Rumphasning
Innan jag blev mamma trodde jag att alla barn kröp. Först kröp man, sen ställde man sig upp och efter det började man gå. Sen fick vi Adam. Adam som från dag ett hatade att ligga på mage såvida han inte låg på mig eller sambon. Adam gjorde inga som helst ansatser till att lära sig krypa, han satt så fint på sin lilla blöjrumpa och tittade sig omkring. Sen, en dag, började han gunga fram över golvet. Tekniken utvecklades snabbt och han blev raskt en fullfjädrad rumphasare.
Kommentarer
Postat av: Inga Magnusson
Den här bilden är oslagbar!! Förstora och sätt upp på väggen! Du måste skicka in den till någon tidning som publiserar sommarbilder!
Postat av: Anne
Fantastiskt! :)
Vår yngsta kröp heller aldrig utan hasade sig fram på ett knä. Jag hade ju läst att barn behöver lära sig vissa saker i "rätt" ordning för språkinlärningen men det tänkte jag bara var allmänt trams. Döm om min förvåning när han som 14-åring konstaterades vara dyslektiker. Inte vet jag om det var ett sammanträffande men det vet nog Inga.
Trackback
