Febrig pojke
En klar nackdel med att ha sin karl på andra sidan jorden, nåväl Nordsjön, är vid vissa stunder då katastroftänkandet slår in. När jag höll Adam i famnen kunde jag inte hjälpa att jag började tänka på worst case scenario. Tänk om det inte bara är en vanlig höstförkylning (vilket jag tror)? Tänk om det är något allvarligt? Tänk om han måste till sjukhus? Tänk om han måste opereras? Tänk att behöva ringa det samtalet. Höra en norsk röst och be han koppla mig till svensken ombord. Där sitter han. På andra sidan jorden, nåväl Nordsjön, och kan inte göra något. Det är höst på Nordsjön. De inväntar väder. Det kan bli en lång väntan. Jag skall skaka av mig dessa tankar, de gör ingen lyckligare. Egentligen är jag ingen katastroftänk-människa. Tanken tänk om existerade inte i mitt huvud innan Adam kom. Men att bli mamma har gjort mig lite blödigare...
Har du oxå katastroftankar?
Det lider jag oxå av. Bloggar om det och alla tankar finns under katastroftankar kategorin.
Jobbigt som fan.. men när man berättar för folk och pratar om det känns det bättre tycker jag.
Åhh stackars liten & mamma! Hoppas verkligen inte att han är förkyld!Min lille kändes också varm i dag men det gick över senare!
mina katastroftankar är oxå ofta relaterat till något. Utöya.. skitläskigt och otäckt. Gav mig panik. Alla mord som sker, överfall, bilolyckor. Jag tänker på allt sånt och är livrädd för att det ska ske. Jag tror att du har en lätt form av katastroftankar, kanske inte lika utbrett som jag. Var glad för det. Men det är svårt att få bukt med dem och inte oroa sig i onödan.
Det dröjer inte innan han gör det också vettu :)
Går så fort så man får ont i magen. Meja har ju börjat med smakportioner, känns så himla "STORT" :)