landkrabba

Idag är det en vecka sedan det blev lite oordning här hemma. Minst sagt. Men vi har klarat den här första veckan och är inte allt för sargade. Visst var jag inställd på att det skulle bli lite kaos men jag trodde inte att pojkarnas sömn skulle påverkas så mycket. Jag hade inte räknat med att Adam, som sovit hela nätter sedan han var fyra månader, skulle börja vakna flera gånger per natt och gallskrika, vissa nätter bortemot två timmar. Jag hade inte räknat med att Samuel som innan bara åt en gång på natten, vid två, skulle börja äta vid elva också. Samt vara vaken en bra stund vid två, tre. Jag hade inte räknat med att Adam skulle bli helt omöjlig att natta. Men nu är det som det är och vi tar en dag i taget.

 

Inatt fick jag i alla fall två timmars sammanhängande sömn. Så välbehövligt! Fick en kommentar i ett annat forum att jag skulle sluta vara så positiv, jag tror det retar folk. Men jag är positiv, det är sån jag är. Sen i tisdags har jag max fått sova 45 minuter åt gången och sen vara vaken ungefär lika länge eller längre. Att sova två timmar gjorde att jag kände mig rätt pigg imorse och det är en klar förbättring mot hur nätterna innan varit. Självklart är det skönare att sova nio timmar men om jag får välja mellan en halvtimme eller två timmar så väljer jag det sistnämnda. Jag tror inte på att gå runt och klaga och gnälla, inget blir bättre av det. Pojkarna kanske inte sover bättre bättre för att jag är positiv, på gränsen till dum, men de sover å andra sidan inte bättre om jag vräker ur mig långa klagovisor heller. Så vi blickar framåt och när allt kommer omkring så är det bara drygt tre veckor kvar!