landkrabba

 

Jag visade ju en bild igår på att jag hade börjar med lapptäcket och jag hann till och med klart med det! Adam passade på att långsova på eftermiddagen, han var trött efter ytterligare en natt då han tränade inför sin karriär som operasångare på de stora scenerna...

 

Lapparna klippte jag ut 15 x 15 centimeter och från början skulle det vara 5 x 6 rutor. Dock blev det 5 x 7 eftersom det blev lite kort, jag hade inte tänkt på sånt där med sömsmån. Läste i någon syblogg tänk först, sy sen. Jag försöker ha det med mig i bakhuvudet men det är inte så lätt. Jag är rätt impulsstyrd och tycker att man borde kunna göra på ett visst sätt. Det är väl det som är problemet när man lär sig genom att testa, att det blir fel och man får börja om. Men när man väl gjort misstaget gör man ju inte om det!

 

 

Tygerna är som sagt stuvbitar jag köpt på Tradera och sen har jag klippt isär en sån där ljusblå tunn fleecefilt för tio kronor från IKEA och har som stoppning. Baksidan är ett vanligt underlakan från ovan nämnda möbeljätte.

 

Det blev lite snett, rutorna är olika stora men jag gillar det. Det är färgglatt och jag är stolt. Jag kom på att jag ville sy ett lapptäcke, det kändes då omöjligt att genomföra det. Sen lärde jag mig hur symaskinens grundfuktioner fungerar och så sydde jag ett lapptäcke. Jag gjorde det! Adam är väldigt fascinerad av tygbitarna och pekar på katterna och skrattar. På sikt ska jag väl sy ett till nästa barn också men det får vänta ett tag. Först vill jag se vem det är som är i magen och lära känna den krabaten lite, se vilka färger och mönster som passar hen bäst. Dock kom jag på igår att jag kanske borde tvättat tygerna innan jag sydde ihop det hela ifall om något tyg krymper eller fäller. Ja, den dagen den sorgen. Det är fint här och nu i alla fall!