Långpromenad
Imorgon kommer BVC på hembesök. Ska bli intressant att se vad han väger nu. När han föddes vägde han 2930 gram och var 49 centimeter lång. Han gick ner nästan två hekto under de första 36 timmarna men när vi checkade ut från BB hade han vänt och gått upp några ynkans få gram. Är inte orolig för att han inte får i sig mat, efter amning är han så nöjd och på dagarna är han lugn. Däremot tycker jag amningen är meckig. Jag har väldigt stora tunga bröst och ser knappt mina bröstvårtor. Eller bröstvårtor och bröstvårtor, jag har inga bröstvårtor! De är helt platta. Fick en amningsnapp på BB och med den fungerar amningen bra men det är ju just det som gör det meckigt. Det ska pallas upp med handduk under bröstet för att få upp det, amningskudde ska fram, bebis ska ligga i famnen, amningsnapp skall på... Och där någonstans fäktar Adam med armarna, nappen trillar av och med bara en hand är det svårt att få den på plats igen just eftersom jag inte ser bröstvårtorna. Att kunna amma offentligt känns just nu omöjligt men jag är samtidigt medveten om att det bara har gått en dryg vecka och att det är för tidigt att dömma ut något än. Är det någon annan som haft liknande problem? Hur gjorde ni i så fall?
Jag hade samma problem, plus att min grabb fick extra mat i flaska på bb för han hade gulsot så när vi kom hem och skulle börja om med att hel-amma bara studsade han framför bröstet och jag blev bara frustrerad att han inte åt, tillslut kom min mamma över med flaskor och ersättning..
Just nu känns det rätt bra att veta att jag inte kommer kunna amma när det är dags för mig... För jissenam vad krångligt det låter!
Grattis till erat nya tillskott!
Ja jag kommer ihåg amningsnappen, för att den gjorde mig så hemskt frustrerad och arg ibland. Min grabb föddes en månad förtidigt så han hade inte riktigt fått igång en bra sugtekniken, därför fick vi använda en sån också. Men efter 4-6 veckor av tragglande, ingen viktuppgång och en inte helt nöjd bebis så började vi komplettera med ersättning och sen ville han inte ha bröstet längre. Jag tror att jag producerade för lite mjölk tyvärr.
Men han verkar inte må mindre bra eller har varit mer sjuk än något annat barn sen han började dagis (1 år sedan). Visst är amning att föredra men ersättningen funkar väldigt bra det också.
Hoppas det löser sig och ni kan slippa amningsnappen snart så att ni inte "måste" hålla er hemma för den sakens skull.
Ge det litet tid nu bara, skit i flaskor och ersättning, tänk inte ens tanken. Dina bröst är väldigt stinna just nu och kanske är bröstvårtan platt, men det är inte den det hänger på. Adam "matar" fram mjölken med sina hakrörelser samtidigt som han suger så han behöver gapa stort och få in bröstvårtan men framför allt delar av vårtgården i munnen.
Amningsnapp testade jag när jag hade riktigt såriga och spruckna bröstvårtor med något eller några av barnen men det var ju rena skräpet. Jag tog hellre att det gjorde ont som f-n ett par tag, men när mjölken rann till så gav det sig.
Jag har också stora bröst och när mjölken rann till när barnen var nya så var de ju (snudd på!) större än hela ungen...! Har du testat amningskudde? Jag gjorde aldrig det, men med en sådan får du upp barnet samtidigt som du kan styra upp bröstet lättare. Vad du än gör, lägg inga fingrar eller handen på bröstet under amningen för att "se" Adam, då finns risk att mjölken kan stocka sig bakom de mjölkgångarna.
Om du får problem så skulle jag föreslå att du kontaktar Amningshjälpen. Jag var engagerad där under en period med gjorde aldrig klart provet för att bli hjälpmamma. De som är engagerade där är vanliga kvinnor med stor kunskap om amning och framför allt vet hur viktig amningen är, hur man får den att funka UTAN att döma ut den som ev väljer flaska.
Herregud på dig, Anne, låter det som att man ger sitt barn en dödsdom när man ger ersättning. Det är tråkigt tycker jag.
Tack vare sånna som propagerade för amning så hårt som du gör här, fick jag det jättesvårt att bounda med min son i början. När amningen egentligen ska förstärka relationen så blev det istället tvärtom för oss. Allt fokus låg på amningen att jag nästan glömde bort mig själv. Jag blev riktigt lost ett tag och kände mig som en urdålig mamma i början när vi gav ersättning pga att jag blev hjärntvättad med all personal på bb som en hel vecka sa hur viktigt det var med amning och alla olika tekniker som skulle funka bäst + amningspumpar som skulle stimulera osv.
När det gäller näring, ja då är bröstmjölk att föredra som jag skrivit förut. Kvaliteten på bröstmjölken borde sannolikt variera från mamma till mamma iofs och beroende på vilken kost de äter.
När det gäller närhet och trygghet så kan man ge det utan att amma.
Jag tycker att relationen mellan mamma och bebis borde vara vad som ska stå i fokus. Vad som passar bäst för mamma och barn är individuellt.
Jag håller tummarna för dig och Adam nu :)
Fint namn ni valde förresten!
