Den blommiga väggen

 
Jag har inga före-bilder på vardagsrummet. Det enda jag har är den här bilden på TV-hyllan. Men man ser lite av hur tapeten såg ut innan. De övriga väggarna är vita. Fondväggen gav ett ganska rörigt och stressigt intryck. Så förra veckan köpte vi en pott med färg och den blommiga väggen är inte blommig längre.
 
 
Uppfräschningen av vardagsrummet är lite av en tillfällig lösning. Egentligen vill jag göra om allt. Bredspackla och slipa väggarna, för strukturtapet tillhör inte mina favoriter. Måla, tapetsera, sätta nya lister. Dock vet jag att jag inte fixar det. Inte själv och inte nu. Så det får vänta. Dock är jag nöjd med nödlösningen, färgen är snäppet ljusare än vad den ser ut på bilden ovan.
 
Soffhörnan. Skall ha upp en tavla ovanför soffan när vi fått tag på en bättre slagborr.

Rastlös

För några veckor sedan lovade jag mig själv att jag inte skule renovera något mer. Arbetsbyxorna var för små och jag var komatrött. Igår kom jag på att jag har ju ett par sletna gamla shorts som jag hade fram till dagarna innan Adam föddes och därmed var ett besök i färghandeln berättigat. Men det blir inget avancerat den här gången. Ska bara måla över en skrikig fondvägg i en lugn, grå nyans.
 
Jag är rastlös. Jag har varit ledig 14 månader nu. Det är en speciell känsla. En semester som aldrig tar slut. Som inte tar slut än på länge. Det är inte det att jag inte vill vara hemma, jag är gärna hemma med barnen så länge som möjligt. Jag är 28 år, arbetslivet finns kvar om tre, fyra, fem år när hemmafruandet är slut. Eller som en kompis sa, jag har testat arbetslivet, det var inget för mig. Kanske vore det annorlunda om jag faktiskt hade haft ett jobb att återvända till. Det har jag inte nu. Eller egentligen har jag det. Jag är anställd. Mammaledig. Men att kliva över rampen igen känns inte aktuellt. Inte på något sätt. Så jag är mellan två jobb.
 
Men tillbaks till rastlösheten. Jag har alltid varit rastlös, det var nog den som drev mig till sjöss. Har ingen längtan efter att ständigt vara på väg men jag vill att det ska hända saker. Jag vill ha saker att göra. Jag vill ha projekt. Att jag kan vinna VM i ohändighet är en annan femma. Jag försöker och oftast lär jag mig något på kuppen.
 
Jag hör hur andra föräldralediga knappt hinner duscha och laga mat. Jag vet inte vad jag gör för "fel". Jag har all tid i världen. Antar det beror på att Adam sover så mycket. Han sover oftast två gånger 30 minuter på dagen. Det är lyx. På 30 minuter hinner jag dammsuga, duscha, plocka ur diskmaskinen, hänga en tvätt, dricka kaffe och kanske till och med slänga in något gratäng i ugnen. Allt det där tråkiga, ångestskapande. Efter det kan vi leka och busa. Och klockan sex ringer mat och sovklockan för lille herrn och jag har en hel lång kväll för mig själv. Och på kvällarna klättrar jag på väggarna. Alternativt river ner tapeter och inser att om man inte har jobb så skapar man sig jobb.

Lackfärg till barn

Tycker ni också att IKEAs gungälg har tråkiga färger? Eller att den begagnade TrippTrapp-stolen ser lite sliten ut? Eller känner ni rentav för lite förändring i barnrummet? Färg är ett enkelt sätt att förändra. Det är billigt och jag skulle vilja påstå att alla kan måla. Visst, de första projekten blir inte alltid som man tänkt sig och färgen kanske rinner och penseldrag syns. Men man lär sig. Snabbt.
 
När vi målade om lite möbler i vintras använde vi en färg som heter Alcro Servalac Aqua. Det är en vattenbaserad lackfärg som dessutom är godkänd för att måla leksaker med! Så det är fritt fram att måla om allt på barnens rum, det gör inget om de tuggar och smakar på de ommålade föremålen. Vattenbaserad färg är ju även skonsamt för oss som målar och helt säker för gravida kvinnor att använda. Lackfärgen kan tydligen brytas i önskad kulör och här finns lite olika tips och råd inför måleriet. Så till veckan står ett besök hos färghandlarn på schemat! Den nyinköpta men begagnade och luggslitna Tripp Trapp-stolen skall gå från tråkigt träfrägad till pippigul. 

Ännu ett projekt är klart



Så här såg det ut för någon vecka sedan. Jag glömde helt att ta före-bilder på detta projekt men det kanske är lika bra. Pistagegröna strukturtapeter är inget man vill visa eftervärlden, tro mig. I ren protest vägrade jag sätta upp taklampa och hade alltid persiennerna nere. Bättre att leva i mörker liksom. Nu är det dock så gott som klart, bara sänglampor, någon hylla och lite fint på väggarna som saknas. Vad tycks?






Neverending story



Sovrummet, neverending story. Men nu börjar jag i alla fall se ett slut på det. Två väggar är helt klara, de andra två ska målas med två strykningar vardera. Det blir en grå fondvägg mot sänggaveln och de andra tre väggarna vita. Det har tagit så mycket längre tid än vad jag trodde. Mycket på grund av att vi behövde tapetsera hela rummet men också för att jag blev sjuk precis när R åkt på jobb och bygget blev stillastående. Men om ett par kvällar kanske det är färdigmålat?

Tapetsering

Tålamod är inte min starka sida. Alltså är tapetsering ingen bra syssla för mig. Jag önskar att tapeterna satte upp sig själva. Smack, smack smack liksom. Limma, tapet upp, skära, klart. Nästa våd. Det är så det ser ut när man ser byggprogram på TV. Dock fungerar det inte likadant när jag försöker. Det är snarare limma, tapet upp, lossa tapet för den kom snett, klistra fast tapet igen, inse att man fått en stor luftbubbla i mitten, lossa tapet, sätta fast tapet, svära lite över att det kom en massa lim på våden bredvid och kanske slutligen få fast våden, luta sig tillbaks, ta en klunk öl och inse att den fortfarande hänger snett. Det ät tur att det är renoveringstapeter. Jag tapetserar, sambon går efter och spacklar de sneda skarvarna. Förhoppningsvis hinner vi tapetsera och spackla klart innan han åker på tisdag. Då är det bara målningen kvar och måla, det kan jag minsann!


Renovering i förra lägenheten...

Inte nu igen...



Vi hade bestämt att vi skulle börja måla om sovrummet ikväll. Tro mig, pistagegrönt är inte en färg man vill ha i sovrummet. Hur som helst så har de förra ägarna haft en platt-TV på sovrumsväggen och en TV är något som aldrig flyttar in i vårt sovrum. Så jag skulle ta bort kabellisten. Det var inte bara kabellisten som följde med... Har hittills hittat inte mindre än tre lager strukturtapet. Något säger mig att renoveringstapet är ett bättre alternativ än att försöka få bort alla tapetrester på cirka 30 m2 väggar...

Toaletten



Kommer ni ihåg den gröna lilla gästtoaletten som jag tog mig an för några veckor sedan? Den har varit klar ett tag men dealen var ju att sambon skulle få se först när han kom hem. Han har varit hemma i en vecka. Jag har lust att skriva tyvärr. Han skulle kommit hem imorgon. Att få åka hem tidigt är inte alltid positivt. Det betyder att något inte är som det ska. Hur som. Toaletten. Den är klar. Vad tycker ni?


Dagens outfit


Bandana: Gangsta-shop i Baltimore
Damm-mask (ej dammask): Bauhaus
T-shirt: Julklapp från rederi
Arbetsbyxor: Förstora
Make-up: Nordsjö

Så vacker utan spackel?

Kommer ni ihåg den gamla dängan? Så så så vacker utan spackel att du inte kan förstå, ju mer du kladdar ju mer du sabbar slå dig fri och gå... Jag har nynnat på den ikväll då jag spacklat den lilla toaletten. Det var första gången jag spacklade så jag har inte fått det särskilt jämt och det var omöjligt att komma åt mellan rören till handfatet och väggen samt bakom själva tanken på toaletten. Imorgon skall det på ett nytt lager spackel och sen ska det slipas. Hej vad det ska slipas!

Att väggarna skall bli släta kan jag ju bara drömma om. Men jag hoppas på ett resultat som är okej. Mina ambitioner är inte allt för höga eftersom det är första gången jag gör om ett rum. Men någon gång skall vara den första och alltid lär man sig något. Om inte annat så är det förbaskat skönt att gå runt i ett par stora snickarbrallor som är sådär skönt tunga av alla verktyg och en fläckig t-shirt med båtens logga på. Det finns dagar då jag saknar min föredetta jobbklädsel. Även om jag kanske inte saknar jobbet överdrivet mycket...

IKEA

Imorgon skall Adam och jag till IKEA med moster M. Moster M är inte Adams moster, inte heller min moster. M är min bästa vän och vapendragare. Vi lärde känna varandra genom att vi delade rum i ett kollektiv för många år sedan. Vi hängde upp lakan med silvertejp och låtsades att det var fina gardiner. Vi drack vitt vin och fnissade hela nätterna. Sådär som två 20åringar som hamnat alldeles för långt hemifrån gör. Åren gick, vi tog examen, började jobba men vår vänskap består. Och eftersom jag inte har någon syster så var det självklart att M skulle få den ärofyllda titeln moster.

Hur som. IKEA. Skohylla och klädhängare skall köpas. Exakt hur smart det är att köpa en klädhängare istället för hatthylla när man har en bebis som snart kommer börja förflytta sig kan man väl diskutera. Hemma hos föräldrarna brukar vi alltid surra julgranen så att den inte ska tippa, man kan väl surra klädhängaren också om Adam skulle intressera sig extremt mycket för den?

En badrumslampa skulle vi också behöva till mitt lilla projekt. Just nu hänger det två kablar ut ur väggen. Har dock satt en sockerbit på dem. Helt handfallen är jag inte. Jag är inte så jättevass på det där med el. Speciellt inte när kablarna inte är blå och svart/brun. Kan bli spännande. Att koppla ihop det hela ska jag väl se mig konst till men problemet är att jag behöver antagligen borra nya hål för en ny lampa. Hur vet jag att jag inte borrar där kablarna är? Eller det kanske är bättre att köra på sådana pluggar som man spikar in i gipsväggen? Någon som vet?

Off to work



Kanariefågelpipet har tystnat från sovrummet så det är dags att hoppa i arbetskläderna och go bananas med sandpapper på toaletten. I sådana här stunder önskar jag att jag hade en slipmaskin. Nu har jag inte det. Däremot investerade jag i en slipkloss för 29,95 kronor på Bauhaus idag. Vi har ju tre rum till att renovera så en slipmaskin vore kanske inte en dum grej. Hint, hint älskling! Jag fyller år snart!

Radioaktiv



Här om dagen började jag dra lite i en lös tapetbit inne på den föredetta radioaktivt gröna gästtoaletten. Att måla om den stod högt upp på både min och sambons prioriteringslista då horribel är det ord som bäst beskriver den gröna färgen. Från början hade jag bara tänkt att måla på den gamla tapeten. Spackla lite, grunda, rolla, klart. Sen började jag dra i tapeten och det gick inte att sluta! Till min förskräckelse upptäckte jag att väggen var tapetserad med någon träflistapet under sjuttioelva lager färg! Det gröna, det vill säga färglagrena, släppte lätt men träflisen var svår. Förbannat svår.

Började googla och blev ganska snabbt varse om att träflistapeter normalt är ett helvete att få ner. Varför Anna, varför måste du vara så sabla nyfiken och dra i den lilla lösa tapetrevan som likväl bara kunde spacklats över tänkte jag. Jag kan inte särskilt mycket om renovering och när man är okunnig är det lätt att tänka utanför ramarna eftersom inga regler och måsten finns. En tanke föddes. Färger och lim kan man ju lösa upp med det lösningsmedel de innehåller. Tapetklister är vattenbaserat. Så fram med en blomspruta och sprut, sprut, sprut. Om det är helt korrekt att göra så kan man ju diskutera men tapeten gick lätt att dra ner och jag hittade en urtjusig blommig tapet som sitter som berget!



Ikväll skall väggarna slipas och skador skall spacklas. Sen blir det grundmålning och två lager antikvit färg. Före-bilder har ni ju nu sett och så småningom kommer efter-bilderna. Dock kommer inget sådant publiceras förrän sambon är på torra land igen då mina små renoveringsprojekt skall bli en överraskning för honom. Han får bara veta i stora drag vad jag gör!

RSS 2.0