landkrabba

Efter en lång överläggning med mig själv och lite snabbt chattande med sambon bestämde jag mig för att gå till vattengympan trots allt. Jag gnällde för sambon. Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte! var ganska exakt de ord jag skrev. Han sa att jag fick göra som jag ville. Jag tyckte han var dum. Det hade varit effektivare om han skrev något i stil med "lyft ditt växande arsle ur soffan nu!" Sambon tyckte jag var taskig mot mig själv och jag insåg att om det var han som skrev så hade jag sovit med min stora rosa nattskjorta på när han kommer hem och den är rysligt osexig. Bara nattmössan som saknas till den.

Väl i simhallen kändes allt så mycket bättre. Energin kom tillbaks och vattnet var nästan varmt. Varmare än tolv minusgrader i alla fall tack och lov! Efter passet kom instruktören fram till mig. Vi känner varandra mycket ytligt, kompis kompis och sådär. Hon sa att hon hade hållt ögonen på mig under passet och tyckte att jag var väldigt smidig. Jo man tackar! Förra veckan fick jag höra att jag hade en liten mage, den här veckan att jag var smidig. Tänk att jag förr i tiden haft sådan ångest för att gå till simhallen!