Frukost på balkongen
Söndag morgon och solsken. Balkongen är klädd i sommarskrud. Det här var den godaste frukosten på länge även att den bestod av min gamla vanliga mannagrynsgröt!
Och blommorna har överlevt natten!
Resultat!
Här är ett av mina arrangemang jag gjort idag. De andra ser ungefärl likadana ut. Panséer (?) och påskliljor. Vårigt och fint. Har skickat en bild till min mor som får berätta för mig vad det är för blommor jag planterat egentligen! Hoppas bara att jag inte lyckas ta död på dom direkt... Just nu är jag sjukt stolt i alla fall och det är så skönt att all smuts från vintern är borta från balkongen! Jag hoppas på sol imorgon med och då ska jag bara sitta där och njuta och kolla på mina blommor!
Balkongfix
Solen skiner och jag går i linne på balkongen. Det blåser allmänt svinkallt men sådant behöver man inte bry sig om när man har en inglasad pensionärskuvös! Har precis tryckt ner lite penséer och påskliljor i diverse krukor och tänkte nu fylla upp en skurhink med vatten och såpa och tvätta bort vintern. Har stora planer för balkongen den här sommaren. Vill odla örter, tomater och ha massor med blommor. Vill köpa någon fin spaljé och låta blommor klättra upp för den, vill ha krukor hängande som blommor väller ut från. Det här är första sommaren någonsin som jag faktiskt kan ha blommor. Det här är första sommaren som jag kommer vara hemma. You just gotta love it!
Kick-ass!
Jag gjorde en riktig kick-ass presentation idag! Yeah!
Hittills har alla presentationer vi gjort det här läsåret varit av slaget att man skall stå framme vid tavlan och prata och presentera något. Jag har inga större problem med att tala inför folk. Visst blir jag lite nervös, ibland rodnar jag, rösten kan bli lite skakig och hjärtat dunkar lite snabbare än vanligt. Men jag svimmar inte, kräks inte och drabbas inte av några extrema blackouter. Jag kan även tala hyfsat fritt, skriver bara upp stödord på en lapp för att minimera risken att läsa innantill. Dock tycker jag själv att det ibland låter väldigt stelt eftersom jag i regel övat innan och därmed memorerat vissa meningar.
Presentationen idag var av ett annat slag. Vi satt runt ett stort bord, cirka tjugo man, och var och en gjorde sin dragning. Sittande. Mitt bland de andra. Vilken skillnad det var! Strax innan det var min tur lade jag handen på magen och fick en lyckospark av vår lilla busbebis och sen var det bara att köra på. Kick-ass!
På mitt förra jobb har jag hållt i många presentationer av denna typ. Grejen är att jag där aldrig såg det som en presentation. Det handlade om information. Information om fartygets säkerhetsutrustning, hur den skulle brukas och vad man ska göra i en nödsituation. Varje arbetspass höll jag i sådana informationsmöten och även diverse övningar, allt från att fira ner livbåten till vad man skulle göra om man hittade en skadad besättningsmedlem på däck. Jag var aldrig nervös då och idag kom den där kaxiga andrestyrmannen tillbaks och regerade min presentation.
Ett par tjejer som jag aldrig pratar med annars kom fram efteråt och sa att de tyckte jag var duktig på att prata. Jag tackade och tog emot och log resten av det seminariet!
Hittills har alla presentationer vi gjort det här läsåret varit av slaget att man skall stå framme vid tavlan och prata och presentera något. Jag har inga större problem med att tala inför folk. Visst blir jag lite nervös, ibland rodnar jag, rösten kan bli lite skakig och hjärtat dunkar lite snabbare än vanligt. Men jag svimmar inte, kräks inte och drabbas inte av några extrema blackouter. Jag kan även tala hyfsat fritt, skriver bara upp stödord på en lapp för att minimera risken att läsa innantill. Dock tycker jag själv att det ibland låter väldigt stelt eftersom jag i regel övat innan och därmed memorerat vissa meningar.
Presentationen idag var av ett annat slag. Vi satt runt ett stort bord, cirka tjugo man, och var och en gjorde sin dragning. Sittande. Mitt bland de andra. Vilken skillnad det var! Strax innan det var min tur lade jag handen på magen och fick en lyckospark av vår lilla busbebis och sen var det bara att köra på. Kick-ass!
På mitt förra jobb har jag hållt i många presentationer av denna typ. Grejen är att jag där aldrig såg det som en presentation. Det handlade om information. Information om fartygets säkerhetsutrustning, hur den skulle brukas och vad man ska göra i en nödsituation. Varje arbetspass höll jag i sådana informationsmöten och även diverse övningar, allt från att fira ner livbåten till vad man skulle göra om man hittade en skadad besättningsmedlem på däck. Jag var aldrig nervös då och idag kom den där kaxiga andrestyrmannen tillbaks och regerade min presentation.
Ett par tjejer som jag aldrig pratar med annars kom fram efteråt och sa att de tyckte jag var duktig på att prata. Jag tackade och tog emot och log resten av det seminariet!
MmmBop
När jag är i köket lyssnar jag ofta på radio. Radio P4 Kalmar är det som gäller då. Vi har ingen tidning och morgon-TV är inte min grej. Har inte tid och ro att sitta still att kolla på TV på morgonen. Däremot är radio okej. Det är schyst att få en kort uppdatering om ungefär vad som händer i världen och närområdet. Idag när jag slog på radion blev jag full i skratt. Låten de spelade var MmmBop med bröderna Hanson. Kommer ni ihåg den? Uppenbarligen gjorde P4 det...
Grupparbete
Jag ser mig själv som en person som har rätt lätt för att samarbeta. I alla fall när det kommer till praktiska saker. När det kommer till grupparbeten är det värre. Att skriva två och två är lugnt. Då är bägge två delaktiga i hela processen och om sanningen skall fram har jag bara skrivit denna typ av arbeten med människor jag verkligen känner bra och som ligger på samma ambitionsnivå som mig.
Det är nog just det som är mitt problem med grupparbeten. Ambitionsnivån. Jag gillar att skriva arbeten. Jag gillar att skriva överlag. Och om man får vara lite o-jante så är jag rätt bra på det. Jag är bra på att trolla med orden och formulera saker på ett lagom krångligt sätt. En akademisk uppsats skall inte vara så svår att en utomstående inte förstår den men den skall heller inte vara så enkelt och hafsigt skriven som till exempel en artikel i Veckorevyn, ett blogginlägg eller ett mail till bästisen. Ordet man är strängt förbjudet i min akademiska värld. Likaså ordet tror. Och ett helt gäng ord till.
Vi står nu inför utmaningen att om ett par veckor köra igång med vår första stora uppsats på universitetet. 7,5 hp är den värd och ämnet i stort är hälsofrämjande arbete. Vi är fyra stycken som skall skriva tillsammans. Ena tjejen känner jag bra vid det här laget och vi kan ungefär lika myclet. De andra två har jag aldrig jobbat med innan men jag har tyvärr redan nu förstått att deras ambitionsnivå är betydligt lägre än min. De vill bara klara sig. Få godkänt. Ta sig igenom systemet.
Jag vill inte lämna ifrån mig ett hafsigt arbete. Jag vill känna mig stolt över det! Att skriva fyra stycken tillsammans innebär att alla måste arbeta enskilt men i grupp. Någon skriver inledning, någon skriver metod och så vidare. Och där någonstans måste jag släppa kontrollen. Jag kan inte få varje mening exakt som jag vill ha den. Det kommer vara en tillräckligt stor utmaning att på slutet få ihop språket så att det inte låter helt förjävligt.
Jag skulle gärna ta på mig att på slutet granska språket, att få möjlighet att fila det till den perfektion jag vill ha. Enda problemet är att arbetet skall in två veckor innan BF och det skall presenteras på seminarium en vecka innan BF. Men visst är det så att man som förstföderska går över tiden, visst? Snälla bebis, stanna i magen till den tredje juni i alla fall! Och bara för man mått fantastiskt bra hittills i graviditeten så kommer det väl inte någon boomerang och knockar en med havandeskasförgiftning, högt blodtryck, graviditetsdiabetes och svår foglossning? Snälla bebis, fortsätt vara så här snäll mot mamma resterande veckor!
Det är nog just det som är mitt problem med grupparbeten. Ambitionsnivån. Jag gillar att skriva arbeten. Jag gillar att skriva överlag. Och om man får vara lite o-jante så är jag rätt bra på det. Jag är bra på att trolla med orden och formulera saker på ett lagom krångligt sätt. En akademisk uppsats skall inte vara så svår att en utomstående inte förstår den men den skall heller inte vara så enkelt och hafsigt skriven som till exempel en artikel i Veckorevyn, ett blogginlägg eller ett mail till bästisen. Ordet man är strängt förbjudet i min akademiska värld. Likaså ordet tror. Och ett helt gäng ord till.
Vi står nu inför utmaningen att om ett par veckor köra igång med vår första stora uppsats på universitetet. 7,5 hp är den värd och ämnet i stort är hälsofrämjande arbete. Vi är fyra stycken som skall skriva tillsammans. Ena tjejen känner jag bra vid det här laget och vi kan ungefär lika myclet. De andra två har jag aldrig jobbat med innan men jag har tyvärr redan nu förstått att deras ambitionsnivå är betydligt lägre än min. De vill bara klara sig. Få godkänt. Ta sig igenom systemet.
Jag vill inte lämna ifrån mig ett hafsigt arbete. Jag vill känna mig stolt över det! Att skriva fyra stycken tillsammans innebär att alla måste arbeta enskilt men i grupp. Någon skriver inledning, någon skriver metod och så vidare. Och där någonstans måste jag släppa kontrollen. Jag kan inte få varje mening exakt som jag vill ha den. Det kommer vara en tillräckligt stor utmaning att på slutet få ihop språket så att det inte låter helt förjävligt.
Jag skulle gärna ta på mig att på slutet granska språket, att få möjlighet att fila det till den perfektion jag vill ha. Enda problemet är att arbetet skall in två veckor innan BF och det skall presenteras på seminarium en vecka innan BF. Men visst är det så att man som förstföderska går över tiden, visst? Snälla bebis, stanna i magen till den tredje juni i alla fall! Och bara för man mått fantastiskt bra hittills i graviditeten så kommer det väl inte någon boomerang och knockar en med havandeskasförgiftning, högt blodtryck, graviditetsdiabetes och svår foglossning? Snälla bebis, fortsätt vara så här snäll mot mamma resterande veckor!
Blommor?
Jag har aldrig haft en blomma på balkongen i hela mitt liv. Dels har jag inte varit intresserad, dels så är det få blommor som klarar fem veckor utan skötsel. Men nu har jag all tid i världen att sköta om en blomma! Samt att jag vill ha en blomma! Överallt i stan ser jag fina plantage med påskliljor och några blommor som ser ut som gigantiska styvmorsvioler, heter dom penséer må tro?
Eftersom jag aldrig ägt en blomma vet jag inte hur jag planterar en heller. Är det så enkelt som det verkar? Köpa en kruka, lite jord och själva blommorna. Ta upp blommorna ur sina små plastkrukor och sen trycka ner dom i jorden i den stora krukan? Det är så jag hade gjort i alla fall. Är det någon som kan hinta om jag är på rätt väg? Och behöver man näring och gödsel och sånt där?
Kryddodlingen jag hade i sensomras
Eftersom jag aldrig ägt en blomma vet jag inte hur jag planterar en heller. Är det så enkelt som det verkar? Köpa en kruka, lite jord och själva blommorna. Ta upp blommorna ur sina små plastkrukor och sen trycka ner dom i jorden i den stora krukan? Det är så jag hade gjort i alla fall. Är det någon som kan hinta om jag är på rätt väg? Och behöver man näring och gödsel och sånt där?
Kryddodlingen jag hade i sensomras
Pluggångest
Pluggångest på lördag kväll, är det verkligen tillåtet?
Det är inte den vanliga tentaångesten som gnager idag utan det faktum att jag uppenbarligen klantat till det rätt rejält. För att börja på en ny kurs måste man tydligen registrera sig. Jag trodde att man gjorde det en gång per termin och registrerade mig således i höstas samt i januari. Tydligen har kurserna vi läst innan på något sätt legat under samma block och därför har det räckt med en registrering för alla. Men kursen vi läser nu ligger inte inom ramen för det vi läst innan och jag insåg tidigare idag att jag inte är inskriven på den och självklart har registreringstiden gått ut. Och på tisdag är sista dag att anmäla sig till tentan vilket jag inte kan göra eftersom jag inte är registrerad...
Jag antar att det går att lösa. Jag kan inte vara den första i världshistorien som missar att registrera mig. Jag får skylla på graviditetsdemens. Men lite ångest har jag. Tänk om det inte går att lösa? Betyder det att jag får sommarlov från och med måndag?
Sen är det ett nytt grupparbete som skall skrivas. Vi är en ny grupp nu. Vår gamla löstes upp på något mystiskt sätt och lika bra var det. Dock är jag inte helt övertygad om att den nya gruppen kommer funka så mycket bättre. En av gruppmedlemmarna vet jag att det inte kommer vara några problem med men jag misstänker att mina ambitioner ligger lite över gruppens genomsnitt...
Det är inte den vanliga tentaångesten som gnager idag utan det faktum att jag uppenbarligen klantat till det rätt rejält. För att börja på en ny kurs måste man tydligen registrera sig. Jag trodde att man gjorde det en gång per termin och registrerade mig således i höstas samt i januari. Tydligen har kurserna vi läst innan på något sätt legat under samma block och därför har det räckt med en registrering för alla. Men kursen vi läser nu ligger inte inom ramen för det vi läst innan och jag insåg tidigare idag att jag inte är inskriven på den och självklart har registreringstiden gått ut. Och på tisdag är sista dag att anmäla sig till tentan vilket jag inte kan göra eftersom jag inte är registrerad...
Jag antar att det går att lösa. Jag kan inte vara den första i världshistorien som missar att registrera mig. Jag får skylla på graviditetsdemens. Men lite ångest har jag. Tänk om det inte går att lösa? Betyder det att jag får sommarlov från och med måndag?
Sen är det ett nytt grupparbete som skall skrivas. Vi är en ny grupp nu. Vår gamla löstes upp på något mystiskt sätt och lika bra var det. Dock är jag inte helt övertygad om att den nya gruppen kommer funka så mycket bättre. En av gruppmedlemmarna vet jag att det inte kommer vara några problem med men jag misstänker att mina ambitioner ligger lite över gruppens genomsnitt...
Kuckelikola
Jag skulle gå inom ICA på väg hem från simningen och köpa fullkornspasta och en gul paprika. Sen fastnade jag framför glassdisken och såg GB's glass Kuckelikola och jag kunde inte motstå. Kuckelikola, vad är det för ett namn? Så man kan väl säga att min kväll är räddad. Glass, kolasås och en romantisk komedi. Tummen upp!
Casual Friday
Jag trivs mycket bra med att vara student och jag känner att jag hittat en utbildning som verkligen intresserar mig. Jag vet inte om jag kommer fullfölja resterande två år efter min kommande mammaledighet men jag vet att jag kommer fortsätta läsa. Om bebis är snäll har jag planer på att läsa kurser på distans och halvfart redan till våren. Logistik, löneadministration och ytterligare arbetsrätt står högt upp på önskelistan. Dock är det ingen idé att planera allt för mycket. I dagsläget vet jag inte alls hur livet kommer se ut i januari.
Ibland saknar jag dock att arbeta. Jag saknar inte styrmansjobbet, inte det minsta, men jag skulle vilja ha ett kontor att gå till. Ett eget skrivbord och arbetskamrater. Känna att jag gör något vettigt på dagarna och inte bara plugg. Plugg är väl vettigt det med men det känns inte som en riktig sysselsättning. Det är ju inget jag kommer hålla på med på heltid resten av livet. Sen får jag väl medge att det inte hade skadat med att någon annan än CSN stod som utbetalare på mina paychecks... ;)
För att få studierna att kännas mer riktiga är jag lite löjlig och har döpt om diverse ställen. Hörnet i soffan heter kontoret, där jag jobbar hemifrån. Jag är noggrann med att klä mig hyfsat propert även om jag ska jobba från mitt hemmakontor. Att sunka runt i mjukisbyxor är inte riktigt min grej. När jag ska plugga med klasskompisarna tänker jag på det som ett möte. Och själva skolan kallar jag helt enkelt för huvudkontoret. Löjligt? Ja. Men lite kul.
Fredag eftermiddag skall spenderas på huvudkontoret. Lite segt att spendera eftermiddagen där men men. Och jag har minsann sett på TV att på kontor har man casual fridays så det har jag anammat. Inte för att jag klär mig så mycket annorlunda i vanliga fall men ändå. Är det fredag så är det!
Casual Friday - matchas med röda Converse
Vecka 31 imorgon
Ibland saknar jag dock att arbeta. Jag saknar inte styrmansjobbet, inte det minsta, men jag skulle vilja ha ett kontor att gå till. Ett eget skrivbord och arbetskamrater. Känna att jag gör något vettigt på dagarna och inte bara plugg. Plugg är väl vettigt det med men det känns inte som en riktig sysselsättning. Det är ju inget jag kommer hålla på med på heltid resten av livet. Sen får jag väl medge att det inte hade skadat med att någon annan än CSN stod som utbetalare på mina paychecks... ;)
För att få studierna att kännas mer riktiga är jag lite löjlig och har döpt om diverse ställen. Hörnet i soffan heter kontoret, där jag jobbar hemifrån. Jag är noggrann med att klä mig hyfsat propert även om jag ska jobba från mitt hemmakontor. Att sunka runt i mjukisbyxor är inte riktigt min grej. När jag ska plugga med klasskompisarna tänker jag på det som ett möte. Och själva skolan kallar jag helt enkelt för huvudkontoret. Löjligt? Ja. Men lite kul.
Fredag eftermiddag skall spenderas på huvudkontoret. Lite segt att spendera eftermiddagen där men men. Och jag har minsann sett på TV att på kontor har man casual fridays så det har jag anammat. Inte för att jag klär mig så mycket annorlunda i vanliga fall men ändå. Är det fredag så är det!
Casual Friday - matchas med röda Converse
Vecka 31 imorgon
Nya grannar och kycklingar
I sommar ska jag tydligen få nya grannar. Spännande. Ni vet säkert vilka dom är. Den lokala tidningen har redan gjort sig familiära med dem och kallar dem för Vickan och Danny. Lite besviken är jag allt. Kunde inte tidningen kommit på ett lite bättre aprilskämt? Det här var så uppenbart. För uppenbart. De bästa aprilskämten är ju de som man faktiskt går på de första sekundrarna, innan man fattar vilken dag det är. Jag såg att GöteborgsPosten skrev att de skulle sänka ostindiefararen Götheborg när Göteborg firar 400-årsjubileum år 2021.
Nu sa dom precis på radion att Kalmar FF ska byta färg på sina tröjor från röda och vita till kycklinggula. Anledningen? Det har byggts en ny arena här i byn som fått det fina namnet Guldfågeln Arena. Vem som är huvudsponsor kan ni kanske lista ut... FF ville nu, på den allsvenska premiären och invigningen av arenan, hylla samarbetet med sin sponsor genom kycklinggula dräkter. Attans att det inte var Chippendales som sponsrade bygget av arenan...
Nu sa dom precis på radion att Kalmar FF ska byta färg på sina tröjor från röda och vita till kycklinggula. Anledningen? Det har byggts en ny arena här i byn som fått det fina namnet Guldfågeln Arena. Vem som är huvudsponsor kan ni kanske lista ut... FF ville nu, på den allsvenska premiären och invigningen av arenan, hylla samarbetet med sin sponsor genom kycklinggula dräkter. Attans att det inte var Chippendales som sponsrade bygget av arenan...
Vilka aprilskämt har Ni stött på idag?
Mina nya grannar vid sin sommarstuga
Bild lånad från Barometern
Mina nya grannar vid sin sommarstuga
Bild lånad från Barometern
Nystart
Det där med ny- och omstarter är knepigt. Så även när det gäller bloggande. Jag har haft två bloggar innan denna. Den första, en rosa, älskade jag. Jag bloggade i ett par år men tappade motivationen när jag fick veta att stora delar av min läsarkrets bestod av människor från den lilla ö jag kommer från. Jag ville inte att de, som mobbade mig som barn, skulle veta vad jag gjorde och hur jag levde mitt liv. Strax därefter startade jag en ny blogg. En anonym. Men omställningen blev för stor. Från att ha haft en väldigt personlig blogg till en helt anonym. Det låste sig.
Efter varje blogguppehåll (låter mycket mer fancy att säga det än idétorka) är jag fundersam på hur jag ska ta upp bloggandet igen. Ska jag fortsätta där jag slutade? Ska jag ge en resumé över vad jag gjort de sista veckorna? Ska jag göra något helt annat? När väl motivationen till att blogga kommit tillbas går jag och funderar på detta i några dagar med följden att inga inlägg blir till. Egentligen vet jag inte vad det är att fundera på.
En resumé skulle vara urtråkig. Vet ni vad jag gjort de sista veckorna? Ingenting. Eller allting. Det beror på hur man ser det. Skolarbete i drivor. Det var inte kul att skriva. Jag försökte skriva ett inlägg för några dagar sedan om mina tankar angående barndop. Jag raderade detoch loggade ut när jag insåg att jag skrev en akademisk text. Enligt Svenska Kyrkan är dopet... Som blivande förälder ställer jag mig tveksam... Dock kvarstår funderingar... Ja, ni hör ju själva hur det låter.
Men nu gör jag ett försök. Och om det blir en snustorr akademisk blogg kan ni väl säga till?
Efter varje blogguppehåll (låter mycket mer fancy att säga det än idétorka) är jag fundersam på hur jag ska ta upp bloggandet igen. Ska jag fortsätta där jag slutade? Ska jag ge en resumé över vad jag gjort de sista veckorna? Ska jag göra något helt annat? När väl motivationen till att blogga kommit tillbas går jag och funderar på detta i några dagar med följden att inga inlägg blir till. Egentligen vet jag inte vad det är att fundera på.
En resumé skulle vara urtråkig. Vet ni vad jag gjort de sista veckorna? Ingenting. Eller allting. Det beror på hur man ser det. Skolarbete i drivor. Det var inte kul att skriva. Jag försökte skriva ett inlägg för några dagar sedan om mina tankar angående barndop. Jag raderade detoch loggade ut när jag insåg att jag skrev en akademisk text. Enligt Svenska Kyrkan är dopet... Som blivande förälder ställer jag mig tveksam... Dock kvarstår funderingar... Ja, ni hör ju själva hur det låter.
Men nu gör jag ett försök. Och om det blir en snustorr akademisk blogg kan ni väl säga till?
Västervik
Ett annat stopp på vår lilla minisemester var Västervik. Även detta var en ny stad för oss även att det bara ligger ett par timmar från Kalmar. Boendet här blev de anrika båtsmanstugorna. Stugorna upprättades under 1700-talet och var kustens motsvarighet till soldattorpen inne i landet. Gränden var väldigt mysig och även detta ställe lär bli hundra gånger vackrare på sommaren. Jag behöver väl knappast säga att vi var de enda som bodde där...?
Båtsmangränd med båtsmanstugorna
Båtsmangränd med båtsmanstugorna
Vi fick bo i det så kallade befälshuset, en stuga med tre rum och kök. De andra stugorna är som syns betydligt mindre. Hit skall jag definitivt återvända! Det enda negativa jag har att säga om boendet är att det inte fanns toalett i stugan, inte helt upppskattad vintertid av en kissnödig gravid kvinna...
Vad gjorde vi i Västervik då? Inte mycket. Strosade omkring. Tog ett par geocachar. Tittade på alla fina färgglada hus. Lagade en enkel med god trerättersmiddag. Spelade kort. Satt i stearinljusens sken och pratade om framtiden. Vardagslyx helt enkelt! Det behöver inte vara med komplicerat än så!
Vad gjorde vi i Västervik då? Inte mycket. Strosade omkring. Tog ett par geocachar. Tittade på alla fina färgglada hus. Lagade en enkel med god trerättersmiddag. Spelade kort. Satt i stearinljusens sken och pratade om framtiden. Vardagslyx helt enkelt! Det behöver inte vara med komplicerat än så!
Söderköping
I fredags styrde i kosan mot den lite trötta staden Söderköping. Det var första gången i Söderköping för bägge två av oss och vi förvånades över hur mysig staden var. Sommartid lär nog detta vara en riktig pärla! Husen var som tagna ur en saga med tinnar och torn och promenaden längs Göta Kanal är nog otroligt fin när träden är gröna och uteserveringarna öppna...
Utsikt över Söderköping från Ramundsberget
Vi bodde på Söderköpingsbrunn, ett charmigt hotell som jag verkligen kan rekomendera. Det var inrett i gammaldags stil och vi fick ett vitt, romantiskt rum. Hotellets restaurang var toppen den med! Jag åt löjromstoast till förrätt och en underbart god gnocchi med svamp till huvudrätt. Bara ett glas vin som saknades...
Utsikt över Söderköping från Ramundsberget
Vi bodde på Söderköpingsbrunn, ett charmigt hotell som jag verkligen kan rekomendera. Det var inrett i gammaldags stil och vi fick ett vitt, romantiskt rum. Hotellets restaurang var toppen den med! Jag åt löjromstoast till förrätt och en underbart god gnocchi med svamp till huvudrätt. Bara ett glas vin som saknades...
Fredag!
Solen skiner och jag har hört rykten om att temperaturen skall stiga upp mot tio-strecket i helgen! En underbar helg för en weekend i Småland och Östergötland med andra ord! Föreläsningen slutade tidigare och mannen min kommer först om en halvtimme. Sitter och spanar ut på den blåa himlen och gräsmattan som inte är vit längre. Jag är på bra humör och livet leker! Nog för att jag är lycklig överlag men solen gör mig definitivt lyckligare!
Minisemester
Imorgon bär det av på en liten roadtrip över helgen. Första stoppet blir i Söderköping där vi ska bo på hotell en natt. Efter lite googlande verkar Söderköping vara en typisk sommarstad, mycket verkar vara stängt så här års men på bilder ser ju staden fin ut så vi hoppas på solsken! Vi har en tendens att åka till typiska sommarställen på udda årstider. Är det inte Öland i december så är det Österlen i februari. Och nu Söderköping i mars.
Andra stoppet blir hos mormor och morfar utanför Nyköping. Blir en natt där med och tanken är att vi ska plocka med oss min gamla spjälsäng hem. Kanske även en brun och orange barnvagn om den är i bra skick. Jag har en vision om en fin retrovagn men jag har ingen aning om hur den vagn jag och brorsan låg i ser ut... En sak är säker och det är att det kommer kännas konstigt att ha barnsäng och kanske även barnvagn hemma! Jag är ju bara i 27e veckan! Men det finns inte tid att åka till mormor och morfar längre fram i vår tyvärr...
Tredje stoppet blir Västervik på söndag. Har hittat några små mysiga stugor som enligt ägarinnan var lite lätt insöade men det återstår att se... Trots att Västervik är så nära är det ingen av oss som har varit där så även det blir ett litet äventyr. Ser verkligen fram emot den här helgen! GPSen är laddad med geocachar och jag är sjukt taggad inför det obligatoriska stoppet i godisaffären längs E22an som säljer drygt 300 sorters lösgodis. Vette tusan om inte det är helgens höjdpunkt...
Ha en bra helg gott folk!
Andra stoppet blir hos mormor och morfar utanför Nyköping. Blir en natt där med och tanken är att vi ska plocka med oss min gamla spjälsäng hem. Kanske även en brun och orange barnvagn om den är i bra skick. Jag har en vision om en fin retrovagn men jag har ingen aning om hur den vagn jag och brorsan låg i ser ut... En sak är säker och det är att det kommer kännas konstigt att ha barnsäng och kanske även barnvagn hemma! Jag är ju bara i 27e veckan! Men det finns inte tid att åka till mormor och morfar längre fram i vår tyvärr...
Tredje stoppet blir Västervik på söndag. Har hittat några små mysiga stugor som enligt ägarinnan var lite lätt insöade men det återstår att se... Trots att Västervik är så nära är det ingen av oss som har varit där så även det blir ett litet äventyr. Ser verkligen fram emot den här helgen! GPSen är laddad med geocachar och jag är sjukt taggad inför det obligatoriska stoppet i godisaffären längs E22an som säljer drygt 300 sorters lösgodis. Vette tusan om inte det är helgens höjdpunkt...
Ha en bra helg gott folk!
Mina klasskompisar
I cirka en och en halv termin har jag läst på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Vi är nu inne på den sjätte kursen sedan programstarten i augusti. De flesta i klassen har ingen erfarenhet av att läsa på högskola och universitet och i början reagerade jag inte så mycket på typen av frågor de ställde till lärarna. Nu gör jag det.
Om cirka två veckor skall vi tenta en kurs som heter Arbetsliv & Samhälle. Det är en ganska flummig kurs som behandlar lite om mycket. Kapitalism, kön och genus, välfärd, globalisering, arbetsrättens påverkan och mycket mycket mer. Det är ett typiskt diskussionsämne där det inte finns något rätt eller fel. Saker och ting är inte svarta eller vita. Idag var föreläsningen slut långt innan utsatt tid och föreläsaren frågade om vi hade några frågor eller funderingar. Första frågan löd ungefär vad kommer på tentan? Andra frågan var vilken typ av frågor kommer på tentan? Tredje frågan var måste man läsa all kurslitteratur till tentan? I dryga femton minuter ställdes denna typ av frågor och jag satt och sjönk längre och längre ner i bänken.
Jag tycker att det är pinsamt att de inte förstått mer efter drygt ett halvår på universitetet. Självklart undrar man alltid vad som kommer på tentan men att fråga läraren om det? Tror de verkligen att han kommer svara på det? Samtidigt tycker jag lite synd om dem. Läser de denna kurs enbart för att klara tentan? Bryr de sig inte om att insupa någon form av kunskap som de kan ha nytta av i arbetslivet och kanske även i privatlivet? Läraren frågade just detta och svaret han fick var men man måste ju klara tentan för att komma ut i arbetslivet? Det är väl sant. Men. Om man läser litteraturen, gör kloka reflektioner och diskuterar med andra klasskamrater, sin mamma, sambo eller kanske till och med sin katt så klarar man tentan. För då har man lärt sig något.
Om cirka två veckor skall vi tenta en kurs som heter Arbetsliv & Samhälle. Det är en ganska flummig kurs som behandlar lite om mycket. Kapitalism, kön och genus, välfärd, globalisering, arbetsrättens påverkan och mycket mycket mer. Det är ett typiskt diskussionsämne där det inte finns något rätt eller fel. Saker och ting är inte svarta eller vita. Idag var föreläsningen slut långt innan utsatt tid och föreläsaren frågade om vi hade några frågor eller funderingar. Första frågan löd ungefär vad kommer på tentan? Andra frågan var vilken typ av frågor kommer på tentan? Tredje frågan var måste man läsa all kurslitteratur till tentan? I dryga femton minuter ställdes denna typ av frågor och jag satt och sjönk längre och längre ner i bänken.
Jag tycker att det är pinsamt att de inte förstått mer efter drygt ett halvår på universitetet. Självklart undrar man alltid vad som kommer på tentan men att fråga läraren om det? Tror de verkligen att han kommer svara på det? Samtidigt tycker jag lite synd om dem. Läser de denna kurs enbart för att klara tentan? Bryr de sig inte om att insupa någon form av kunskap som de kan ha nytta av i arbetslivet och kanske även i privatlivet? Läraren frågade just detta och svaret han fick var men man måste ju klara tentan för att komma ut i arbetslivet? Det är väl sant. Men. Om man läser litteraturen, gör kloka reflektioner och diskuterar med andra klasskamrater, sin mamma, sambo eller kanske till och med sin katt så klarar man tentan. För då har man lärt sig något.
Mitt glamourösa liv
Dagarna går så förbaskat snabbt nu. Jag vet inte vad som hänt! Hela vårterminen har varit lugn och slapp och helt utan förvarning så är kalendern fullbokad och jag sitter och stirrar på en hög med kurslitteratur som jag undrar när, eller rättare sagt om, jag kommer läsa. Bloggen har kommit i skymundan mest för att jag känner att jag inte har något intressant att berätta. Dagarna ser likadana ut just nu. Frukost, plugga, lunch, kort promenad, plugga, middag, träna, sova. Spännande liv...
Längs vägen?
Till helgen ska sambon och jag på liten roadtrip till min mormor och morfar som bor mitt ute på en åker på de sörmländska slätterna i Nyköpings-trakten. Vi tänkte göra det till en liten mini-semester och ta ett par övernattningar längs vägen. Vart vet vi dock inte. Har ni några förslag på bra boenden, sevärdheter, restauranger, caféer och så vidare längs vägen Kalmar-Nyköping?
Mjukstart
Måndag morgon. Solen skiner och havregrynsgröten ligger i magen tillsammans med morgonkaffet. Morgondagens skoluppgift inför ett seminarie är inlämnad, hela 30 minuter innan deadline! Vad är det med människan och detta sista-minuten-beteende? Schemat är tomt för dagen, antar att jag får roa mig med att läsa referat och recensioner inför seminariet imorgon... Och gå på vattengympan ikväll! En ovanligt soft måndag men det är ju också en skön veckostart!