Ännu mera typiskt

Cirkus Nordsjön. Han skulle ha kommit hem ikväll. Sen blev det som sagt imorgon. Och nu är det sagt fredag. Är fortfarande rätt lugn men börjar bli lite irriterad. Mer irriterad än orolig och nervös. Hur blir det nu med min helgplanering liksom?! Och när vi ändå pratar irritation så kan jag ju berätta att vår router gick sönder i måndags. Ringde leverantören som skulle skicka en ny. Tänkte inte så mycket på det, tankade på mitt mobila bredband och kör via det. Visst, det är lite segt men det funkar. Sen slog det mig. Jag kollar på TV en timme i veckan. Grey's Anatomy. Och vi har TV via bredbandet. Skit. Blev så sur när jag insåg det att jag inte ens köpt den obligatoriska onsdagsglassen! Och nu när jag fått veta att sambon inte kommer hem än på ett par dagar så ångrar jag mig. En stor tallrik glass hade gjort allt mycket enklare! Det är jag säker på.

Typiskt

Så. Himla. Typiskt. Sambon skulle ju komma hem imorgon. Men onsdag har blivit torsdag. Cirkus Nordsjön. Fast jag "bryr" mig egentligen inte. Jag vet att jag någon gång brutit ihop totalt när hemresan har blivit uppskjuten en dag eller två. Tror det var mest under den period då jag också seglade. Då räknades varje dag när man gick så mycket om varandra som vi gjorde. Men bebis verkar ha det bra i magen så det ska nog gå bra. Fast det vore ju rätt typiskt om den faktiskt lyssnat på mig när jag ett flertal gånger deklarerat att den måste stanna i magen till åtminstone onsdag kväll klockan 22 då sambon normalt brukar landa ;)
 
Jag hade gjort upp en rätt bra planering för veckoslutet.
Torsdag: handla julklappar då jag har 20% på Hemtex och ändå hade tänkt att handla vissa av klapparna där, äta köttbullar på IKEA och ta en ny geocache utanför varuhuset samt storhandla.
Fredag: åka till Växjö och hämta den nya vagnen!
Lördag: föda barn.
 
Sambon och jag firar sex år på lördag och jag tyckte att en bebis kunde vara en rätt fin present.
 
Julklappsshopping kan jag ju ägna mig åt på torsdag ändå, om lille herrn är på shoppinghumör vill säga... Och vagnen är jag så nyfiken på! De ringde samma dag som R mönstrade på, att den hade kommit men jag har inte velat åka själv. Åka bil med Adam kan ibland vara lite väl spännande. Det känns som om Växjö ligger nästgårds men det tar cirka en och en halv timme att åka. Så vi tar det på fredag. Och barnafödandet på lördag. Så. Då var det bestämt.

Regn

Det har regnat i tre dagar. Mer eller mindre konstant. Jag blir rastlös i regnet. Adam blir rastlös. Jag vet inte riktigt vad vi ska hitta på. Hoppa i vattenpölar är ju ett nöje så gott som något men med tanke på att han inte går, än mindre hoppar, så går det bort. Att sätta ner honom i en vattenpöl blir inte samma sak. Det är inte ens schyst att göra det. Att jag inte kommer i vare sig regnbyxor, regnjacka eller GoreTex-jacka gör ju inte saken lättare.
 
Mina föräldrar kommer med små pikar ibland att vi kan ju flytta lite närmare dem. Med tanke på sambons jobb hade vi ju kunnat bo i en stuga utan el och vatten i Dalsland om det vore så. För min del vore västkusten bättre. Men jag vägrar. Jag trivs inte där. Å andra sidan har jag inte bott där på åtta, nio år. Saker och ting kanske har ändrats. Jag vet inte. Just nu är jag inte villig att försöka heller. Speciellt inte med tanke på att tre dagars ösregn är vardagsmat där ute bland graniten. I Kalmar är det faktiskt lite ovanligt att det regnar så mycket, så länge. På västkusten regnar det. Alltid. Regnar och blåser. I Kalmar blåser det mest. Alltid motvind men det kan jag leva med. Det är lättare att klä sig mot vind än mot regn. Samt att solen ofta skiner när det blåser. Det gör den inte när det regnar.

En oväntad present

Jag spinner vidare på presenter och julklappar. Ibland får man ju saker man inte väntat sig, både på gott och ont ska jag väl tillägga. Nu har jag i alla fall hittat en "sak" som jag tror att inte någon förväntar sig att få. Jag hade i alla fall blivit väldigt förvånad.

Reklam

Här om kvällen googlade jag efter en julklapp till sambon. Hittade vad jag sökte och skrev ner det på inköpslistan (då jag är rädd att den gröthjärna som man får på köpet när man fött barn inte kommer komma ihåg den där perfekta saken). Nu är det reklam för den grejen på hela jäla internet! Tur att han inte är hemma, jag har gott om tid att googla på något annat, typ en symaskin, för att sopa igen spåren efter mig...

Västkusten

I torsdags stuvade vi in oss själva och packning i bilen och åkte västerut, till mina föräldrar. Åka bil tillhör inte Adams favoritsysselsättningar men den här gången gick resan över all förväntan! Testade att hänga upp en bärbar DVD på nackstödet så Pippi gjorde nog resan lite roligare...

Nu är det lördag, helgen går snabbt. Imorgon åker vi hem igen. På tisdag åker sambon. Om två veckor kommer han hem (vi fick till slut, och efter mycket tjat, det efterlängtade beskedet att han får åka hem tidigare!). Om en månad ska vi föda barn. Träffade min tre dagar gamla brorson igår. Så liten. Det känns fortfarande overkligt att vi snart också har en sådan liteb bebis igen. Adam visade inget intresse alls för den lilla krabaten, mer än att han försökte härma hans skrik. Den nyblivna storebrodern, som är 18 månader, visade om möjligt ännu mindre intresse...

En bra dag

Idag kommer bli en bra dag. Dagen började med beskedet om att jag blivit faster till en liten kille som föddes igår kväll. Min bror och hans tjej har en son sedan innan, två månader äldre än Adam, och nu har de då fått en till. Vad roligt kusinerna kommer ha om några år när de alla är så gott som jämnåriga. Synd att man bor 45 mil isär dock...
 
Dagen fortsatte sedan med kaffe i lugn och ro. Man och barn på promenad och kaffet smakar sådär lite extra gott när man kan gå runt i pyjamasbyxor, plocka lite här och där och lyssna på morgonradio. Nu väntar en dusch och sen göra sig i ordning för dagens höjdpunkt: äpplepajbuffé! Ja, jag vet att jag åt den i måndags men när den serveras fem dagar om året får man ju passa på?! Dom andra 360 dagarna äter jag ju inte paj?
 
Efter buffén har jag tänkt att shoppa mig fattig på Polarn o. Pyret. Brorsbarnen skall få presenter och Adam ska få lite han med, bara för han är så himla gullig. Får se om det blir något till liten i magen också. Har gått igenom babykläder och insett att vi knapt har något alls i storlek 50. Adam föddes i en värmebölja och modet den sommaren var Pampers Newborn. För ett tag sedan kom jag hem med denna fina body samt matchande byxor från Po.P i vitt och grönt. Helt klart åka-hem-från-BB-kläderna!
 
Och vet ni hur denna lovande dag skall avslutas? Med säsongspremiären av Grey's Anatomy och Ben&Jerry's Nordic Water Peace! Sweet!

På museum


Ingen skonades från plankan, inte ens kvinnor i åttonde månaden ;)
 
Det utlovades en regnig eftermiddag idag så vi bestämde oss för att åka in till Kalmar Läns Museum. De har en utställning just nu om pirater och sjöröveri i Kalmarsund. Vi har länge pratat på att se den och jag tyckte den var intressant. Lite väl mycket text, med en ettåring i hasorna har jag inte ro att stå och läsa varje intressant berättelse. Dock är jag rätt bra på att skumläsa och lyckades snappa upp det mesta ändå. Det som var mest positivt med utställningen var dock ett gigantiskt lekrum! Ett piratskepp, massor med kistor med olika föremål och skatter i, skeppsråttor, papegoja, levanger, böcker och så vidare. Lika roligt för både liten och stor!
 


 
De hade även en mini-utställning som jag tror hette Nygammalt eller något åt det hållet. Det var lite föremål och berättelser från 70- och 80-tal. Brevvänner, bokmärken, VHS-spelare, gråa telefoner med nummerskivor, kasettband och annat var saker som fanns med i utställningen. Alla dessa saker är självklara för mig och känns inte särskitl "stenålder". Vi pratade på att Adam kommer aldrig förstå uttrycket spola tillbaks filmen eller förstå hur man kunde spola fram/tillbaka ett kasettband med hjälp av en blyertspenna. Är det tecken på att man börjar bli gammal när igenkänningsfaktorn är hög på en museiutställning...?
 
Det satt även en anslagstavla full med ord från "den tiden". USA-sockar, anti-skak, yuppie-nalle, fax, stencil. Kommer ni ihåg? Kommer ni ihåg när läpparna var vita av Nivea-kräm och man frågade "när TV'n började"? Även det ett uttryck barn idag aldrig kommer förstå. En mycket intressant utställning som borde fått mer plats. Den fick mig att le, tänka tillbaka och ja, känna mig lite gammal...

Rastlös

Med jämna mellanrum slår rastlösheten till. Det är väl det oroliga sjömanshjärtat som gör sig påmint... Sjömanshjärtat slår allt jämnare och jag längtar egentligen inte ut. Jag leker med tanken ibland. Tänker på alla de fantastiska stunder jag upplevt och alla fina människor jag träffat. Sen tänker jag på den mer realistiska delen av yrket och hjärtat börjar återigen slå i takt.
 
Dock är jag rastlös nu. Ordentligt rastlös. Jag har varit ledig i 15 månader. 15 månader! En gång gick jag på vederlag 15 veckor och jag klättrade på väggarna. Det är ett under ett jag inte rivit väggarna hittills. Jag försöker sysselsätta oss på dagarna. Lekparken, shoppingturer, utflykter, geocaching, träffa vänner. På kvällarna syr och målar jag, lagar mat, bakar och nu kokar jag saft. Men dygnet har för många timmar. Det blir allt fler tillfällen då jag bara sitter i soffan och undrar vad jag ska göra härnäst. Det mesta i lägenheten börjar bli klart och det som är kvar är ändå saker som jag inte kan göra. Jaja. Om ett par månader blir det lite action här hemma, det är så ett som är säkert!

Fredag igår

Jag åt glass igår kväll. Någon jordgubbslglass med marshmellows som inte alls var så god som den lät. Hur som helst. Jag var helt övertygad om att det var fredag. På fredagar får man äta glass. Jag kollade till och med på web-tv. Första tv-tittandet sedan sambon åkte. Jag är inget stort fan av TV. I vilket fall som helst så kollade jag vädret på nätet. Jag ville veta vad det skulle bli för väder idag, lördag. Jag tänkte planera någon utflykt. Och då såg jag att det var torsdag igår. Jag blev så sur, så besviken. Det är ju fredag idag. Surt. Den här veckan helt plötsligt en dag extra och jag gillar det inte.

Du ser äldre ut

Jag köper och säljer en del på Tradera. Därmed är jag stammis på vårt lokala Schenker utlämningsställe. Brukar småprata lite med personalen medan de letar fram paketet eller sätter frimärken på det jag ska skicka. Idag när jag fick tillbaks mitt körkort av killen i kassan säger han: Inte så men du ser äldre ut. Trodde aldrig att du var ett år yngre än mig! Eeeeh? Jag har ingen åldersnojja men ändå, säger man så?! Han förstod nog att han gjort bort sig lite och fortsatte babbla på, att man ser ju äldre ut när man har barn och så vidare. Jaja. Nu ser man gammal ut också. Osminkad, trött och gravid i 30e veckan. Och gammal. Tack för den!

Tre har blivit två

Sambon åkte imorse. Det kändes tungt. Det är aldrig roligt att säga hejdå. Jag kommer nog aldrig vänja mig vid just avskeden. När de första dagarna väl passerat då är läget lugnt igen. Visst, man saknar varandra men jag hittar snabbt tillbaks till de "nygamla" rutinerna och dagarna rullar på. Fyra veckor går snabbt. Tyvärr går de fyra veckorna han är hemma ännu snabbare...
 
Många jag seglat med har sagt att den värsta tiden de seglat har varit när deras barn har varit två, tre år. Att barnen då förstår så mycket, att de är medvetna om att pappa är borta, men att tidsuppfattningen är obefintlig. Hur förklarar man för ett litet barn hur mycket 28 dagar är? 28 dagar kan likväl vara ett ljusår för dem.
 
Pappas lilla supplybåt
 
Än är vi inte där än. För varje jobbperiod som sambon åker ut på så pratar vi tydligare och tydligare med Adam. Förklarar att pappa ska till jobbet. Att pappa jobbar på en båt. Jag har visat bilder idag. Vi har byggt en båt i Duplo. Men jag tror inte att så mycket av budskapet går fram om jag ska vara ärlig. Han tittar på båten, säger däää och sliter sen den i stycken. Alternativt hasar han iväg för att pilla på något annat. Jag tror dock att han märker att pappa inte är hemma. Imorse tittade han väldigt mycket på den tomma sidan sängen. Han har även tittat mycket och frågande på den tomma platsen vid matbordet. Vad som rör sig i det lilla huvudet vet jag inte. Jag försöker sysselsätta honom mycket de första dagarna just för att vi, antagligen är det mest för min egen skull, inte skall känna av tomheten så mycket. Men om någon dag är jag tillbaks på banan och dagarna blir veckor och helt plötsligt har det gått fyra veckor!

IKEA-stegen

IKEA Stockholm - Figur Grå
 
2006 kom IKEA till Kalmar. Det var näst intill revolutionerande. Jag var student och det var helt underbart att kunna köpa ett litet soffbord för under en hundring, en skål för en tia och sängkläder för noll och inget. Allt eftersom åren gått så har det blivit en del IKEA-prylar. TV-bänken ur serien LACK har bytts ut mot en kombination ur serien BESTÅ. Det skrangliga köksbordet jag glömt namnet på är ett minne blott och ett rejält STORNÄS-bord står nu i köket. Skostället för 49 kronor är utbytt mott ett skoskåp. Och så vidare.
 
Sambon och jag har skämtat om IKEA-stegen. När man är student är det LACK och EXPEDIT som gäller. Billigt och funktionellt. Sen kliver man ut i arbetslivet, femsiffriga belopp kommer in på kontot varje månad och de billiga möblerna byts sakta ut mot HEMNES och BESTÅ. Mellanklassen liksom. Och till slut når man toppen på IKEA-stegen. IKEA Stockholm.
 
Vi gjorde vårt första köp från IKEA Stockholm tidigare i veckan. Fåtöljen på bilden ovan. Jag har tittat på den så länge. Jag har provsuttit den varje gång jag varit på IKEA. Det har stått mitt namn på den. Så när vi nu målade om i vardagsrummet kändes det självklart att köpa den. Vi skrattade lite när vi skruvade ihop den. Klädseln var redan på, en fast nyckel följde med. Till och med såna där små möbeltassar hade dom skickat med. Och stolen var förpackad i en tygpåse med dragkedja. Ingen sladdrig plast. IKEA's finest.
 
Hur som helst så älskar jag min fåtölj. Den är skön. Den är snygg. Den är min. Vart den är köpt eller vilken serie den tillhör spelar ingen roll men lite komiskt är det eftersom vi, och andra i bekantskapskretsen, skämtat om IKEA-stegen. Nu är vi på toppen. Det är dags att byta möbelkedja.
 
 

The Sailor Family

 
För någon vecka sedan fick jag nys om tavlan på bilden ovanför i ett nummer av Family Living. Den klickades snabbt hem då den är så oss. Det hade ju varit ännu bättre med ett barn till men eftersom mamman är rätt fyrkantig så hävdar jag bestämt att hon är gravid. Problem solved. Tavlan står nu i ett av våra "hål i väggen". Har två infällningar i vardagsrummet med spottar. Vi har inte vetat vad vi ska ha i dom men jag tycker tavlan passar bra där. I det andra hålet har vi en annan sjömansfamilj. Figurer jag hittade på Smögen-bryggan för en krona stycket. För att gardera mig köpte jag en kille och en tjej till... ;-)
 

Packade

Då var vi färdigpackade så när som tandborste och Adams snuttetrasor som han sover med i ett järngrepp. Intressant det där med snuttetrasor, jag har så svårt att förstå vad som är grejen med att tugga, suga och smaska på en tygbit? Att man knyter an till en nalle till exempel är jag helt med på men en liten blå flanellfilt...? Well, barn är ett folk och dom bor i en främmande värld. Så sant som det är sagt.
 
Rastning av plutt
 
Satt och planerade resvägen förut. Vi kör alltid samma väg. Man kan köra några olika vägar men den här går snabbast. Så här års. Vi vågar inte chansa på att köra till Halmstad och sen genom Göteborg. Så vi tuffar upp genom Småland. Har packat ner stormkök och käk och tänkte laga mat på vägen och rasta Adam. Innan vi fick honom, samt de första turerna vi gjorde till Bohuslän med honom, så har vi alltid stannat på valfri hamburgerkedja. Snabbt och enkelt. Det har handlat om att äta och kissa och sen iväg så snabbt som möjligt igen. En ettåring gillar inte det upplägget, inte när resan tar sju timmar. Så det får bli rastning, matlagning och lek. Det får ta den tid det tar. Förhoppningsvis hittar vi någon geocache också. Men snart måste vi byta resväg för efter morgondagen har vi nog inga "rastplats-cacher" kvar...

Kakbuffé

 
Kakbuffé. Det kan vara världens bästa ord. Det låter nästan lite för bra för att vara sant men det är det inte! Vi besökte idag ett helt underbart ställe i Kastlösa på Öland som hette Amandas Café. Amanda tog studenten i våras och startade då sitt café där hon serverar klassiska bakverk och smörgåsar. Det var kakbuffén vi hade siktat in oss på och den var underbar. Klassiska småkakor, bullar, en mjuk kaka och kladdkaka. Har ni vägarna förbi så tycker jag att ni ska kolla in stället. Att det dessutom var billigt är ju bara ett plus. För 75 kronor fick man äta så många kakor man ville samt att kaffe, te, saft och/eller vatten ingick.

En dag på stranden

 
Underbara sommar i Sverige! För några veckor sedan var det ett jäkla gnäll bland mina vänner på Facebook att det regnade och var kallt, nu gnälls det på att det är varmt. Det är en av sakerna jag verkligen gillar med Sverige, skiftningarna. För någon vecka sedan var Gore Tex-jackan min bästa vän (nåväl, om den hade gått att stänga), nu är det badkläder som gäller. Mammas gamla klysha, kläder efter väder är högst aktuell!
 
Idag har vi hängt på stranden och Adam har badat för första gången. Någonsin! Sakta men säkert hasade han ut i vattnet, centimeter för centimeter. När han väl fått vatten upp till magen gillade han läget och plaskade loss. Underbart att se! Dagen fortsatte i samma underbara anda när jag smet hemifrån lagom tills nattningen och åkte iväg för lite picknick med en god vän. Låtsades att min citronläsk var lika gott som hennes vin och njöt av den fina kvällen. Gnällde lite när hon åt Brie-ost och jag satt med min Creme Bonjour. Skyll dig själv, som man bäddar får man ligga var hennes högst empatiska svar. Det ska jag minnas. När det är hennes tur skall jag inte visa någon som helst förståelse för saknaden efter vin och goda ostar!

Packar

Efter en mysig dag på Öland packar vi nu för några dagar i Blekinge och Skåne. Imorgon vankas det 30års-kalas i Karlskrona skärgård. Planerar att tälta en natt på ön i fråga och sen är tanken att vi ska åka vidare mot Listerlandet. Förhoppningsvis blir det även en tur ut till Hanö. Jag var där som barn men minns inte särskilt mycket av resan. Dock är ön speciell för mig eftersom pappa var inblåst där flera dagar i december ett år. Det blåste så mycket att de inte kunde ta sig till fastlandet och julafton närmade sig med stormsteg. Det kändes hårt att som barn börja inse att pappa antagligen inte kunde komma hem till jul. Dock stillde vinden en aning natten till julafton, de satte kurs mot fastlandet och mamma körde ner till Skåne, från Bohuslän, för att hämta hem sin man och svåger. Gissa vilka två ungar som var överlyckliga när de på julaftons morgon hörde sin pappa skratta i köket...?

Utflykt

Sambon kom hem natten till igår. Adam vaknade när han öppnade ytterdörren och det blev ljust i sovrummet. Först såg han rädd och väldigt misstänksam ut men i samma stund som han fick syn på pappa i sovrummet så släppte det, han sken upp i världens leende och skrattade och pekade. Efter lite mys släckte vi lampan, Adam rullade bort och la sig tätt intill sin pappa och sov i hans armhåla hela natten. Kärlek.
 
Nu packar vi för dagsutflykt till Borgholm. Glass, pizza, kanske lite shopping och geocaching står på schemat. Efter det blir det ett stopp hos sambons bror för att spana in den nykläckta bebisen. Hon är två veckor nu och hon kommer vara så liten. Så yttepytteliten! Alla bebisar är så yttepyttesmå. Då känns det konstigt att Adam vägde nästan ett kilo mindre än många bebisar när han föddes. Hur yttepytteliten var inte han då?!

Facebook-loppis

Jag har förstått att det här med lokala Facebook-loppisar har blivit ett ganska stort fenomen. Och jag tycker det är toppen! Har köpt, men mest sålt, en del på vår här i Kalmar. Det är så enkelt, så smidigt. Och gratis! Bara lägga ut en bild och se om någon nappar. Sådana saker som jag lagt ut till försäljning på Facebook skulle jag aldrig komma på tanken att sälja på Blocket. Det är ju bara småsaker. Någon serveringsskål från IKEA, ett par gardiner, en bok. En tia här, en tjuga där. Inga stora summor. Men man blir av med lösöret!
 
Jag är ingen samlare. Snarare tvärtom. Jag älskar att kasta saker. Rensar garderoben ett par, tre gånger per år och det som hamnade i "kanske-lådan" sist tömmer jag rakt ner i klädinsamlingen utan att titta. För varje sak jag köper vill jag gärna göra mig av med något annat. Vissa saker är ju bara skräp och sådant går i soptunnan. Andra saker går att sälja eller skänka till välgörenhet eller vänner.
 
När det kommer till kläder har jag inte tålamod att stå och bläddra igenom kläder på second hand för att kanske hitta något. Däremot handlar jag en del på Tradera. Mycket till Adam och en del till mig. Nackdelen med Tradera är ju att man inte kan prova och skicka tillbaks. Barnkläder är enklare. Husgeråd och liknande jag jag nyligen fått upp ögonen för hur mycket fina begagnade saker det finns. Både på nätet och lokalt. Att kunna återbruka saker är toppen! Om man dessutom får en slant för det så är det ju ännu bättre?!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0