Den där dagen...

Det är den där dagen i månaden. Påmönstringsdagen. Familjen befinner sig på varsin sida Nordsjön. Avskedet idag gick relativt smärtfritt. Det var full fart. En halvtimme innan sambons taxi skulle komma ringde det på dörren. Vår nya vagn stod där i ett jättepaket! Sambon var ju lika nyfiken som mig så medan jag sprang ner med vår gamla vagn i förrådet monterade han ihop den nya. Sen var det dags att gå ut på parkeringen och säga hejdå. Adam skallade R i nyckelbenet så att de små pirayagaddarna slog hål på läppen. Blod, svett och tårar. Dock slutade han blöda nästan direkt, blev snabbt glad och min puls lugnade ner sig. När vi kom in i lägenheten igen slog det mig. Han har åkt. Då kom tårarna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0