Julkalender 2012 - Om en person jag beundrar
En organisation som ligger mig nära om hjärtat är Sjöräddningssällskapet, SSRS. Deras arbete bygger på donationer och gåvor från dig och mig och majoriteten av besättningsmedlemmarna arbetar ideellt. Själv har jag aldrig varit aktiv som besättningsmedlem men det är något jag önskar att bli i framtiden. Men just dessa människor måste jag säga att jag beundrar! De räddar liv. De räddar egendom och miljö. Helt frivilligt oavsett väder och tidpunkt på dygnet eller året. De förtjänar att lyftas fram lite extra.
Julkalender 2012 - Om min bästa vän
I augusti 2004 körde mina föräldrar mig till Kalmar. Jag hade blivit antagen som reserv till sjökaptensprogrammet och hade fått antagningsbeskedet på fredagen. På söndagen var vi på väg. Kåren hade ett boende som i folkmun kallades Flyget. Det var en gammal militärförläggning vid flygplatsen. Samma dag som jag åkte från Västkusten åkte M från norra Norrlands inland. Hon hade samma mål. Flyget och sjökaptensprogrammet.
Vi fick dela rum, M och jag. En tredje tjej bodde också i samma rum men henne håller vi utanför det här. Vi hade inget gemensamt. M och jag fann dock varann. Vi drack sött sliskigt vin och levde ett hårt studentliv i tre veckor innan det var dags för första praktiken. Vi hängde upp lakan med silvertejp runt vårt fönster som saknade gardiner. Vi la en rutig kökshandduk på bordet i det sjaskiga köket. Vi färgade håret på fyllan och kladdade ner den redan skitiga tvättstugan.
Under utbildningen hängde M och jag i olika kompisgäng men vi hade ett speciellt band mellan oss och trots att vi inte umgicks ofta fanns vi där för varandra. Och finns där idag också. Nu för tiden umgås vi ofta. Jag kallar M för moster när jag pratar med barnen om henne. Hon var den jag ringde den dag jag förstod att Samuel skulle födas. Jag ska föda barn idag, kan du åka till Babyproffsen och hämta ett babyskydd? De har stängt imorgon. M satte morgonkaffet i halsen och har efteråt undrat hur jag kunde vara så lugn och konkret. Har man två minuters värkvila finns inte tid att småprata om vädret.
Egentligen är vi rätt olika. Vi kommer från olika bakgrunder, vi har olika intressen och vi är extremt olika till utseendet. När jag var gravid skämtade vi om att jag var en flodhäst och hon en giraff. Men på djupet är vi lika och kan prata om allt i timmar. Jag är glad att jag har en så fin vän, så nära geografiskt. Alla andra flydde Kalmar, vi blev kvar. Jag är glad att det var just hon som valde att stanna.
Julkalender 2012 - Om staden jag bor i
Kalmar Slott
Jag bor i Kalmar och har gjort det sedan 2004. Kalmar är en mellanstor stad på östkusten. Staden som Ölandsbron sitter fast i. Jag tror att här bor runt 60000 personer och enligt mig finns (nästan) allt man behöver här. Lite fler museum och gratisnöjen för småbarnsfamiljer hade inte skadat. En klar nackdel med Kalmar är dock att det ligger väldigt off. Det är svårt att ta sig hit. Det är svårt att ta sig härifrån. Fler och fler tåg dras in. Direkttågen blir resor med många byten. Att E22:an får kallas Europa-väg är ett mysterium. Och på vägarna genom Småland lurar älgdöden bakom vart och vartannat träd. Jag mönstrade av i norra Spanien en gång, tror att vi flög från Bilbao. En snubbe skulle till Manilla, Filippinerna. Han landade innan jag var klar med min flygplatssafari och diverse tåg genom Sverige.
En sak som är intressant med Kalmar och trakterna här runt om är all den histria som har skrivits här. Gustav Vasa landsteg tydligen ute på Stensö, diverse kungligheter har trampat omkring på slottet och någon (jag har såklart glömt vem) kröntes till konung där den gamla bykyrkan låg. Sånt är häftigt. Tänk att jag har gått på samma stigar som Gustav Vasa?!
En rolig sak med Kalmar är dialekten. Kalmaritiskan. Jag är sambo med en kalmarit så jag anser mig själv ha rätt att håna hur folk låter här. Dom säger ju inte r till exempel. Det kan bli roligt. Det finns en gata i ett samhälle utanför stan som heter Krukmakargatan. Det tycker jag är hysteriskt kul att säga på kalmaritiska. Och torktumlare kan vara det fulaste ord som går att få fram. Tåååuktumlaae. Första gången hörde en kalmarit säga det stirrade jag bara. Det lät så fult. Fult och roligt. Nu är jag rätt van men fnissar i hemlighet åt dialekten.
Julkalender 2012 - Om mig
Inne hos Maria hittade jag den här listan som är tänkt som en julkalender:
1. Berätta om dig själv.
2. Berätta om staden som du bor i.
3. Berätta om din bästa vän.
4. Berätta om en person som du beundrar.
5. Berätta om vem du var för ett år sedan.
6. Berätta om bloggarna du läser.
7. Berätta om ett av dina favoritfotografier.
8. Berätta om ett av dina favoritplagg.
9. Berätta om en av dina favoritlåtar.
10. Berätta om vad som finns i din väska.
11. Berätta om hur dina framtidsdrömmar ser ut.
12. Berätta om någon som du saknar.
13. Berätta om din favoritsak i ditt hem.
14. Berätta om ett fotografi som någon annan tagit på dig.
15. Berätta om en av dina favoritböcker.
16. Berätta om hur du var när du var liten.
17. Berätta om hur en perfekt dag ser ut för dig.
18. Berätta om en plats du absolut vill besöka innan du dör.
19. Berätta om en vän som bor långt bort.
20. Berätta om vad du önskar dig i julklapp.
21. Berätta om någon som du älskar.
22. Berätta om något som du är beroende av.
23. Berätta om ditt bästa julminne.
24. Berätta om fem fina saker som har hänt under den här decembermånaden.
2. Berätta om staden som du bor i.
3. Berätta om din bästa vän.
4. Berätta om en person som du beundrar.
5. Berätta om vem du var för ett år sedan.
6. Berätta om bloggarna du läser.
7. Berätta om ett av dina favoritfotografier.
8. Berätta om ett av dina favoritplagg.
9. Berätta om en av dina favoritlåtar.
10. Berätta om vad som finns i din väska.
11. Berätta om hur dina framtidsdrömmar ser ut.
12. Berätta om någon som du saknar.
13. Berätta om din favoritsak i ditt hem.
14. Berätta om ett fotografi som någon annan tagit på dig.
15. Berätta om en av dina favoritböcker.
16. Berätta om hur du var när du var liten.
17. Berätta om hur en perfekt dag ser ut för dig.
18. Berätta om en plats du absolut vill besöka innan du dör.
19. Berätta om en vän som bor långt bort.
20. Berätta om vad du önskar dig i julklapp.
21. Berätta om någon som du älskar.
22. Berätta om något som du är beroende av.
23. Berätta om ditt bästa julminne.
24. Berätta om fem fina saker som har hänt under den här decembermånaden.
Tanken är enkel. Ett inlägg om dagen fram tills jul (och ni får ha överseende med om det inte blir inlägg alla dagar!). Jag tyckte det verkade som en kul idé. Bloggen blir förhoppningsvis lite mer levande och med lite mer varierat innehåll än nu. Just nu kretsar det mesta runt barnen, vilket kanske inte är så konstigt egentligen. Men nu kör vi. Här är ett inlägg om ingen mindre än mig själv!
Jag är då Anna. 28 år gammal och uppvuxen bland de yttersta granitklipporna i Bohuslän. Flyttade hemifrån som 16åring, började så småningom arbeta som fiskare, kände att jag ville mer med livet och sökte till sjökaptensprogrammet i Kalmar. Att jag sökte berodde inte på någon brinnande längtan om att gå till sjöss, det handlade mer om att jag inte kände till några andra yrken. Under utbildningen träffade jag den man jag idag är sambo med och har två söner tillsammans med.
Tog examen en solig dag i juni och mönstrade på som andrestyrman en regnig dag i Liverpool. Det är alltid regnigt i Liverpool. Visste väl redan då att jag gjort fel yrkesval men tänkte att jag kör på. Testade Nordatlanten, Västafrika och Östersjön. Men kom hela tiden tillbaks till moderskeppet och Nordatlanten. Men så tröttnade jag på det med och vi fick den briljanta idén att vi skulle försöka skaffa barn. Passade på att ta tjänstledigt för studier, läste företagsekonomi, blev gravid snabbt och födde Adam ett par dagar efter slutseminariet på vårterminens sista kurs.
Sen rullade det på. Jag var hemma med Adam och helt plötsligt var det november 2012 och Samuel föddes. Där är jag idag. Mammaledig med mina två söner och det trivs jag bra med. Kommer vara hemma länge med dom och vet faktiskt inte vad jag ska göra sen med livet. Sjömanskostymen är lagd på hyllan och helst vill jag bara lalla runt här hemma med barnen och få massor med tid med min sambo, som är sjöman och hemma halva året. Vi är gärna ute i naturen, att bo i tält är något bland det bästa jag vet. Att vakna upp till ljudet av fåglar och brus från havet, kliva ut och andas in frisk morgonluft och koka kaffevatten på stormköket är oslagbart!
