Varför var mitt val annorlunda?
Drygt två år efter att ha avlagt sjökaptesexamen bestämde jag mig för att gå iland. Jag kom in på en utbildning inom ekonomi och HR och ingen var gladare än mig. Eller rättare sagt, nästan ingen annan var glad. Flera kollegor och andra inom branschen ifrågasatte mig. Sa att det var slöseri med sådana som mig som tagit upp en utbildningsplats. Tagit plats från någon som kanske verkligen hade velat jobba till sjöss hela livet. Hur många som nu vill det...? Hur som helst. Samma höst som jag gick iland blev vi gravida och helt plötsligt var det ingen som ifrågasatte någonting.
På Facebook ser jag hur en efter en går iland. Både kvinnor och män. De gifter sig. Skaffar barn. Vissa tröttnar. Andra prioriterar familjen. Idag såg jag att en av de som hånade mig mest för ett och ett halvt år sedan nu sökt ett landjobb. Jag undrar vad det var som gjorde mitt val så annorlunda? Varför var det okej att håna mig när dessa personer nu själva gör exakt samma sak?
På Facebook ser jag hur en efter en går iland. Både kvinnor och män. De gifter sig. Skaffar barn. Vissa tröttnar. Andra prioriterar familjen. Idag såg jag att en av de som hånade mig mest för ett och ett halvt år sedan nu sökt ett landjobb. Jag undrar vad det var som gjorde mitt val så annorlunda? Varför var det okej att håna mig när dessa personer nu själva gör exakt samma sak?
Kommentarer
Postat av: ottilia
Min första tanke när jag läser är att det är aldrig ok att håna en människa. Det är inte ok att håna nu och inte heller var det ok då. Du tog ett beslut som jag förmodar var genomtänkt. Genom att håna ditt beslut är som att håna dig som människa och dina tankar och prioriteringar. Och det tycker jag inte är ok.
Trackback
