landkrabba

Vi beställde lite födelsedagspresenter till den blivande ettåringen från Outnorth igår. Såg att de har grymt bra erbjudanden på barnsovsäckar från Haglöfs, både på toddlersäcken och juniorsäcken. Så om ni funderat på sovsäck till era små kanske det är läge att fynda nu?! Vi köpte juniorsäcken. Toddlersäcken är väl storleksmässigt bättre men juniorsäcken kommer Adam kunna ha i många, många år. Till en början kan vi snöra av den och känns den alldeles för stor i sommar så kan han alltid sova i åkpåsen vi hade i vagnen i vintras.

Mors dag idag! Min första Mors dag. Hittills har dagen varit som vanligt. Morgonmys med familjen innan frukost och sedan långpromenad längs Kalmarsund. Nu har jag fått order om att göra mig fin och sen skall grabbarna kidnappa mig. Sånt gillar jag! Överraskningar är kul!

Imorgon åker vi på semester. Blir fyra dagar på Bornholm. Skall bo i Gudhjem på nordöstra sidan ön. Mer än så har vi inte planerat. Jag vet att många kollar upp attraktioner och sevärdheter innan och planerar semestern utifrån det. Vad man ska göra, när man ska göra det. Vi är raka motsatsen. Det händer att vi gör som nu, bokar boende innan, men oftast tar vi det som det kommer. Åh, kolla det här stället såg mysigt ut! Här kan vi bo! Det är därför vi sällan semestrar i juli, det kan vara svårt att hitta boenden på det sättet. Om man inte tältar såklart! Hur som helst. Fyra dagar på Bornholm blir det. Bila runt, käka rökt fisk, geocacha, bada fötterna vid Dueodde. Det får räcka som planering tills vidare!

Nu är det endast några timmar kvar. Det börjar bli dags att hoppa in i duschen och snygga till sig lite. Att försöka få världens tjurigaste bebis på bra humör kan göra vem som helst lite osnygg. Dock är jag imponerad av den nya sjalen. Trots att Adam haft sin värsta dag sen i januari då han fick två tänder på lika många dagar så har han börjat skratta så fort han sett sjalen. Har testat olika knytningar, med varierande resultat, har han varit helnöjd. Att mamman varit mest nöjd med omslutet kryss är en annan femma. Hur som helst. Dusch. Smink. Volymspray. Andra kläder än baggyjeansshorts jag bosatt mig i. So long!

Om några timmar lyfter sambons plan från Aberdeen! Sen väntar flygplatssafari för hans del men det är så det är när man bor i Kalmar. Längsta resa jag gjort var från Bilbao i norra Spanien, det tog 26 timmar att ta sig hem. Filipinarna som skulle till Manilla var hemma före mig! Hur som helst så kommer han hem ikväll! Wiiiiie!

När jag var 16 år flyttade jag hemifrån. Det var ingen jätteflytt, 12 mil norr ut längs kusten. Det var en lagom flytt för en sextonåring. Det gick enkelt att åka hem på helgerna, för hem åkte jag ofta i början, och avståndet gjorde att saknaden inte blev så stor. När jag var 20 flyttade jag till Kalmar. En flytt på 45 mil. Det är åtta år sedan nu. Och det är först nu jag verkligen saknar min familj.

Självklart har jag saknat dem innan. Men inte så påtagligt som nu. Helt plötsligt har det blivit så uppenbart att de bor på långt bort. Vi kan inte bara åka dit på en eftermiddagsfika. När vi träffas är Adam väldigt restriktiv mot dem och när det har släppt ordentligt så är det dags att åka hem. Det är svårt. Min pappa säger ofta att vi borde flytta närmare. Jag vill inte flytta tillbaks till västkusten. Jag trivs så bra i Kalmar. Men han har ändå sått ett frö. De sista dagarna har jag funderat på vart på västkusten jag skulle kunna tänkas trivas. Om vi hamnar där igen så kommer vi aldrig hamna på ön men att komma 40 mil närmare hade gjort saken enklare.

Hela livet har jag alltid umgåtts med äldre människor. Människor som varit mycket äldre än mig själv. Jag har mest jobbat med äldre. Den man jag kom allra närmast under mina styrmansår på den blå båten var 64 när vi skiljdes åt. Jag saknar att ha äldre människor runt mig. Saknar de konversationer man kan ha. Saknar de råd man kan få. Saknar den hjälp man kan få.

Jag är ledsen idag.

På söndag är det Mors dag. Min allra första Mors dag som mamma! Det känns lite häftigt. Jag har aldrig sett Mors och Fars dag som några stora högtider. Jag har köpt ett kort och någon liten present, mest för sakens skull. Det är egentligen samma sak med Alla Hjärtans Dag. Kommersiella högtider. Uppskattning och kärlek ska man visa hela året, det behövs ingen särskild dag för det. Men nu när dagarna finns så kan man ju göra något litet extra. Och i år är det jag som ska firas!

Jag vet inte vad grabbarna planerat. Adam bad mig skicka en länk till sin pappa, han visste inte hur man gjorde. Jag fick dock lova att inte klicka på länken. Han sa att pappa skulle förstå. Fick svar "Okej Plutten, det är uppfattat". Så jag har verkligen ingen som helst aning! Inte alls. Men det kommer nog bli en bra dag. Min första Mors dag!

Firar Ni Mors och Fars dag?

Imorgon åker Adam och jag på semester till Kristianstad! Skall dit och hälsa på en väninna till mig. Mer än så har vi inte planerat. Vi vet inte hur länge vi stannar, vi vet inte om vi åker vidare. Sonens bilåkarhumör får bestämma. Det är lite si och så med det. Hoppas att han vänjer sig vid bilen och bilstolen snart. Han har ju knappt åkt bil under sitt liv då bilen endast varit i vår ägo en månad. Faktum är att Adam var drygt en månad när han åkte bil första gången!

Hur som helst, vi ses här på bloggen när vi kommit tillbaks till Kalmar när det nu kan bli!

Tid. Ett ganska föränderligt begrepp. I alla fall hur tiden upplevs. Vissa dagar bara försvinner, andra tar aldrig slut. Ibland går fyra veckor långsamt, ibland går de snabbt. Undrar varför det är så? För min del har det inget att göra om jag gör mycket eller inte. Snarare är det tvärtom. Sen sambon åkte för en och en halv vecka sen har vi gjort så himla mycket. Det känns som om han borde komma hem snart på grund av det. Hänger ni med?

Sonen blir elva månader idag. Alla säger att tiden med småbarn går så snabbt. Jag vet inte om jag håller med. Visst, de här elva månaderna har gått fort men ändå inte så fort. Jag har inget att jämföra med. Jag kan säga att ett sommarlov gick snabbt för jag vet hur de andra brukar kännas, jag kan säga att en helg gick snabbt för jag har upplevt ett gäng men första året med första barnet, det är ju här och nu!

Lite halvflummiga funderingar på lördagkvällen i brist på rödvin. 2011 var i alla fall ett väldigt bra år och nu är det 2012 och Adam fyller ett om en månad och det är också ett förbaskat bra år. Så nu speedar vi upp tiden lite grann så vi kan dra på semester till Bornholm! Det är det jag längtar mest efter just nu. Fyra underbara dagar där och sen hem och fira ettåringen och planerna för resten av sommaren, de håller jag för mig skälv ett tag till!

Ni är ett par stycken som har föreslagit mardrömmar när det gäller den kvällsproblematik jag skrev om för några dagar sedan. Jag har också funderat i de banorna och tror att så är fallet under vissa kvällar. Men majoriteten av kvällarna vaknar ju Adam redan efter en halvtimme? Hinner man överhuvudtaget somna så djupt att man börjar drömma på en halvtimme? Men det är klart, barn är ett folk och de bor i ett främmande land...

Igår vaknade han vid nio. Då handlade det nog om mardrömmar. Han var rädd. Lät rädd. Såg rädd ut. De andra kvällarna ser han bara förbannad ut. Slåss och sparkas. Och somnar om så fort han nuddar madrassen i gästsängen. Det är intressant. Om jag bara kunde förstå. Om han bara kunde prata. Berätta vad felet är. Men det är klart, om nu prompt måste skrika en timme så är det bättre att han gör det mellan sju och åtta än mellan två och tre!