landkrabba

GPSen är nerpackad i skötväskan och en liten fikapåse förberedd. Bebis ska bara ha lite lunch och sen sticker vi ut på äventyr med Adams flickvän och svärmor. Geocaching i någon gammal militär kvarlämning står på schemat. Lovely! Vi har "tyvärr" tagit nästan alla gömmor här i Kalmar så varje loggning är guld värd!

Vad ska ni göra idag?

Jag behöver hjälp!

Sitter och planerar och drömmer mig bort inför sommaren 2012. Fjällvandring står på schemat. Vare sig sambon eller jag har fjällvandrat innan och vi kommer dessutom ha en ettåring i sjal eller bärstol med oss. Är det någon av er som har lättvandrade fjäll att rekommendera? Är just nu lite inne på Grövelsjön, bo på fjällstationen och göra dagsutflykter. Har någon varit där?

När man är till sjöss händer det titt som tätt att man missar olika högtider. Jag har firat min födelsedag i januari trots att jag fyller i februari. Jag har firat jul andra advent. Och i tisdags firade vi fars dag. Fars och mors dag, komersiella jippon egentligen. Ungefär som Alla Hjärtans Dag. Men det är alltid kul att fira lite extra och i tisdags myste vi tillsammans, de sista timmarna som en hel familj för den här månaden.

Och älskling, Adam sa pappa är bäst förut! Eller ja, han sa iiiiiiiiihh aaaabbblöööhh men det är fri översättning som gäller!

På söndag och tisdag är det öppen visning av vår lägenhet. Känns konstigt. Främmande människor ska gå omkring och kolla runt. Jag vet inte hur mycket jag skall städa. Att det ska vara rent är ju självklart men hur undanplockat och opersonligt ska det vara? Inför fotograferingen fick inte ens en enda jacka hänga kvar i hallen och fotografen muttrade och suckade när han såg skötbord och spjälsäng och sa att man normalt plockar undan sådant. Jaha?

Från mäklaren har vi fått ett papper om homestyling light. Det står att alla garderober skall vara städade. Det ska vara ordning i skafferierna. Det går inte. Vi har alldeles för mycket saker. Jag skall försöka gömma undan så mycket babystuff som möjligt men öppna garderobsdörrarna, det gör man på egen risk!

Om jag på en visning öppnade en garderob och det var oordning där skulle jag inte bry mig. Skulle ni? Skillnad skulle det kanske vara på en villavisning, om det var oordning i garage, förråd, snickarsjapp och så vidare. Då kanske man skulle börja undra hur huset egentligen är skött. Men om kläderna ligger i en hög i garderoben, om det väller ut leksaker ur en garderob, om det står en kasse med allmänt lösöre bland klänningarna. Jag skulle inte bry mig. Så jag hoppas att eventuella spekulanter inte är allt för känsliga...

Så var dagen kommen. Den där dagen. Dagen då det var dags att vinka av en tredjedel av familjen. Suck. Det är aldrig kul. Ett tag tyckte jag att det blev värre och värre för varje avsked men nu har det planat ut en aning. Nu är det mest jobbigt där och då. En månad går snabbt och jag vet ju att vi klarar oss bra.

Att vara sambo med en sjöman är ibland lite knepigt. Att dessutom själv vara sjöman gör inte saken enklare. Men när allt kommer omkring så har vi det riktigt bra. Hade R haft ett vanligt jobb hade han i bästa fall kommit hem när Adam får kvällsmålet. I sämsta fall hade han kommit hem efter att han somnat. Adam är väldigt punktlig när det kommer till kvällssömnen. Mellan 1758 och 1804 somnar han. Vi hade då fått helgerna tillsammans som en familj. Nu får vi varannan månad tillsammans. Dygnet runt. Det finns för- och nackdelar med båda varianterna. Men just nu passar det här oss bra!

Har gått med en förkylning obeskrivligt länge. Har känts bättre några dagar men igår kväll smällde det till och jag blev sjuk. Jag är extremt ynklig när jag är sjuk. Det är så synd om mig. Lyx är då att ha en karl som går ut med bebis på långpromenad och handlar godis, glass och skvallertidningar. Jag ska nog överleva detta också! På ett sätt är jag glad att det bröt ut nu, innan R åker. På ett sätt känns det jäkligt trist att jag ska snörvla, hosta och klaga mig igenom vår sista helg tillsammans den här gången.

Dimman ligger tät över Kalmar. Det är en nackdel med maritimt klimat. Denna ständiga dimma på hösten och våren. Tittar man ut ser det ut som bomull, i huvudet känns det som bomull. Dagarna går och jag vet inte vad vi gör. Leker, busar, myser. Var på en ganska rolig utställning på Kalmar Länsmuseum här om dagen som handlade om diverse plastföremål i hemmet. Var himla läckert att se alla plastföremål uppradade efter en färgskala och en hel del minnen från barndommen väcktes till liv. En sån kakburk hade farmor! En sån tratt använder mamma fortfarande!

Idag har jag testat floating för första gången. Om jag vore en bra bloggerska hade jag haft med kameran. Nu ligger min CoolPix i skötväskan och vår systemkamera i vardagsrummet. Hur som helst. Floating. Hur häftigt som helst! Fick ett presentkort i julas av sambon. Tänkte spara det tills jag var jättegravid, jättetung, jättestor och hade jätteont. Jag väntade och väntade och väntade och helt plötsligt var Adam född.

Det var en grym känsla att ligga i det där supersalta vattnet och inte behöva anstränga sig det minsta för att flyta. Världen utanför ägget man låg i försvann och vatten, luft och hud hade samma temperatur. Det var nästintill omöjligt att känna vart till exempel benen började och slutade. Var dock alldeles för nyfiken för att kunna slappna av till hundra procent, ville ju vända och vrida och titta och känna. Men en sak är säker, det var inte sista gången jag var på floating!

Idag är en speciell dag. Det är fem år sedan min sambo och jag träffades! Fem år har gått sedan den där kvällen då jag, utklädd till pirat, hånglade upp honom mot en vägg. Historien om hur vi träffades är lång och allt annat än rumsren och jag jobbar på att frisera den för att kunna skriva den i en av Adams "mina första-böcker".

Vi har hunnit med en del på fem år. Vi har gått igenom en del saker, vissa roligare, andra jobbigare. Vi är nu en alldeles egen liten familj. Om någon sa det till mig den kvällen, att R var den man som skulle få mig att sluta dansa på bord hela nätterna, den man jag så småningom skulle skaffa barn med hade jag antagligen bara skrattat. Men jag visste redan då att han var speciell. Annars brukar man väl inte bara trycka upp folk mot väggen...?

Fem år har passerat, vi har massor med år att se fram emot. Jag älskar livet här och nu men just idag kan jag inte låta bli att drömma mig tillbaka. Vår första middag. Vår första resa. När vi flyttade ihop. När vi förlovade oss. När vi bestämde oss för att skaffa kids. Och framtiden ser minst lika spännande ut. Som jag älskar denna karl!

Fotografering imorgon klockan tolv. Och här sitter jag och snörvlar med huvudvärk och hoppas att lägenheten på något mirakulöst sätt skall städa sig själv och att alla prylar ska ställa sig i militärisk ordning. Att dörren till soprummet har gått i baklås gör inte det hela enklare...

På fredag kommer fotografen för att föreviga vårt boende. Till dess bör det vara lite ordning på torpet. Hur jag nu skall kunna få någon ordning här. Mäklaren pratade om stora, rena ytor. Alltså, vi bor på 56 kvadrat. Det finns inte möjlighet till så många stora, rena ytor. Baxade precis upp vårt datorbord på vinden. Två trappor upp. Jag tycker vardagsrummet ser kalt ut. Det saknas något. Men visst fan är det en stor yta! En naken stor yta.

Vi har haft en fastighetsmäklare här idag. Papper är signade så på fredag skall en fotograf komma och föreviga vårt vackra hem. Bollen är i rullning. Han satte ett utgångspris som vi är nöjda med. Med största sannolikhet kommer vi göra en förlust på den här lägenheten men utgångspriset är inte allt för långt ifrån vad vi gav. Så fotografering, annonsering, visning, skriva papper. Hoppas vi får sålt lägenehten snabbt och till bra pris så klart!

I juli förra året tog jag min rosa väska och drog över akterrampen för sista gången. Jag skulle flyga hem från Antwerpen och jag visste att jag hade fått min sista stämpel i sjöfartsboken. På flygplatsen åt jag flygplatstapas och drack mig smålullig på två glas rött och sen flög jag businessclass hem till Svedala. På flygplatsen hann jag även med att inhandla en flaska Bollinger som jag tänkte dela tillsammans med kärleken. Fira att jag hade gått iland. När han mönstrade av hade han tänkt samma tanke och överraskade mig med en flaska Moet.

Bollingern blev liggande i kylen och helt plötsligt var det dags för nio vita månader för mig. Ikväll har vi öppnat den. Efter ett år på kylning. Adams namngivning blev supermysig. Vi kunde vara utomhus. Maten var god. Gästerna verkade nöjda. Det blev lite stressigt när maten skulle baxas ut, värmas och så och jag var nära ett breakdown och jag satt på toaletten och hallucinerade om snus. Men efter det flöt det på bra och dagen var underbar. Kärlek. Nu skall ag återgå till min väl kylda champagne. På återseende.

Kärlek är en bebis med skrattattack när mamma och pappa ligger på varsin sida och busar. Kärlek är att se bebis ögon lysa av förtjusning när pappa hissar honom upp och ner. Kärlek är att höra hur pappa och bebis sitter i köket och småpratar medan jag sitter i vardagsrummet och njuter av att få höra hur glada de är. Kärlek är att få vakna upp bredvid den man älskar och veta att vi har en hel underbar fantastisk månad framför oss!

Sambon ringde. Några få ord fyllde mig med glädje. De är på väg till land. Till hamn. Om allt går som det skall är han hemma imorgon natt istället för onsdag natt. Ett dygn kan låta lite men det är det inte. Ett dygn är 24 timmar. Timmar fyllda med kärlek och att få vara en familj. Underbart!

Jag hemmafruade mig igår kväll. Påbörjade ett saftkok. Kokade marmelad. Gjorde oreo cake balls. Drack ett glas Deadly Zins. Namnet passar extra bra ihop med cake balls'en. Bilder och recept kommer senare under dagen. Nu skall jag busa med min lilla dreggelapa och sen gå ner på stan för att möta upp en väninna för lite glass i solen. Ben&Jerry eller Lejonet&Björnen, det är frågan.

Klockan tolv kommer en väninna från föräldragruppen hit med sin lilla dotter. Dottern är även Adams flickvän. Kompisen, vi kan kalla henne för Christine, är precis lika ironisk som mig, hånar det mesta och älskar rödvin. Match made in heaven. Tillsammans har vi innan arbetat på projekt fläsksvål men idag tänkte vi synda å det grövsta. Hämtpizza och rödvin. Så nu får jag masa mig ut på en morgonpromenad. Vet inte hur jag ska hinna med den träning jag satt upp för veckan men det löser sig. Och hinner jag inte så har jag ändå jobbat på rätt bra!

Bredbandsbolaget verkar tycka att jag är deras favoritkund. Det är tredje killen som ringer på fyra dagar nu. De erbjuder telefon. De erbjuder TV. De erbjuder mobilt bredband. Jag är inte intresserad av något av dessa alternativ. Mitt internet funkar finfint. Ringer gör jag med mobilen. Och TVn har aldrig varit min favorit. Idag lät jag dock den stackars killen prata på.

- Distansavtalslagen. Bla bla bla. Testa i lugn och ro. Konsumentköplagen. Bla bla bla. Ringa kundtjänst. 16 MB. Trådlöst. Bla bla bla.

Som ni förstår så lyssnade jag mycket noga. Sen slog det mig. Svaret var glasklart.

- Det låter ju väldigt intressant men kan du ringa om två veckor? Min sambo är sjöman och jag är oförmögen att fatta egna beslut...

Det får bli mitt nya standardsvar när nya försäljare ringer!