landkrabba

Igår kväll när sambon ropade att det var mat möttes jag av ovanstående syn på tallriken. Mitt hjärta smälte! Han är bäst! Sen vi kom hem från BB har livet varit upp och ner. Men på ett bra sätt ska jag väl tillägga. Allt tar mycket längre tid och dagarna bara springer iväg. Vi börjar dock få lite mer rutin på saker och ting och känner oss lite säkrare i vår nya föräldraroll. Har insett att Adam inte är gjord av glas i alla fall och är inte livrädd varje gång vi drar en body över huvudet på honom...