landkrabba

I cirka en och en halv termin har jag läst på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Vi är nu inne på den sjätte kursen sedan programstarten i augusti. De flesta i klassen har ingen erfarenhet av att läsa på högskola och universitet och i början reagerade jag inte så mycket på typen av frågor de ställde till lärarna. Nu gör jag det.

Om cirka två veckor skall vi tenta en kurs som heter Arbetsliv & Samhälle. Det är en ganska flummig kurs som behandlar lite om mycket. Kapitalism, kön och genus, välfärd, globalisering, arbetsrättens påverkan och mycket mycket mer. Det är ett typiskt diskussionsämne där det inte finns något rätt eller fel. Saker och ting är inte svarta eller vita. Idag var föreläsningen slut långt innan utsatt tid och föreläsaren frågade om vi hade några frågor eller funderingar. Första frågan löd ungefär vad kommer på tentan? Andra frågan var vilken typ av frågor kommer på tentan? Tredje frågan var måste man läsa all kurslitteratur till tentan? I dryga femton minuter ställdes denna typ av frågor och jag satt och sjönk längre och längre ner i bänken.

Jag tycker att det är pinsamt att de inte förstått mer efter drygt ett halvår på universitetet. Självklart undrar man alltid vad som kommer på tentan men att fråga läraren om det? Tror de verkligen att han kommer svara på det? Samtidigt tycker jag lite synd om dem. Läser de denna kurs enbart för att klara tentan? Bryr de sig inte om att insupa någon form av kunskap som de kan ha nytta av i arbetslivet och kanske även i privatlivet? Läraren frågade just detta och svaret han fick var men man måste ju klara tentan för att komma ut i arbetslivet? Det är väl sant. Men. Om man läser litteraturen, gör kloka reflektioner och diskuterar med andra klasskamrater, sin mamma, sambo eller kanske till och med sin katt så klarar man tentan. För då har man lärt sig något.