Matdagbok

I 23 dagar har jag skrivit matdagbok och det har hjälpt mig otroligt mycket! Jag äter bra för jag vet att jag redovisar det för er. Vem som helst kan se. Visst kan jag skriva att jag ätit en morot och tre salladsblad men egentligen tryckt i mig en pizza men jag gör det inte. Jag vill inte ljuga för er, jag vill inte ljuga för min sambo, jag vill inte ljuga för mig. Det är flera gånger som jag funderat på att inte laga mat. Argumentet har varit jag orkar inte. Världens sämsta argument. Hur svårt är det egentligen att laga mat? Det är ju ingen söndagsstek med hasselbackspotatis vi pratar om... Om det här vore för några månader sedan så hade jag köpt argumentet rakt av. Att jag inte orkar. Däremot hade jag orkat att gå ner till någon av de två pizzeriorna som ligger 200 meter bort alternativt ICA och köpt något som inte är en quinoa-sallad.

Överlag är jag nöjd med min kost just nu. Jag äter mig mätt men på nyttig mat som är, och ser, god ut. Visst har ett par mindre genomtänkta saker slinkit ner, i regel på bakfyllan, men det är inget jag hänger upp mig på. Jag har ändrat min kost och följer det fortfarande, dryga tre veckor efter starten. Argumentet jag orkar inte dyker mer och mer sällan upp i huvudet. Jag har ändrat min livsstil och det är många dagar jag inte ens reflekterar över att jag står och lagar mat ensam. Jag gillar att laga mat men jag hatar att laga mat, och äta, ensam. Det har varit ett av mina större problem tidigare. Det i kombination med det som inte syns märks inte. Det syns visst. Annars hade inte vågen visat 97 kilo... Nyttig mat börjar bli en självklarhet i mitt liv så om jag äter en enstaka pizza då och då så tror jag inte att det spelar någon roll i det långa loppet, bara jag går tillbaks till mina nya vanor efteråt.

Visst blir det tråkiga måltider ibland. Frukosten som består av en diet-shake är inte det mest upphetsande man kan äta men det funkar bra. Ofta är jag inte hungrig på morgonen och att byta ut ett mål mot en shake känns helt okej. I regel äter jag något annat till också som ett ägg eller en knäckemacka. Luncherna är inte alltid så roliga dom heller. Har tappat räkningen på hur många burkar makrill i tomatsås jag ätit på stående fot i köket. Tråkigt? Ja. Gott? Ja. Nyttigt? Ja. Istället väljer jag att lägga mer krut på middagen, laga något gott då och äta i lugn och ro på balkongen med mitt korsord framför mig.

Jag blir väldigt inspirerad av era matdagböcker. Alltid får man tips på någon ny rätt som piffar upp vardagen lite. Alltid dyker det upp någon ny ingrediens. Det är kul. För min egen fantasi tar slut ibland och jag orkar sällan laga mat efter nya recept när jag ska äta ensam. Skillnad är det när sambon är hemma. Då exprimenterar jag glatt. Vägen till mannens hjärta går via magen eller hur var det...? ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0