgonrock och på med hurtbulleoutfit. Let's go!
Grå promenad i höstas.
Observera dock att gräset var grönt (vilket det snart är igen)
samt att jag hade en jacka som passade (vilket jag inte kommer ha än på några månader...)
Grå promenad i höstas.
Observera dock att gräset var grönt (vilket det snart är igen)
samt att jag hade en jacka som passade (vilket jag inte kommer ha än på några månader...)
Supersmoothie
Efter att ha spanat runt i massor med bloggar igår så blev jag så sugen på smoothie så vad passade bättre att fira in helgen med? Blev en smaskig blåbärssmoothie med honung och en del frön och torkad frukt. Rena rama vitaminbomben skulle jag gissa på.
Passande lektyr till min vitaminkick...
Passande lektyr till min vitaminkick...
Funderar på att gå en promenad men himlen är misstänkt gråblå. Det regnade imorse sen sprack det upp lagom tills jag skulle gå till skolan men nu är det grått igen. Ser på fönstret att det kommit ett par regndroppar. Normalt skulle jag inte bry mig. Normalt skulle jag sätta på mig regnkläderna och börja traska. Normalt kan jag knäppa min regnjacka...
Casual Friday
Jag trivs mycket bra med att vara student och jag känner att jag hittat en utbildning som verkligen intresserar mig. Jag vet inte om jag kommer fullfölja resterande två år efter min kommande mammaledighet men jag vet att jag kommer fortsätta läsa. Om bebis är snäll har jag planer på att läsa kurser på distans och halvfart redan till våren. Logistik, löneadministration och ytterligare arbetsrätt står högt upp på önskelistan. Dock är det ingen idé att planera allt för mycket. I dagsläget vet jag inte alls hur livet kommer se ut i januari.
Ibland saknar jag dock att arbeta. Jag saknar inte styrmansjobbet, inte det minsta, men jag skulle vilja ha ett kontor att gå till. Ett eget skrivbord och arbetskamrater. Känna att jag gör något vettigt på dagarna och inte bara plugg. Plugg är väl vettigt det med men det känns inte som en riktig sysselsättning. Det är ju inget jag kommer hålla på med på heltid resten av livet. Sen får jag väl medge att det inte hade skadat med att någon annan än CSN stod som utbetalare på mina paychecks... ;)
För att få studierna att kännas mer riktiga är jag lite löjlig och har döpt om diverse ställen. Hörnet i soffan heter kontoret, där jag jobbar hemifrån. Jag är noggrann med att klä mig hyfsat propert även om jag ska jobba från mitt hemmakontor. Att sunka runt i mjukisbyxor är inte riktigt min grej. När jag ska plugga med klasskompisarna tänker jag på det som ett möte. Och själva skolan kallar jag helt enkelt för huvudkontoret. Löjligt? Ja. Men lite kul.
Fredag eftermiddag skall spenderas på huvudkontoret. Lite segt att spendera eftermiddagen där men men. Och jag har minsann sett på TV att på kontor har man casual fridays så det har jag anammat. Inte för att jag klär mig så mycket annorlunda i vanliga fall men ändå. Är det fredag så är det!
Casual Friday - matchas med röda Converse
Vecka 31 imorgon
Ibland saknar jag dock att arbeta. Jag saknar inte styrmansjobbet, inte det minsta, men jag skulle vilja ha ett kontor att gå till. Ett eget skrivbord och arbetskamrater. Känna att jag gör något vettigt på dagarna och inte bara plugg. Plugg är väl vettigt det med men det känns inte som en riktig sysselsättning. Det är ju inget jag kommer hålla på med på heltid resten av livet. Sen får jag väl medge att det inte hade skadat med att någon annan än CSN stod som utbetalare på mina paychecks... ;)
För att få studierna att kännas mer riktiga är jag lite löjlig och har döpt om diverse ställen. Hörnet i soffan heter kontoret, där jag jobbar hemifrån. Jag är noggrann med att klä mig hyfsat propert även om jag ska jobba från mitt hemmakontor. Att sunka runt i mjukisbyxor är inte riktigt min grej. När jag ska plugga med klasskompisarna tänker jag på det som ett möte. Och själva skolan kallar jag helt enkelt för huvudkontoret. Löjligt? Ja. Men lite kul.
Fredag eftermiddag skall spenderas på huvudkontoret. Lite segt att spendera eftermiddagen där men men. Och jag har minsann sett på TV att på kontor har man casual fridays så det har jag anammat. Inte för att jag klär mig så mycket annorlunda i vanliga fall men ändå. Är det fredag så är det!
Casual Friday - matchas med röda Converse
Vecka 31 imorgon
Nya grannar och kycklingar
I sommar ska jag tydligen få nya grannar. Spännande. Ni vet säkert vilka dom är. Den lokala tidningen har redan gjort sig familiära med dem och kallar dem för Vickan och Danny. Lite besviken är jag allt. Kunde inte tidningen kommit på ett lite bättre aprilskämt? Det här var så uppenbart. För uppenbart. De bästa aprilskämten är ju de som man faktiskt går på de första sekundrarna, innan man fattar vilken dag det är. Jag såg att GöteborgsPosten skrev att de skulle sänka ostindiefararen Götheborg när Göteborg firar 400-årsjubileum år 2021.
Nu sa dom precis på radion att Kalmar FF ska byta färg på sina tröjor från röda och vita till kycklinggula. Anledningen? Det har byggts en ny arena här i byn som fått det fina namnet Guldfågeln Arena. Vem som är huvudsponsor kan ni kanske lista ut... FF ville nu, på den allsvenska premiären och invigningen av arenan, hylla samarbetet med sin sponsor genom kycklinggula dräkter. Attans att det inte var Chippendales som sponsrade bygget av arenan...
Nu sa dom precis på radion att Kalmar FF ska byta färg på sina tröjor från röda och vita till kycklinggula. Anledningen? Det har byggts en ny arena här i byn som fått det fina namnet Guldfågeln Arena. Vem som är huvudsponsor kan ni kanske lista ut... FF ville nu, på den allsvenska premiären och invigningen av arenan, hylla samarbetet med sin sponsor genom kycklinggula dräkter. Attans att det inte var Chippendales som sponsrade bygget av arenan...
Vilka aprilskämt har Ni stött på idag?
Mina nya grannar vid sin sommarstuga
Bild lånad från Barometern
Mina nya grannar vid sin sommarstuga
Bild lånad från Barometern
