Att bli äldre
Jag minns när jag fyllde 30. Jag hade influensa och kände mig som 90. Minst. Det var jobbigt att fylla 30. Att sluta vara twenty-something vilket jag ändå var under 10 år. Jag trodde känslan skulle försvinna. Nu har det gått ytterligare två år och jag är fortfarande besvärad över att vara över 30. Varför vet jag egentligen inte. Jag är där i livet jag vill vara. Bra familj, vänner, jobb.
Men något gnager. Rastlösheten. Svensson-livet. Ekorrhjulet. Jag trodde jag var av med rastlösheten. Är det den min åldersnojja beror på?
Förr var rastlösheten något kul. Den tog mig till konstiga platser och udda människor. Nu sitter man här i ett radhus som jag egentligen trivs i men ändå kryper det stundtals i kroppen. En helg borta är inte nog. Jag drömmer om att flytta. Övik ska vara fint har jag hört? Eller Shetland. Denna ständiga dröm om en plats jag aldrig varit på.
Jag vet inte om åldern och rastlösheten hänger ihop. Eller är det bara tankarna från barndomen. Att 30 är gammalt. Att man är vuxen då. Jag är ju vuxen! Jag har familj, silvrig kombi, bolån. Rubbet. Och jag vill ha det. Men det är något med siffran som gnager.
Sen sist
Det är några år sedan jag skrev regelbundet. Mycket har hänt på de åren men att dra varje liten sak i detalj är ju dömt att misslyckas. Men jag mår bra. Min familj mår bra.
Kidsen är två viljestarka busungar. Den store är mamma upp i dagen och den lille är pappa upp i dagen. Helt otroligt att två syskon som dessutom är nära i ålder kan vara så olika. Det skiljer ju 17 månader mellan dem men den lille har växt om den store. Han gillar mat, det har han alltid gjort. Den andre äter frukt. Och bacon.
Själv jobbar jag och har gjort det ett par år. Jag gjorde en kovändning i yrkeslivet, skickade spontanansökan till ett företag jag var riktigt nyfiken på och nu har snart två år gått. Har varit runt på olika avdelningar men om ett par veckor börjar jag där som jag hela tiden har velat jobba och det känns ruskigt bra. Nästan overkligt. Det är inget toppjobb vi snackar om men det är mitt toppjobb. Att få jobba med det man är intresserad av är suveränt!
Vi bor kvar i vårt radhus men min rastlöshet gör sig påmind. När jag blir rastlös vill jag flytta. Det var enklare förr när man satt på andrahandskontrakt istället för bolån. Har dock en dröm om att flytta till Norrland av alla tänkbara platser. Någon gång kanske det blir av.
Här om veckan köpte jag nytt gymkort. Var så stark när man var hemma med barnen och mam bar och bar och bar. Nu jobbar jag på kontor så det är dags. Imorgon kommer jag inte kunna gå och inte heller lyfta armarna för att tvätta håret. Hmpf.
Svammel svammel. Ungefär som förr men inte lika vasst. Det kommer!
Ännu ett försök
Sista tiden har jag tänkt mycket på bloggen. Jag har läst igenom gamla inlägg och insett att jag saknar det lite grann. Eller en hel del.
Så nu har jag laddat ner en app som jag inte riktigt förstår. Min dator checkade ut någonstans under vinterns vab och hostar och snorar fortfarande. Jag tror att den säger virus. Jag har ingen aning om hur man formaterar och grejar och har sig.
Så nu försöker jag ladda upp en bild här och säger godnatt och på återseende. Jag har en målsättning om att skriva mer än ett inlägg per år ;)
Kan man inte få text under bilden?! Gaaah, teknikanalfabet! Får väl tillägga att det inte är min hund utan en hund på besök...
