Sova på dagen

Jag börjar acceptera läget. Våra barn sover helt enkelt inte på dagen. Adam sov väldigt lite som bebis. Många kommenterade det och fick flera uppmuntrande rop i stil med att visst kommer sova längre än 20-30 minuter så fort han blir lite mer aktiv, mer rörlig, att han blir trött. Och visst började han sova längre. När han var 16 månader. Nu sover han oftast en vila på 45 minuter.
 
Sen har vi då det senaste tillskottet i familjen, Samuel. Till skillnad från Adam och hans små tupplurar så sover inte Samuel alls. Och man kan ju ganska lätt räkna ut att han inte alltid är så lätt att handskas med när han varit vaken sex, sju timmar. Vi försöker med olika saker. Vyssja i vagnen inne, bära i sjal och sele, gunga i babysittern, bilbarnstolen. I sjal/sele somnar han men sen får man ju bära honom tills han sovit klart vilket ofta handlar om fyra, fem timmar när han varit vaken så länge. Det går inte att lägga ner honom. I vagnen inne sover han bara om man ständigt vyssjar på vagnen och det är lite svårt att i vardagen få in fyra timmars vyssjande. Det som fungerar bäst är om han får somna i vagnen ute under promenaden, då kan han oftast sova vidare i insatsen när vi kommit hem. Men det är inte alltid man kan gå ut på promenad just när det är dags för honom att sova. Som igår och idag då snön verkligen vräker ner! Funderar på om han känner skillnad på vagn och vagn? När vi promenerar använder vi Doneky'n medan vi i lägenheten har vår gamla Emmaljunga. Bor ju på tredje våningen utan hiss (och spiraltrappor!) så tanken på att ta upp och ner syskonvagnen flera gånger per dag är inte så lockande. Å andra sidan, fungerar det så är det ju värt det?!
 
Jag vet att jag går händelserna i förväg men jag funderar på hur det ska bli när sambon åker på jobb. Just nu skulle det vara svårt att ta hand om två barn eftersom jag ständigt måste bära det ena för att han ska sova. Att Adam inte går än och vill bli buren mycket underlättar ju inte. Men vi löser det då. Förhoppningsvis så har Samuel fått till dagssömnen lite bättre då. Eller?!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0