B-uppsats?
Opponeringen blev ingen slakt. Snarare tvärtom. Vi blev höjda till skyarna. Som ni säkert förstått är jag mycket missnöjd med uppsatsen och framförallt vissa av de andra gruppmedlemmarnas arbetsinsatser. Projektet har inte gått som det skall och jag och en annan tjej har gjort det mesta. Om jag får vara extremt o-jante så kan jag på fullaste allvar säga att vi hade inte fått så bra omdömmen om det inte vore för mitt och H's pillande.
Jag är av åsikten att en tunn uppsats går att dölja bakom ett fint och bra språk. Uppenbarligen gick det finfint. Vad som förvånade mig var att även vår handledare gick på det. Hon kommenterade en del smågrejer och avslutade sen med att säga att hon hade nog släppt igenom den här uppsatsen om det vore en B-uppsats. Det är ett rätt bra omdömme för något som jag egentligen inte ville sätta mitt namn på...
Och mitt vatten gick inte. Men det gjorde inget eftersom dagen gick så smidigt ändå!
Jag är av åsikten att en tunn uppsats går att dölja bakom ett fint och bra språk. Uppenbarligen gick det finfint. Vad som förvånade mig var att även vår handledare gick på det. Hon kommenterade en del smågrejer och avslutade sen med att säga att hon hade nog släppt igenom den här uppsatsen om det vore en B-uppsats. Det är ett rätt bra omdömme för något som jag egentligen inte ville sätta mitt namn på...
Och mitt vatten gick inte. Men det gjorde inget eftersom dagen gick så smidigt ändå!
Opponering
Imorgon är det sista skoldagen för mig. Presentation och opponering av gruppparbetet står på schemat. Jag är så missnöjd med vårat arbete. Det är verkligen kasst och jag skäms lite över att mitt namn står på det. Dock är jag tacksam att det inte skall publiceras på uppsatser.se eller liknande. Vi kommer slaktas på opponeringen. Eller, om jag vore opponent på det här arbetet så hade jag slaktat det.
Jag försöker känna efter om bebis kanske är på gång. Det känns ungefär som vanligt. Det vill säga ingenting mer än lite småkrafs och sparkar och hickningar. Det blir nog ingen bebis inatt. Att föda barn är enligt kursansvarig giltig frånvaro från examinationsseminarie. Det vore skönt att slippa seminariet. Så istället nojjar jag för att vattnet kommer gå á la american movie style, det vill säga splash, när jag står inför hela klassen och presenterar vårt urusla arbete. Skulle det hända så är jag rätt säker på att uppmärksamheten tas från arbetet i alla fall... Och jag får säkert lämna klassrummet utan att bli slaktad på opponeringen.
Jag försöker känna efter om bebis kanske är på gång. Det känns ungefär som vanligt. Det vill säga ingenting mer än lite småkrafs och sparkar och hickningar. Det blir nog ingen bebis inatt. Att föda barn är enligt kursansvarig giltig frånvaro från examinationsseminarie. Det vore skönt att slippa seminariet. Så istället nojjar jag för att vattnet kommer gå á la american movie style, det vill säga splash, när jag står inför hela klassen och presenterar vårt urusla arbete. Skulle det hända så är jag rätt säker på att uppmärksamheten tas från arbetet i alla fall... Och jag får säkert lämna klassrummet utan att bli slaktad på opponeringen.
En bukett
Efter ett besök i Potatisboden, en liten grönsaksaffär med gamla anor, är nu buketten till svärmor färdigställd och här är resultatet. Vad tycker ni?
Morötter, gul lök, rödbetor, rabarber och ett par nävar rädisor
Morötter, gul lök, rödbetor, rabarber och ett par nävar rädisor
In tha zone
Idag går vi in i vecka 39 vilket gör att det är två veckor kvar till BF. Hela tiden har det ju sagts att BF är plus minus två veckor så nu är vi in tha zone. Inte för att jag tror det kommer komma någon bebis vare sig idag eller imorgon eller inom en rimligt snar framtid men ändå. Folk frågar om jag har några känningar. Jag vet inte vad jag ska känna. Förvärkar och sammandragningar är okänd mark för mig. Molvärk i rygg och mage likaså. Jag frågade min barnmorska om det var ett tecken på att jag kommer gå över tiden, att jag inte känner något. Hon sa nej. Det hade inget med det att göra. Bebis ligger fixerad, tydligen rätt långt ner också enligt henne, och kan komma när som helst. I en blogg tillhörande en tjej i föräldragruppen läste jag att hennes barnmorska sagt precis tvärtom angående känningar. Hon har haft mycket sammandragningar, värk och annat djävulskap och där hade barnmorskan sagt att bebisen antagligen kommer titta ut vilken dag som helst. Hon är beräknad en dag innan mig.
Men jag har ingen brådska. Det känns onödigt att skriva att vi längtar efter Mini. Det är väl klart att vi gör det. Men vi är redo oavsett om h*n kommer om en vecka eller tre. Jag har haft en otroligt lätt graviditet hittills, kan inte komma på något att klaga på mer än bristen på mögelost, blodiga biffar och rödvin och jag känner att jag bör hålla tyst om det när jag läser och hör om hur andra har det. Så vill bebis stanna i magen några veckor till så är det helt okej. Vi är redo i vilket fall som helst.
Men jag har ingen brådska. Det känns onödigt att skriva att vi längtar efter Mini. Det är väl klart att vi gör det. Men vi är redo oavsett om h*n kommer om en vecka eller tre. Jag har haft en otroligt lätt graviditet hittills, kan inte komma på något att klaga på mer än bristen på mögelost, blodiga biffar och rödvin och jag känner att jag bör hålla tyst om det när jag läser och hör om hur andra har det. Så vill bebis stanna i magen några veckor till så är det helt okej. Vi är redo i vilket fall som helst.
Födelsedagshelg
Den här helgen går i kalasandets tecken! Idag skall vi på kombinerat födelsedags- och morsdagskalas hos min svärmor. Min lillebror fyller dessutom år men något kalas för honom blir det inte då han bor nästan 50 mil härifrån. Har skickat paket och ringt och gratulerat i alla fall! Imorgon är det tårtkalas för en väninna som fyller år och dessutom är det ju mors dag! Brukar ni fira mors dag?
Vi har aldrig firat mors eller fars dag med pompa och ståt men jag tycker det är fint att köpa något litet. En ask choklad, en blomma, en pocketbok bjuda på fika, vad som helst. Mina föräldrar bor på andra sidan detta avlånga land så även mamma har fått en postpåse av mig innehållande lite saker från Lagerhaus. Hittade fina saker ur deras nya sommarserie Havet. Tyckte det var passande för en fiskarhustru... Och ja, jag vill ha allt ur den serien!
Paket innehållande bland annat kökshanddukar och grytunderlägg
Vi har aldrig firat mors eller fars dag med pompa och ståt men jag tycker det är fint att köpa något litet. En ask choklad, en blomma, en pocketbok bjuda på fika, vad som helst. Mina föräldrar bor på andra sidan detta avlånga land så även mamma har fått en postpåse av mig innehållande lite saker från Lagerhaus. Hittade fina saker ur deras nya sommarserie Havet. Tyckte det var passande för en fiskarhustru... Och ja, jag vill ha allt ur den serien!
Paket innehållande bland annat kökshanddukar och grytunderlägg
I sambons familj har de inte samma kultur att ge varandra presenter i samband med högtidsdagar. Personligen tycker jag det är lite trist och försöker alltid komma på något litet att ge. Jag vill inte ändra och röra om allt för mycket i grytan men jag är ändå av åsikten att fyller man år så skall man ha ett litet paket att öpnna i alla fall! Så till svärmor blev det en duk från Hemtex. Vi köpte en till oss för någon vecka sedan, en utomhusduk som ser ut som en vanlig duk men beter sig som en vaxduk, och jag är kanonnöjd med den! Bara att torka av och så är den som ny! Dessutom tänkte vi överraska henne med en bukett utöver det vanliga. Nämligen en bukett primörer! Binda ihop knippen med morötter, rödbetor, rabarber, sparris och annat med skaft till ett fint arrangemang. Såg bild på det i Buffé och jag fastnade direkt för idén. Får se hur det blir!
Ålderstecken
Man vet att man är gammal när man hör "ny" musik på P4, googlar en textrad för att få reda på vad låten heter för att sen lyssna på den igen på youtube. Det tragiska i det hela är att det står på youtube när låten lades upp. Alltså, jag tror inte att jag och kidsen har samma uppfattning om vad som är nytt längre...
Sälen i sitt rätta element
Sambon och jag var på plask och lek i simhallen idag. Hade investerat i en engångsundervattenskamera på Classe O och försökte fota magen. Ska bli ytterst spännande att se bilderna. Har lämnat in kameran för framkallning så på onsdag får vi bilderna. Första bilden jag skulle ta under vattnet slutade med ett asgarv och kallsupar. Som de flesta andra har jag använt digitalkamera sedan början på 2000-talet så när jag dök ner under vattnet kunde jag helt enkelt inte fatta varför jag inte såg något på baksidan kameran... Well, well.
Riktigt skönt att komma ner i vattnet i alla fall. Jag har inte simmat på cirka en månad. När mitt gym- och simkort gick ut såg jag ingen idé att förnya det utifrån omständigheterna. Sista tidens motion har bestått av promenader och det fungerar nog så bra men det var skönt att få känna sig viktlös för en stund. Att inte känna sig som en säl. Fast jag hade god lust att simma upp och lägga mig på bassängkanten och plaska, klappa och låta som en säl!
Riktigt skönt att komma ner i vattnet i alla fall. Jag har inte simmat på cirka en månad. När mitt gym- och simkort gick ut såg jag ingen idé att förnya det utifrån omständigheterna. Sista tidens motion har bestått av promenader och det fungerar nog så bra men det var skönt att få känna sig viktlös för en stund. Att inte känna sig som en säl. Fast jag hade god lust att simma upp och lägga mig på bassängkanten och plaska, klappa och låta som en säl!
Min röda lilla dator
Jag saknar min röda lilla dator. Men jag börjar inse att den gett upp. Det får bli en ny dator så småningom. Jag är inget teknikfreak och hade hellre lagt pengarna på något annat. Vad som helst utom en dator faktiskt. I dagsläget har jag ju inget akut behov av en dator. Skolan är så gott som klar och sambon är hemma åtta veckor till så hans tegelsten till bärbar (läs transportabel) dator står till mitt förfogande. Men den är inte lika fin. Den är betydligt bättre än min, bara en sån sak att den fungerar till exempel, men den är inte min.
Hasch?
Jag bakar hallongrottor just nu. Det verkar bli betydligt fler än vad jag kan sätta i mig ikväll så jag googlade för att se hur man ska förvara dem. Var osäker på om man lägger dem i en burk som småkakor eller fryser in som mjuka kakor. De är ju något mittemellan?
Som alla säkert vet så föreslår ju Google saker när man skriver in något i sökfältet. Jag började skriva "förvara ha" och förslaget som kom upp var förvara hasch. Betyder det att hasch är vanligare hos gemene man än hallongrottor...?
Som alla säkert vet så föreslår ju Google saker när man skriver in något i sökfältet. Jag började skriva "förvara ha" och förslaget som kom upp var förvara hasch. Betyder det att hasch är vanligare hos gemene man än hallongrottor...?
Det där med datorer
Precis inför sista korrigeringen av slutarbetet i den här kursen krashade min dator. Vad som hände vet jag inte. Uppgiven gav jag den till sambon och sa här, laga! Stackarn har slitit sitt hår, svurit, formaterat och installerat och det blir inte bra. Då jag har en netbook har jag ingen CD-läsare och hittills har han inte hittat någon Windows-version som går att installera via USB. Så det blev Ubuntu. Som han har på sin dator. Som fungerar klockrent på hans dator. Fungerar det på min? Nej. Allt ser ut som kattskit och ingenting fungerar som det ska.
Slutsats. Blogguppdateringen blir lidande. Läsandet av era bloggar blir lidande. Och framförallt, alla recept jag hade sparat som favoriter i bokmärkslistan är borta. Jag funderar på att tömma mitt bankkonto och köpa en röd stuga utan el och vatten mitt ute i dom småländska skogarna och bara glömma allt vad teknik heter.
Slutsats. Blogguppdateringen blir lidande. Läsandet av era bloggar blir lidande. Och framförallt, alla recept jag hade sparat som favoriter i bokmärkslistan är borta. Jag funderar på att tömma mitt bankkonto och köpa en röd stuga utan el och vatten mitt ute i dom småländska skogarna och bara glömma allt vad teknik heter.
Krash
Det började med att Open Office-filen med det slutgiltiga grupparbetet inte gick att öppna. Det slutade med två systemåterställningar varav ingen ledde någonstans, backup av vårens bilder samt en snäll sambo som lovat att fixa datorn som just nu är rätt ledsen av någon anledning. Utöver det har jag också krashat. Feber och lite småsnurrig i bollen. Sjukt stressad över arbetet. Sjukt irriterad på de andra gruppmedlemmarna. Sjuk helt enkelt.
Tiden har sin gång
När mina föräldrar var små har dom berättat att westerserier och filmer var det man tittade på på TV. 70-talisterna tittade på Grease. Själv har jag suttit bänkad många timmar framför That 70's Show. Ser ni mönstret? Ungdomar tittar på något som utspelade sig något decennium före dom själv var födda och fascinerades över om människorna verkligen var så knasiga. För att inte tala på kläderna. Det var något spännande över denna forntid.
Igår insåg jag att tiden har sin gång. På TV 6 visade dom en serie jag aldrig hört talas om innan. Den heter Glory Daze. Och den utspelar sig på mitten av 80-talet. Är 80-talet den nya forntiden? Betyder det att jag är en gammal fossil...?
Igår insåg jag att tiden har sin gång. På TV 6 visade dom en serie jag aldrig hört talas om innan. Den heter Glory Daze. Och den utspelar sig på mitten av 80-talet. Är 80-talet den nya forntiden? Betyder det att jag är en gammal fossil...?
Söndagmiddag
Potatisgratäng med lövbiff och kronärtskockssallad
...och i köket står en kladdkaka på svalning!
Lemonad
För första gången i mitt liv har jag kokat lemonad. Jag vet inte ens om jag druckit det innan! Lemonad känns som något som härstammar från förr. Något som söta barn säljer i gamla filmer och serietidningar alternativt något en piffig amerikansk hemmafru serverar i skuggan på sin veranda.
Sambon smakade först. Jag frågade hur det smakade.
- Det smakar som god citronsaft.
Jag smakar och utbrister:
- Det smakar som något som passar bra ihop med sprit.
Jag säger ju det. Sveriges sämsta gravida kvinna. Men jag antar att det är lugnt så länge man bara hallucinerar om syrliga drinkar under varma sommardagar. Dock blir jag mycket upprörd över alla rosé-reklamer på TV. Det ser ju så äckligt och fruktansvärt otrevligt ut. Eller inte. En gravid väninna hade kommit fram till att skådespelarna antagligen fick mycket bra betalt för det måste ju smaka som algblommande saltvatten...
- Det smakar som god citronsaft.
Jag smakar och utbrister:
- Det smakar som något som passar bra ihop med sprit.
Jag säger ju det. Sveriges sämsta gravida kvinna. Men jag antar att det är lugnt så länge man bara hallucinerar om syrliga drinkar under varma sommardagar. Dock blir jag mycket upprörd över alla rosé-reklamer på TV. Det ser ju så äckligt och fruktansvärt otrevligt ut. Eller inte. En gravid väninna hade kommit fram till att skådespelarna antagligen fick mycket bra betalt för det måste ju smaka som algblommande saltvatten...
De omtalade mackorna
Nog för att min bloggfantasi inte varit den bästa det sista men det här blir tredje inlägget på två dagar om mina matsäcksmackor. Men jag vill så gärna slå ett slag för dem och visa bild på dem. De fick följa med i matsäcken idag under den obligatoriska söndagstipspromenaden vilken avslutades med minigolf och picknick.
Bröd, sallad, skinka eller kalkon, kokt skivat ägg, äpple och keso blandat med dijonsenap. Så enkelt och så gott!
Bröd, sallad, skinka eller kalkon, kokt skivat ägg, äpple och keso blandat med dijonsenap. Så enkelt och så gott!
En kortare hajk
Idag bär det av på en kortare hajk. Gårdagens strapatser kändes i ryggslutet men strax efter tio igår kväll sov jag som en klubbad säl så jag märkte inte så mycket av det. På dagens schema står Korpens tipspromenad, årets första minigolf och picknick. Tror det blir samma mackor som igår. Dom var så himla smaskens!
Vad gör ni denna fina söndag?
Vad gör ni denna fina söndag?
Hajk
Vi var på en liten hajk idag, sambon och jag. Tog bussen ut till tätortens norra områden och vandrade Kalmarsundsleden in till stan och sen vidare hem. Ett par geocachar hanns med på vägen samt en ljuvlig picknick i solen. Trippmätaren på GPSen visade 14,8 kilometer när vi kom hem. Börjar bli lite småseg nu efter soffmys och en underbart god potatisgratäng med massor av örter och grillade spareribs.
Har tyvärr ingen bild på mackorna jag gjorde imorse men jag måste bara tipsa om dem ändå. De blev så himla goda! Vi använde grovt polarbröd (tror det heter Fröig) men man kan ha vilket bröd som helst. Mellan hade vi några skinkskivor, skivat ägg, skivat äpple, sallad och en dressing/röra som var det som gjorde hela mackan. Keso blandat med honungssmaksatt dijonsenap. Jag säger bara mums, mums, mums!
Har tyvärr ingen bild på mackorna jag gjorde imorse men jag måste bara tipsa om dem ändå. De blev så himla goda! Vi använde grovt polarbröd (tror det heter Fröig) men man kan ha vilket bröd som helst. Mellan hade vi några skinkskivor, skivat ägg, skivat äpple, sallad och en dressing/röra som var det som gjorde hela mackan. Keso blandat med honungssmaksatt dijonsenap. Jag säger bara mums, mums, mums!
Glassiären
Tidigare i veckan åkte vi på tur till Karlskrona. Flitiga jag hade samlat ihop prio-poäng till en gratisresa för oss båda till Karlskrona i alla fall. Hade endast gjort upp lite lösa planer. Geocacha, äta lunch, spana in Marinmuseet. När vi kom upp på Stortorget utbrast sambon som gjort lumpen och bott i Karlskrona i omgångar att det låg en glassbar där vid namn Glassiären. Det är ett mysterium för mig hur han kunnat missa att berätta det för mig innan. Bestämde oss för att äta lunch först och sen glass. Det verkade som ett normalt och vuxet beteende. Vad som däremot visade sig att inte vara normalt var storleken på glasskulorna!
Sambons glassbåt med tre kulor och mjukglass
Sambons glassbåt med tre kulor och mjukglass
De hade säkert 40 glassorter att välja på och för ett glassmonster som mig var det himmelriket. Sambon började beställa och jag insåg ganska omgående att jag inte skulle ha tre kulor. Två fick räcka för mig. Med mjukglass på såklart. Som sagt. Himmelriket. Min nya favoritrestaurang. Är ni i Karlskrona så får ni inte missa Glassiären. Lova!
Lycka. Ren och skär lycka.
Lycka. Ren och skär lycka.
Magbilder
Vi är hopplöst dåliga på att ta magbilder. Jag vet att många gör det vecka för vecka men det har aldrig fallit oss i smaken. Dessutom har jag väldigt svårt att vara seriös på det fåtal bilder vi tagit så det är ett minst sagt varierade resultat. Däremot har vi köpt en engångskamera för undervattensbruk och tänkte gå till simhallen och fota någon dag. Har sett sådana magbilder i tidningar och dom ser ju sjukt coola ut. Nu tror jag inte att resultatet blir lika bra med en kamera från Claes Ohlsson men ändå. Det är värt ett försök!
Den typsika Landkrabbe-posen och den obligatoriska med händerna som ett hjärta på magen (V. 38)
Den typsika Landkrabbe-posen och den obligatoriska med händerna som ett hjärta på magen (V. 38)
Still going strong
Jag är här.
Det är bara väldigt mycket nu. Först och främst det där jävla grupparbetet men mycket annat som är kul. Dagsutflykter till Karlskrona, glass i stora lass, tältsemestrar, planering av dagsvandringar, organisering av hemmet, studiebesök och information om förlossningen och BB.
Men först lite sill och potäter på balkongen!
Det är bara väldigt mycket nu. Först och främst det där jävla grupparbetet men mycket annat som är kul. Dagsutflykter till Karlskrona, glass i stora lass, tältsemestrar, planering av dagsvandringar, organisering av hemmet, studiebesök och information om förlossningen och BB.
Men först lite sill och potäter på balkongen!
En sån där dag...
Jag vaknade imorse och var pigg och glad. En av sambons kusiner kommer på besök idag och det är så turligt att hon är min favorit av hans kusiner. Jag hade stora planer och skulle baka muffins med jordgubbar och vit choklad och projektet drog igång strax efter åtta. Vispade, rörde och så sjuss in i ugnen. Projekt kolasnittar påbörjades sedan och då upptäcker jag att jag har ju glömt äggen i mina lyxiga muffins! Blev sur och när muffinsarna var ute ur ugnen var de platta, degiga och oätliga. Så det som skulle hamna i min mage hamnade i sopkorgen. Tårarna sprutade och jag slängde snabbt ihop en hallonpaj istället. Jag ville inte baka hallonpaj. Jag ville baka lyxiga jordgubbsmuffins!
När såna här incidenter sker blir jag helt förkrossad. Jag gråter, jag snörvlar, jag svär. Det är något som börjat de sista veckorna. Det handlar om misslyckanden i hushållet överlag. En blomma som dör. En bebisstrumpa som inte kom med i tvätten bland de andra bebissakerna. Några misslyckade muffins. Jag känner mig som en dålig kvinna. En dålig blivande mamma. Hur ska jag kunna ta hand om ett barn om jag inte ens kan få med alla strumpor i tvätten eller slänga ihop några muffins?
När såna här incidenter sker blir jag helt förkrossad. Jag gråter, jag snörvlar, jag svär. Det är något som börjat de sista veckorna. Det handlar om misslyckanden i hushållet överlag. En blomma som dör. En bebisstrumpa som inte kom med i tvätten bland de andra bebissakerna. Några misslyckade muffins. Jag känner mig som en dålig kvinna. En dålig blivande mamma. Hur ska jag kunna ta hand om ett barn om jag inte ens kan få med alla strumpor i tvätten eller slänga ihop några muffins?
Längtan
Jag tänker mycket på förlossning och barnafödande och jag kan förstå att mycket av det inte är så intressant för er läsare. Tidigare i graviditeten har jag inte tänkt så mycket på det. Har mest ryckt på axlarna och tänkt att ungen ska ju ut på något sätt... Juni har känts så avlägset. Enligt min baby-widget i mobilen är det 26 dagar kvar till beräknad födelse. Det är mindre än en månad. Det kanske inte är så avlägset ändå? Bebis kan likväl vara här om ett par veckor... Eller om sex.
I olika bloggar läser jag om graviditetskrämpor. Jag är fortfarande lika lyckligt lottad. Kan inte klaga på att det är särskilt tungt eller jobbigt. Visst, jag är inte så smidig längre men med en sambo som puttar på när gärsgårdsklättring och ålning under elstängsel bedrivs så funkar det rätt bra. Jag sälar mig fram och kommer dit jag skall. Även om jag pustar lite mer än vanligt.
Jag har ställt in mig på att gå över tiden. Jag är väldigt rastlös och om jag stirrar mig blind på den 11e juni kommer jag bli galen om den dagen passerar och ingen bebis kommer. Både sambon och jag är inställda på att det är den 19e det kommer ske. Vad vi grundar detta på vet jag inte. Morgonens kaffesump kanske. Det känns ändå overkligt att det är så nära nu. Men vi är redo. Efter helgens shopping har vi lite kläder i trista färger, ett paket blöjor och fina påslakan till spjälsängen. Resten får sambon köpa när Mini är här. Vi längtar nu. Jag vill ha bebisen här. Snart.
I olika bloggar läser jag om graviditetskrämpor. Jag är fortfarande lika lyckligt lottad. Kan inte klaga på att det är särskilt tungt eller jobbigt. Visst, jag är inte så smidig längre men med en sambo som puttar på när gärsgårdsklättring och ålning under elstängsel bedrivs så funkar det rätt bra. Jag sälar mig fram och kommer dit jag skall. Även om jag pustar lite mer än vanligt.
Jag har ställt in mig på att gå över tiden. Jag är väldigt rastlös och om jag stirrar mig blind på den 11e juni kommer jag bli galen om den dagen passerar och ingen bebis kommer. Både sambon och jag är inställda på att det är den 19e det kommer ske. Vad vi grundar detta på vet jag inte. Morgonens kaffesump kanske. Det känns ändå overkligt att det är så nära nu. Men vi är redo. Efter helgens shopping har vi lite kläder i trista färger, ett paket blöjor och fina påslakan till spjälsängen. Resten får sambon köpa när Mini är här. Vi längtar nu. Jag vill ha bebisen här. Snart.
Syslöjd
Emsut gav mig omedveten inspiration till att skriva om syslöjd. Hon lämnde följande kommentar i mitt förra inlägg:
"När jag hade syslöjd i skolan råkade
jag klippa hål i det linnet som jag sydde.
Jag hade inte så bra betyg..."
Det här med syslöjd var inte min grej heller. För något år sedan visade mamma mig mitt så kallade symaskinskörkort. Det måste ha varit av ren godhet lärarinnan godkände mig. Eller så kanske man inte kunde bli underkänd på mellanstadiet?
Jag har också lyckats med en del saker i samma kaliber som Emsut skriver om. En gång sydde jag mig i fingret. Med symaskinen. Det gjorde ont. Inte lika ont som när jag stoppade in pekfingret i elvispen på hemkunskapen men det är en annan historia. Jag minns även att jag skulle sy en joker-mössa. Dock råkade jag sy ihop alla sidor så det fanns ingenstans att stoppa in huvudet.
Efter några misslyckanden med symaskinen gav jag mig på broderi. Hur svårt kunde det vara tänkte jag och valde glatt ut ett korsstygnsmönster jag gillade. Faktum var att det gick hyfsat att sy korsstygn. Det är inte så svårt. Bara väven är tillräckligt gles vill säga. Jag minns att jag tyckte det var kul och satt hela lektionen och sydde. Detta var på 90-talet. Kommer ni ihåg vad man hade på sig på 90-talet? Just det, stora bylsiga Champion- eller Aqua Limone-tröjor. Vad tror ni hände...? I slutet på lektionen upptäckte jag att jag hade sytt fast hela syslöjdstimmens broderi på magen på min tröja...
En före detta kollega var även hon fientligt inställd till syslöjden. Hon var dock mer inne på sabotage och klippte helt sonika av sladden på symaskinen. När läraren hade samtal med henne och hennes pappan svarade pappan dock stolt att det var ju smart av dottern att ta en sax med plasthandtag. Hon är sjöingenjör idag.
Vad tyckte ni om syslöjden?
"När jag hade syslöjd i skolan råkade
jag klippa hål i det linnet som jag sydde.
Jag hade inte så bra betyg..."
Det här med syslöjd var inte min grej heller. För något år sedan visade mamma mig mitt så kallade symaskinskörkort. Det måste ha varit av ren godhet lärarinnan godkände mig. Eller så kanske man inte kunde bli underkänd på mellanstadiet?
Jag har också lyckats med en del saker i samma kaliber som Emsut skriver om. En gång sydde jag mig i fingret. Med symaskinen. Det gjorde ont. Inte lika ont som när jag stoppade in pekfingret i elvispen på hemkunskapen men det är en annan historia. Jag minns även att jag skulle sy en joker-mössa. Dock råkade jag sy ihop alla sidor så det fanns ingenstans att stoppa in huvudet.
Efter några misslyckanden med symaskinen gav jag mig på broderi. Hur svårt kunde det vara tänkte jag och valde glatt ut ett korsstygnsmönster jag gillade. Faktum var att det gick hyfsat att sy korsstygn. Det är inte så svårt. Bara väven är tillräckligt gles vill säga. Jag minns att jag tyckte det var kul och satt hela lektionen och sydde. Detta var på 90-talet. Kommer ni ihåg vad man hade på sig på 90-talet? Just det, stora bylsiga Champion- eller Aqua Limone-tröjor. Vad tror ni hände...? I slutet på lektionen upptäckte jag att jag hade sytt fast hela syslöjdstimmens broderi på magen på min tröja...
En före detta kollega var även hon fientligt inställd till syslöjden. Hon var dock mer inne på sabotage och klippte helt sonika av sladden på symaskinen. När läraren hade samtal med henne och hennes pappan svarade pappan dock stolt att det var ju smart av dottern att ta en sax med plasthandtag. Hon är sjöingenjör idag.
Vad tyckte ni om syslöjden?
Som en struts
Jag stoppar huvudet i sanden och försöker glömma bort grupparbetet. Jag måste titta på det idag. Det mest irriterande är att mina delar är klara. Det är en självlarhet att man hjälps åt i ett grupparbete men när hon som är ansvarig för analysen endast har fått ihop en sida en vecka innan deadline känns det som om min hjälp kommer vara mer än just hjälp.
Så jag tvättar bebiskläder (skall man förresten använda sköljmedel när man tvättar till småttingar? Har hört att man inte skall det men vad vet jag...) och stuvar om i frysen. Funderar även på om jag skall göra paj eller kräm av rabarberna jag köpte och det kliar i fingrarna över att börja skruva ihop byrån vi köpte på IKEA igår. Det har till och med gått så långt att jag funderar på att plocka fram symaskinen och sy en förvaringssak till badrummet. Problemet är att jag inte kan sy. Jag tror inte ens att jag kan trä symaskinen...
Så jag tvättar bebiskläder (skall man förresten använda sköljmedel när man tvättar till småttingar? Har hört att man inte skall det men vad vet jag...) och stuvar om i frysen. Funderar även på om jag skall göra paj eller kräm av rabarberna jag köpte och det kliar i fingrarna över att börja skruva ihop byrån vi köpte på IKEA igår. Det har till och med gått så långt att jag funderar på att plocka fram symaskinen och sy en förvaringssak till badrummet. Problemet är att jag inte kan sy. Jag tror inte ens att jag kan trä symaskinen...
Om Eric Saade
Eurovision står på. Jag sitter med datorn i knät. Sambon pillar på sin iPhone. Helt plötsligt är det dags för Sveriges bidrag.
Jag: Jag vet inte ens hur Eric Saade ser ut.
Sambon: Nej, inte jag heller.
Jag: utbrister glatt Han ser ju ut som den där fiol-hoben!
Sambon: Lite kanske men han är ju 20 gånger snyggare än fiol-muppen!
Intressenivån är hög här hemma. Tittar ni?
Jag: Jag vet inte ens hur Eric Saade ser ut.
Sambon: Nej, inte jag heller.
Jag: utbrister glatt Han ser ju ut som den där fiol-hoben!
Sambon: Lite kanske men han är ju 20 gånger snyggare än fiol-muppen!
Intressenivån är hög här hemma. Tittar ni?
Strapatser
Så, hur gick campandet på Öland? Det var sådär löjligt perfekt med en hel del strapatser och äventyr.
Resan började med planerad geocaching och picknick på Alvaret. Det såg lite mörkt ut på himlen när vi hoppade ur bilen men det var bara 200 meter till gömman enligt GPSen. Hittade och loggade cachen enkelt och precis när vi skull lägga tillbaks den öppnade himlen sig. Regnskurarnas regnskur. För första gången på flera månader sprang jag. Dt var inte alls skönt. Och jag blev dyblöt på den 200 meter långa springturen. Skrattande intogs matsäcken i bilen istället och regnet var borta på tio minuter.
Sen rullade det på. Vandrade. Fotograferade. Hittade fina platser. Turistade. Perfekt tid att turista. Öland var otroligt vackert. Allt var grönt. Normalt brukar jag inte förstå hypen med Öland. Det är ju bara en gul och sönderbränd åker...? Men nu var det fint. Jättefint. Och inte en enda annan turist i syne!
Utsikt från vår tältplats, Seby läge
Tältet slogs upp nere vid vattnet på östra sidan, i Seby. Grill, mys och kossor på andra sidan gärsgården. Kvällspromenad som innehöll klättring över taggtråd och ålning under elstängsel. Om man nu kan åla med min mage. Jag är mer inne på att mina rörelser liknar en säls. Alltså sälar jag mig.
Landkrabban a.k.a Sälen v. 36+0
Vaknade tidigt imorse lite lätt mörbultad i kroppen. Liggunderlag kanske inte är det optimala att sova på men jag sov gott ändå... Frukost vid havet och lite mer turande på ön innan återfärd till Kalmar och storshopping på IKEA och Plantagen. Börjar bli lite seg i kolan nu. Sluter jag ögonen slocknar jag nog i soffan. Men det är inte helt fel det heller!
Resan började med planerad geocaching och picknick på Alvaret. Det såg lite mörkt ut på himlen när vi hoppade ur bilen men det var bara 200 meter till gömman enligt GPSen. Hittade och loggade cachen enkelt och precis när vi skull lägga tillbaks den öppnade himlen sig. Regnskurarnas regnskur. För första gången på flera månader sprang jag. Dt var inte alls skönt. Och jag blev dyblöt på den 200 meter långa springturen. Skrattande intogs matsäcken i bilen istället och regnet var borta på tio minuter.
Sen rullade det på. Vandrade. Fotograferade. Hittade fina platser. Turistade. Perfekt tid att turista. Öland var otroligt vackert. Allt var grönt. Normalt brukar jag inte förstå hypen med Öland. Det är ju bara en gul och sönderbränd åker...? Men nu var det fint. Jättefint. Och inte en enda annan turist i syne!
Utsikt från vår tältplats, Seby läge
Tältet slogs upp nere vid vattnet på östra sidan, i Seby. Grill, mys och kossor på andra sidan gärsgården. Kvällspromenad som innehöll klättring över taggtråd och ålning under elstängsel. Om man nu kan åla med min mage. Jag är mer inne på att mina rörelser liknar en säls. Alltså sälar jag mig.
Landkrabban a.k.a Sälen v. 36+0
Vaknade tidigt imorse lite lätt mörbultad i kroppen. Liggunderlag kanske inte är det optimala att sova på men jag sov gott ändå... Frukost vid havet och lite mer turande på ön innan återfärd till Kalmar och storshopping på IKEA och Plantagen. Börjar bli lite seg i kolan nu. Sluter jag ögonen slocknar jag nog i soffan. Men det är inte helt fel det heller!
Tälta i nionde månaden
Imorgon far vi på en tripp över till Öland. Planen är att tälta någonstans på södra delen av ön om vädret tillåter. Skulle det börja regna så får det bli vandrarhem, bondgård eller B&B. Har inte allt för mycket planerat, skall bara ta fredagen och lördagen som den kommer. Vandra på Alvaret, geocacha, grilla, tälta, titta på soluppgången. Bara njuta. Bara vara.
Flera människor har frågat om det är genomtänkt att tälta. Tydligen är det inte normalt att gå in i nionde månaden sittande i ett tält på södra Öland. Men vi är inte som alla andra. Vi kör vårt eget race, gör vad vi vill och är löjligt lyckliga med det. Och att tälta i hyfsat civiliserad miljö känns rätt lugnt. Det är ju knappast som att gå en kvällspromenad i Lagos kåkstäder...
Lagos kåkstäder, Nigeria
Flera människor har frågat om det är genomtänkt att tälta. Tydligen är det inte normalt att gå in i nionde månaden sittande i ett tält på södra Öland. Men vi är inte som alla andra. Vi kör vårt eget race, gör vad vi vill och är löjligt lyckliga med det. Och att tälta i hyfsat civiliserad miljö känns rätt lugnt. Det är ju knappast som att gå en kvällspromenad i Lagos kåkstäder...
Lagos kåkstäder, Nigeria
Morgonsvammel
De sista dagarnas sommarväder har helt klart påverkat bloggarna. Jag har inte uppdaterat. Många andra har inte uppdaterat. Statistiken har gjort en djupdykning. Om det beror på att människor har annat för sig än att sitta inne framför datorn eller om det beror på att just undertecknad glömt bort att hon har en blogg låter jag vara osagt.
Vi har haft några fina dagar. Picknick på 4H-gården i stadens ytterområden. Långa promenader. Geocaching. Glass i stora lass. Alkoholfri öl på uteservering. Och så det där förbannade grupparbetet. Jag börjar känna att jag ger upp. Igår fick jag det så kallade analyskapitlet av en av grupppmedlemmarna. Två sidor med ett och ett halvt radavstånd. Inte en enda referens. Enbart upprepning av empirin med ett par inslängda "vi anser att..." Inte en enda koppling till teorin. Antonovsky eller KASAM nämns inte ens. Jag vet inte hur jag ska säga till henne idag att dessa delar inte går att använda. Att hon missförstått uppgiften helt. Jag får fundera på det över en kopp kaffe och Vaken i P4.
Vaken i P4 börjar bli en trogen vän. Perfekt när bebis får för sig att fyra är en fullt normal tid att vakna på. Brukar lyssna på det via SR-appen liggandes i sängen en timme eller så. Dagens nyhet är att tiden stannat i Finland. Kyrkklockan som ringer in det nya dygnet i Åbo (?) har gått sönder. Kan inte någon stoppa tiden här också? Idag är det 30 dagar till BF. Jag längtar. Självklart längtar jag. Men det går ju så sablans fort! Bebis kan vara här om två veckor. Eller sex. Eller imorgon. Och allt vi har är ett par röda Converse i storlek 19...
Vi har haft några fina dagar. Picknick på 4H-gården i stadens ytterområden. Långa promenader. Geocaching. Glass i stora lass. Alkoholfri öl på uteservering. Och så det där förbannade grupparbetet. Jag börjar känna att jag ger upp. Igår fick jag det så kallade analyskapitlet av en av grupppmedlemmarna. Två sidor med ett och ett halvt radavstånd. Inte en enda referens. Enbart upprepning av empirin med ett par inslängda "vi anser att..." Inte en enda koppling till teorin. Antonovsky eller KASAM nämns inte ens. Jag vet inte hur jag ska säga till henne idag att dessa delar inte går att använda. Att hon missförstått uppgiften helt. Jag får fundera på det över en kopp kaffe och Vaken i P4.
Vaken i P4 börjar bli en trogen vän. Perfekt när bebis får för sig att fyra är en fullt normal tid att vakna på. Brukar lyssna på det via SR-appen liggandes i sängen en timme eller så. Dagens nyhet är att tiden stannat i Finland. Kyrkklockan som ringer in det nya dygnet i Åbo (?) har gått sönder. Kan inte någon stoppa tiden här också? Idag är det 30 dagar till BF. Jag längtar. Självklart längtar jag. Men det går ju så sablans fort! Bebis kan vara här om två veckor. Eller sex. Eller imorgon. Och allt vi har är ett par röda Converse i storlek 19...
Vart får man tag på ett falsk-leg?
Glass har blivit en stor del i mitt liv. Helst vill jag äta glass hela tiden men jag försöker hejda mig. Men när man ser följande skylt på ICA går det inte att stå emot. Det går inte. Jag lovar. Fem paket fick följa med hem och jag funderar på att skaffa ett falsk-leg för att kunna skaffa ett nytt ICA-kort och på det sättet kunna köpa ytterligare fem paket. Fem paket glass i frysen är lycka. Fast nu är det bara fyra paket kvar...
Startklar
Ett barnmorskebesök stod på schemat idag. Är nu i vecka 36. 35+2 tror jag att man säger på barnmorskespråk. Jag har nu haft ungefär åtta månader på mig att lära mig hur man räknar det där och egentligen vet jag det men orkar jag försöka? Nej. Så vi säger vecka 36. På lördag byter vi åter vecka. Till 37. Och därmed nionde månaden om min matematik är korrekt. Nionde månaden. Det är då man ska föda barn ju?!
Bild från i lördags. V. 36.
Nu börjar magen bli riktigt stor!
Hur som helst mådde både jag och bebisen bra. Idag tog hon bara blodtryck och jag jublade. Jag hatar att bli stucken och tömd på blod. Tydligen behövde hon inte mer blod från mig om jag fortsätter att må bra. Hade jag inte fått graviditetsdiabetes än skulle jag inte få det och mitt järnvärde har varit bra hela graviditeten så jag har sluppit de beryktade tabletterna.
Bebisens hjärta tickade på. Idag var första gången hjärtljuden var under 140. Har Mini blivit en pojke må tro...? Vi vet ju inte könet men är bägge två inne på att det är en flicka. Varför vet jag inte. Å andra sidan litar jag inte på mina modersinstinkter. I början på graviditeten trodde jag det var en pojke...
Vidare så hade Mini lagt sig i startposition med huvudet neråt. Väldigt långt ner tydligen. Känns skönt. Har varit lite nojjig över att h*n skulle vara lite bångstyrig och lägga sig med rumpan ner och att vändningsförsök skulle misslyckas. Blev lättad att höra att h*n låg rätt och inte skulle kunna göra några mer kullerbyttor!
Bild från i lördags. V. 36.
Nu börjar magen bli riktigt stor!
Hur som helst mådde både jag och bebisen bra. Idag tog hon bara blodtryck och jag jublade. Jag hatar att bli stucken och tömd på blod. Tydligen behövde hon inte mer blod från mig om jag fortsätter att må bra. Hade jag inte fått graviditetsdiabetes än skulle jag inte få det och mitt järnvärde har varit bra hela graviditeten så jag har sluppit de beryktade tabletterna.
Bebisens hjärta tickade på. Idag var första gången hjärtljuden var under 140. Har Mini blivit en pojke må tro...? Vi vet ju inte könet men är bägge två inne på att det är en flicka. Varför vet jag inte. Å andra sidan litar jag inte på mina modersinstinkter. I början på graviditeten trodde jag det var en pojke...
Vidare så hade Mini lagt sig i startposition med huvudet neråt. Väldigt långt ner tydligen. Känns skönt. Har varit lite nojjig över att h*n skulle vara lite bångstyrig och lägga sig med rumpan ner och att vändningsförsök skulle misslyckas. Blev lättad att höra att h*n låg rätt och inte skulle kunna göra några mer kullerbyttor!
En helg i paradiset
Jag kan inte se min blogg men det verkar som om andra kan det så förhoppningsvis "talar jag inte för döva öron..."
Helgen hos mor och far var toppen. Allt var sådär perfekt. Som om det nästan inte var på riktigt. Att få spendera tid tillsammans med mor och far, äta god mat och klappa på min lilla brorson. Ofattbart hur liten han var. Och då var han ändå en månad. Och han var heller ingen liten bebis när han föddes...
På fredagen snörade vi på oss promenadskorna och gick på tur med mor och far. Geocaching stod på schemat. Vi skulle finna vår ur-cache. Det var med den cachen allt började. Sambon såg för några år sedan ett inslag på Packat&Klart om geocaching där dom tog just denna gömma, belägen på den västligaste punkten på min hem-ö. Det var den som gjorde vi fick upp ögonen för detta som nu håller på att bli en stor hobby för oss. Mamma sa att hon hade packat ner några äpplen och vatten i ryggsäcken, när vi kom ut på klipporna dukade hon upp stora kräftsmörgåsar, vitt vin och cider. Älskade mamma!
Den gamla fyrvaktarbostaden belägen på öns västligaste punkt
Lördagen gick även den i geocachandets tecken då sambon och jag lade beslag på föräldrarnas bil medan de var på jobbet. Åkte över till stan och vandrade omkring där några timmar. Köpte baguetter och skaldjursröror och låg i gräset och smaskade. Det var som sagt löjligt perfekt.
Nu är vi dock tillbaks i Kalmar som även det är helt perfekt. Sol så långt ögat kan nå, extrapris på glass på ICA och den dryga timmes långa promenaden avklarades iförd shorts och linne. Lovely! En flintastek är inhandlad och när sambon öppnar sina blå efter sin lilla tupplur på soffan bär det av ner till parken för att grilla!
På fredagen snörade vi på oss promenadskorna och gick på tur med mor och far. Geocaching stod på schemat. Vi skulle finna vår ur-cache. Det var med den cachen allt började. Sambon såg för några år sedan ett inslag på Packat&Klart om geocaching där dom tog just denna gömma, belägen på den västligaste punkten på min hem-ö. Det var den som gjorde vi fick upp ögonen för detta som nu håller på att bli en stor hobby för oss. Mamma sa att hon hade packat ner några äpplen och vatten i ryggsäcken, när vi kom ut på klipporna dukade hon upp stora kräftsmörgåsar, vitt vin och cider. Älskade mamma!
Den gamla fyrvaktarbostaden belägen på öns västligaste punkt
Lördagen gick även den i geocachandets tecken då sambon och jag lade beslag på föräldrarnas bil medan de var på jobbet. Åkte över till stan och vandrade omkring där några timmar. Köpte baguetter och skaldjursröror och låg i gräset och smaskade. Det var som sagt löjligt perfekt.
Nu är vi dock tillbaks i Kalmar som även det är helt perfekt. Sol så långt ögat kan nå, extrapris på glass på ICA och den dryga timmes långa promenaden avklarades iförd shorts och linne. Lovely! En flintastek är inhandlad och när sambon öppnar sina blå efter sin lilla tupplur på soffan bär det av ner till parken för att grilla!
Strul?
När jag försöker gå in på min blogg så är alla inlägg borta?
Jag går en promenad i solen så länge!
Jag går en promenad i solen så länge!
Time to go!
Väskan är så gott som packad och matsäck inför tågresan är inhandlad. Det är dags att åka!
Hoppas ni alla får en solig och fin helg! Själv ska jag njuta av familjens sällskap och den bohusländska graniten. Hoppas på sol, promenader, geocaching och bebismys med brorsonen. När allt kommer omkring kan det ju vara bra att i alla fall ha hållit i en bebis innan vår kommer. På lördag går vi in i vecka 36. Vart tog tiden vägen? Många har sagt att nio månader går fort och det gör dom!
Hoppas ni alla får en solig och fin helg! Själv ska jag njuta av familjens sällskap och den bohusländska graniten. Hoppas på sol, promenader, geocaching och bebismys med brorsonen. När allt kommer omkring kan det ju vara bra att i alla fall ha hållit i en bebis innan vår kommer. På lördag går vi in i vecka 36. Vart tog tiden vägen? Många har sagt att nio månader går fort och det gör dom!
Go West!
Jag sticker ifrån stan och drar västerut, dit dan är kort och natten aldrig tar slut...
Ja, det är väl inte helt sant. Men imorgon parkerar jag min expanderande bakdel på tåget till västkusten i alla fall! Sambon och jag skall till mina föräldrar i Bohusläns yttersta kustband en sväng över helgen. Jag ser fram emot den turen. Det skall bli kul att träffa mor och far, även att dom var på blixtvisit här för drygt en månad sedan, men det roligaste skall bli att träffa min brorson! Han blir tydligen fyra veckor idag!
Att åka på tur till min barndomsort väcker lite blandade känslor. Jag har aldrig trivts där. Jag började prata om att flytta hemifrån när jag var i tioårsåldern. Mamma lyckades hålla mig hemma tills jag började gymnasiet som sextonåring... Jag har en mycket bra kontakt med mina föräldrar och min bror och tycker alltid att det är kul att träffa dem men själva samhället är så ångestskapande. Jag känner ingen där längre. Men alla känner mig. Jag känner mig ibland som en apa på zoo. Alla känner apan men apan känner ingen. Jag har blivit känd som den kvinnliga sjökaptenen. Och jag känner ingen heder eller stolthet i detta.
Bohuslän under julhelgen 2010
För mig var sjömansyrket som vilket annat yrke som helst. Bara lite mer speciellt. Och bevisligen så passade det inte mig. Jag identifierade mig aldrig som sjöman. Jag var andrestyrman. Jag körde båt från punkt A till punkt B. I regel var det inte mer spännande än så. Jag känner betydligt mer stolthet över min lilla ko-vändning i höstas, att jag vågade ta steget från ett välbetalt och egentligen rätt bra jobb till att bli student igen och fokusera på något jag vill göra.
Min mamma har berättat att det pratats lite om det på orten. Hon vet att det finns de som anser att det var slöseri. Slöseri med tid och utbildningsresurser att gå iland så snabbt. Det finns även de som tycker det var synd. Vem det är synd om vet jag inte. Jag bryr mig inte om vad dessa människor tycker. Jag vet att de tycker som de gör och jag tänker låta dem fortsätta med det. Jag har min sambo och mina föräldrar bakom mig. De viktigaste personerna för mig. Men det är ändå lite ångestladdat att vandra runt i samhället, se blickar och behöva svara på, ursäkta uttrycket, idiotiska och urbota korkade frågor.
Att åka på tur till min barndomsort väcker lite blandade känslor. Jag har aldrig trivts där. Jag började prata om att flytta hemifrån när jag var i tioårsåldern. Mamma lyckades hålla mig hemma tills jag började gymnasiet som sextonåring... Jag har en mycket bra kontakt med mina föräldrar och min bror och tycker alltid att det är kul att träffa dem men själva samhället är så ångestskapande. Jag känner ingen där längre. Men alla känner mig. Jag känner mig ibland som en apa på zoo. Alla känner apan men apan känner ingen. Jag har blivit känd som den kvinnliga sjökaptenen. Och jag känner ingen heder eller stolthet i detta.
Bohuslän under julhelgen 2010
För mig var sjömansyrket som vilket annat yrke som helst. Bara lite mer speciellt. Och bevisligen så passade det inte mig. Jag identifierade mig aldrig som sjöman. Jag var andrestyrman. Jag körde båt från punkt A till punkt B. I regel var det inte mer spännande än så. Jag känner betydligt mer stolthet över min lilla ko-vändning i höstas, att jag vågade ta steget från ett välbetalt och egentligen rätt bra jobb till att bli student igen och fokusera på något jag vill göra.
Min mamma har berättat att det pratats lite om det på orten. Hon vet att det finns de som anser att det var slöseri. Slöseri med tid och utbildningsresurser att gå iland så snabbt. Det finns även de som tycker det var synd. Vem det är synd om vet jag inte. Jag bryr mig inte om vad dessa människor tycker. Jag vet att de tycker som de gör och jag tänker låta dem fortsätta med det. Jag har min sambo och mina föräldrar bakom mig. De viktigaste personerna för mig. Men det är ändå lite ångestladdat att vandra runt i samhället, se blickar och behöva svara på, ursäkta uttrycket, idiotiska och urbota korkade frågor.
Motivation
Arbetet med vårt gruppparbete fortgår. Idag skall jag skriva om diverse motivationsteorier och faktorer som kan utlösa motivation. Sitter och funderar på vart jag skall hitta motivation till att göra det. Det är så mycket annat jag vill göra. Jag skall bara... Sambon sitter på balkongen och gör spjälsängen fin, slipar och lackar. Jag vill med! Fast jag fick tydligen inte måla med den färgen. Lacknaftebaserad färg var tydligen inget som små minibebisar gillade. Kanske ska hämta hans dyktuber och vara med ändå? Det verkar ju bra mycket roligare än att skriva arbete i alla fall!
Personlig skyddsutrustning på!
Personlig skyddsutrustning på!
Höggravid
Idag fick jag höra att de flesta anser att man är höggravid från och med tredje trimestern, vecka 28. Jag är i vecka 35. Jag har alltid trott att höggravid är man väl först ett par veckor innan förlossningen och nu har jag alltså varit det i flera veckor enligt allmän definition. Så kan det gå. Grejen är att jag känner mig inte särskilt gravid än. Jag misstänker att jag borde göra det. Jag längtar efter bebis och börjar väl på allvar inse att den snart är här. Även om det fortfarande är låååång tid kvar. Enligt mig. Men ordet höggravid låter så kul. Så nu går jag runt och berättar för allt och alla att jag minsann är höggravid. Så det så.
Phu! Höggravid minsann!
Phu! Höggravid minsann!
Snö?!
Imorse läste jag i massor av statusar på facebook om att det snöade på diverse ställen i landet. Jag tittade ut genom mitt fönster. Solen sken från en nästan klarblå himmel. Jag updaterade min Facebook. Skrev kaxigt att i Kalmar sken minsann solen. Åt frukost, duschade, sminkade mig. Det mulnade på. Gick in till stan för en linskontroll hos optikern. Kom ut från optikern. Det snöade. Suck.
Frisyrer?
Jag har alltid haft vad alla andra kallar kort hår. I höjd med käklinjen. Jag har aldrig tyckt att det varit särskilt kort. Under de sista året har dock hårt vuxit och vuxit och nu går det ner till axlarna. Innan jag klippte mig förra gången gick det till och med nedanför axlarna. Nu börjar jag dock bli trött på det. Axellångt hår och snedlugg, inte särskilt spejsat.
Jag har bestämt mig för att klippa och färga håret nu i maj. Innan bebis kommer. Men då är frågan hur jag ska klippa mig? En del av mig vill ha kort hår. Riktigt kort. Pojk-kort. En annan del tycker att det känns tryggast att klippa av håret till den bekanta käklinjen och behålla snedluggen. På så sätt kommer jag se ut som jag gjort de senaste tio åren. Men tanken är lockande. Klippa det. kort. Kort-kort. Det växer ju ut?
Jag har bestämt mig för att klippa och färga håret nu i maj. Innan bebis kommer. Men då är frågan hur jag ska klippa mig? En del av mig vill ha kort hår. Riktigt kort. Pojk-kort. En annan del tycker att det känns tryggast att klippa av håret till den bekanta käklinjen och behålla snedluggen. På så sätt kommer jag se ut som jag gjort de senaste tio åren. Men tanken är lockande. Klippa det. kort. Kort-kort. Det växer ju ut?
Har Ni några bra frisyrtips? Vet ni några bra sidor på nätet med inspiration?
Vår Valborg
Kalmar visade sig från sin bästa sida igår och vi passade på att njuta av solen fullt ut. Efter frukost packade vi en ryggsäck med picknickfilt och äggsmörgåsar och gav oss ut på tur. GPSen var laddad med ett par nya geocachar och vi fann bägge två vi gav oss på! Bägge var rätt luriga, den ena hängde högt upp i ett träd, den andra var bara snygg. Den i trädet fick jag syn på direkt men sambon lät mig inte klättra upp. Förstår inte varför...
Kvällen avslutades med en grillning. Laxspett, potatiskuvert och kräfttzatziki. Smaskens! Just kräfttzatzikin kan jag verkligen rekommendera. Hittade ett liknande recept i ArlaKökets kokbok för Android. Gör helt vanlig tzatziki och grovhacka skalade kräft/räkstjärtar. Röran passade jättebra till grillad lax!
Kvällen avslutades med en grillning. Laxspett, potatiskuvert och kräfttzatziki. Smaskens! Just kräfttzatzikin kan jag verkligen rekommendera. Hittade ett liknande recept i ArlaKökets kokbok för Android. Gör helt vanlig tzatziki och grovhacka skalade kräft/räkstjärtar. Röran passade jättebra till grillad lax!
