Julkalender 2012 - Om någon jag älskar

Det finns många jag älskar men jag tänkte nu skriva lite mer om lillkillen i familjen, Samuel. Idag är han sju veckor. De här veckorna har gått fort och vi har egentligen inte gjort så mycket. Samuel har haft en del problem med magen och stundtals varit väldigt ledsen. Förra veckan skrek han verkligen hela dagarna, från tio på förmiddagen tills när han somnade för kvällen. Den här veckan har det varit bättre, men långt ifrån bra. Men vi hoppas att det bara blir bättre och bättre!
 
Bortsett från det magonda är Samuel är ganska glad filur. Han trivs i sin babysitter där han sitter och tittar sig omkring. Om han sitter där och är nöjd och glad och man tar upp honom för lite bebisgos så blir han förbannad och börjar skrika. Likadant om han börjar skrika i famnen så är det i regel bara att sätta ner honom i babysittern så tystnar han, om han inte skriker för att han har ont vill säga. Då är det inte mycket som hjälper.
 
Han har nu börjat le en hel del. Roligast hittills är när man säger pip pip pip. Igår vände han sig från mage till rygg för första gången. Han sitter helst med huvudet åt vänster och eftersom han sitter och småspyr allt som oftast så luktar han alltid illa på vänster sida men inte på höger.
 
Han är riktigt kass på att sova på dagen. Nu har vi i alla fall kommit underfund med att han kan sova i Emmaljungan på balkongen, påpälsad i overall och åkpåse. Annars somnar han bara i vagnen under promenad. Bortsett från de två första veckorna så är det en enda gång han somnat på mig! På nätterna sover han dock rätt bra. Vaknar var fjärde, femte timme för mat. Men vi brukar boosta honom med en flaska när vi går och lägger oss så det blir bara ett nattmål på det viset.
 
Han har inga direkta favoritprylar än. Han tar nappen ibland men oftast inte. Å andra sidan försöker vi inte överdrivet mycket. Har inte riktigt tid till att sitta ch stoppa in nappen varje gång han spottar ut den... Adam brukar ropa neeej när han ser att Samuel spottar ut nappen, Adam är väldigt förtjust i sin napp. Han försöker då stoppa in den igen. Ibland träffar han munnen, ibland näsan eller ögat. Samuel verkar inte bry sig särskilt mycket om Adams upptåg. Adams senaste sysselsättning är spela i sin enmans kastrullorkester och det låter förjvligt men Samuel, han bara sitter där i sin babysitter och kollar på sitt Libero-bi. Han kanske tycker att det låter fint? Det finns väl viss risk för att min tondövhet har gått i arv...
 
Ja, det var några rader om Samuel. Eller ganska många. Vi hoppas nu för att hans mage slutar bråka så att han kan få vara en glad och nöjd bebis. Bebisar ska inte behöva ha ont, de ska få vara nöjda, glada och lyckliga!

Kommentarer
Postat av: Inga M

Himla synd om Samuel med magont. Det finns något som heter kolikmassage som kan lindra, jag har aldrig prövat på mina barn och det fanns väl inte för så länge sedan. Kul att han gärna sover ute, då gjorde jag med mina barn när de var små, de sov timmar varje dag ute i vagnen, väl påpälsade. Det var rogivande på något sätt.

Vårt lilla barnbarn Bill som är hos oss nu gillar också promenader med vagnen så det blir det, många och långa.

Ha en God Jul o Ett Gott Nytt År!

Svar: Ja, vi ger honom magmassage varje dag. Vet inte om det hjälper men när man väl börjat vågar man ju inte sluta heller för tänk om det blir värre...? Men vi, och han, tycker det är en mysig stund på skötbordet. Man får ju extra mycket tillbaks nu när han börjat le mot oss! :)Ha en skön jul med barn och barnbarn! God Jul och Gott Nytt År!
Landkrabba

2012-12-23 @ 06:17:10
URL: http://inga.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0